Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Maskinella redskap för vinterväghållningen, av Knut Kinch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 okt. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
681
trafik till kostnader, som äro synnerligen låga.
Nackdelarna med de eftersläpande plogarna äro att
dessa, särskilt de ensidiga, hava någon benägenhet
att slänga åt sidan, så att man kan riskera, att de
utplogade vägkanterna ligga utanför de egentliga,
och viss risk för s. k. "bilfällor" här föreligger.
Av fasta efterplogar finnes egentligen endast en
typ, som här i landet kommit till allmän användning,
nämligen Arbrå sidoplog, fig. 8. Denna är fästad
vid dels tvenne å fordonets ram fastsatta tvärbalkar,
dels en å lastflaket uppställd bock. Vingens
bakände vilar på en mede och genom fjädrande
skruv-förbindningar kan vingen dels höjas och sänkas,
dels utskjutas i sidled för erhållandet av visst
plog-ningsdjup och viss plogningsbredd. Genom en
dä-vertanordning kan plogen höjas så mycket att den
helt frigöres från vägbanan, varjämte medelst en
särskilt apterad s. k. vallvinge plogkanterna kunna
avskäras på ett högre plan och snön sålunda
bortskaffas så att säga våningsvis. Uti infällt läge
ligger den längst utskjutande delen av vingen c:a 0,5 m
utanför lastflaket, i helt utsvängt läge utgör samma
mått c:a D/s m. Vingens höjd i bakkant utgör c:a
l1/* m. Genom en säkerhetssprint i bakre fästet kan
vingen bringas att automatiskt svänga in vid häftiga
törnar emot av snön dolda utskjutande stenar eller
andra föremål.
Av de eftersläpande plogarna kan man särskilja
tvenne typer, den ensidiga eller enkelvingade och
den dubb el vinga de. Av de enkelvingade är att. nämna
Lycksele halvplog och Dalslands plog en, fig. 9.
Lyckseleplogen består av en nära 5 m lång ram
av U-järn, vilken uppbäres av tre stycken medar. I
ramens främre del är anbragt en kraftig vinge,
höj-och sänkbar, så att plogningsdjupet kan regleras.
På bärmedarna äro apterade skärjärn, vilka
förhindra plogen att glida i sidled. Plogen fästes vid
det dragande fordonets bakre del medelst tvenne
fästen, av vilka det yttre är försett med en säkring,
i likhet med vad som ovan angivits vid Arbråplogen.
Dalslandsplogen är egentligen avsedd att användas
såsom hästplog, men genom sitt arbetssätt anses den
med fördel kunna användas för att göra vägarna
trafikabla för motorfordonstrafik. Dess konstruk-
Fig. 9. Dalslandsplogen.
Fig. 10. Lycksele dubbelplog.
tion framgår av bilden, varför någon närmare
beskrivning av densamma knappast torde erfordras.
Av de dubbelvingade plogarna förtjänar att
omnämnas dels Lycksele dubbelplog, fig. 10, och
Doroteaplogen, fig. 11. Lycksele dubbelplog är en rätt
komplicerad konstruktion. Den utgöres av tvenne å
medar vilande ganska stora vingar, vilka äro
anbringade på "en i sidled utvikbar ram, vilken i sin tur även
uppbäres av medar. Vingarna kunna medelst skruvar
höjas och sänkas, varigenom plogningsdjupet kan
regleras och vägbanan givas önskad form. Genom
ramens utslagning kan erhållas olika
plogningsbredd, men vingarna äro så placerade, att deras
angreppsvinkel mot snön ständigt blir densamma.
Plog-ningsbredden kan varieras mellan 2,70 och 5,60 m,
varjämte plogens totala bredd genom vingarnas
hop-fällning kan minskas till c:a 1,5 m. Ramens
utslagning och hopfällning sker medelst en wirelina, som
skötes från bilens föraresäte. Utfällningen sker
därigenom att ett par järnplattor vridas, så att de taga
emot vägbanan, varvid, på grund av det motstånd
de utöva, ramen viel bilens backande slår ut.
Infällandet kan även ske automatiskt, för den händelse
att vingarna häftigt stöta emot något utstående
föremål. Ett par medar i ramens bakre del äro fästade
på en axel, vilken genom en wirelina är förbunden
med plogens fäste vid bilen, på ett sådant sätt, att
plogen i tvära kurvor, t. o. m. i gathörn noggrant
följer bilen. Doroteaplogen utgöres av en släde med
stålskärförsedda medar, på vilken vilar ett överrede,
vars bakre del kan höjas kring tappar i framänden.
Genom denna anordning kan vingarnas bakre del
Fig. 11. Doroteaplogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
