Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Notiser - Frågan om en ny flytdocka i Stockholm - Rörliga transformatoranläggningar - Världens största transformatorstation - En propellerdriven motorvagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68(3
TEKNISK T I D S K U 1 F T
29 nov. 1930
hang det privata eier kommunala initiativ till
företaget, utan vilket staten ej kunde tänkas taga ställning
till detsamma.
Detta initiativ har nu tagits av Stockholms
hamnstyrelse, som för frågans beredning tillsatt en kommitté,
varvid hamnstyrelsen själv utsett fyra ledamöter för
Stockholms stad samt inbjudit Stockholms
handelskammare, Stockholms rederiförening och Stockholms rederi
a.-b. Svea samt a.-b. Finnboda varv att utse ett antal
ledamöter att deltaga i förhandlingarna.
Hamnstyrelsen har tänkt sig, att. utredningen skulle
gälla en flytdocka, tillräckligt stor att taga in fartyg om
8 000 ton dw eller med en lastförmåga av 14 000 ton.
Kostnaderna ha preliminärt beräknats till 2 mill. kr.
Rörliga transformatoranläggningar. De italienska
statsbanorna ha sedan några år tillbaka med gott
resultat använt transportabla transformatorstationer för
16-’/3 perioder. De användas dels som reserv vid
driftsavbrott i de fasta stationerna, dels för att tillgodose
behovet av extra krafttillskott för tillfälligtvis överbelastade
bandelar.
Italien har emellertid även några banor som arbeta
med ström av samma frekvens som distributionsnäten
eller 42 perioder, och en italiensk firma har nyligen
utfört en rörlig transformatoranläggning som skall kunna
arbeta omväxlande med båda frekvenserna.
Anläggningen utställdes i somras i Liége och har utförligt
beskrivits i "Engineering" (24 okt. 1930). Hela
anläggningen är uppbyggd på en järnvägsvagn med längden
13 800 mm mellan buffertarna, en största bredd av 3 000
mm och en höjd av 4 300 mm över rälsen. Totalvikten
uppgår till 84,7 ton. Vikten fördelas på två stycken
tre-axliga boggier. Dimensioner och vikt ha givetvis
betingats av bestämmelserna rörande lästprofil och
axeltryck, vilket senare ej får överstiga 15 ton.
På bilden synes högspänningsdelen å vagnens högra
ände, medan lågspänningsutrustningen är innesluten i
kuren vid vagnens vänstra ände. Mellan kuren och den
1 mitten anbragta trefastransformatorn synas
strömbrytarna för lågspänningen. Trefastransformatorn är
olje-kyld och försedd med termosifonsystem för återkylning
av oljan. Genomföringarna ha på grund av
höjdrestrik-tionerna ej kunnat placeras på transformatorlocket utan
sitta på lådans sidor. Transformatorn är beräknad för
2 500 kVA vid 162/., perioder. Spänningen i den
stjärn-kopplade högspänningsdelen uppgår till 59 300 V, medan
sekundärspänningen kan omkopplas mellan 4 200, 4 060,
S 930, 3 780 och 3 640 V. Vid 42 perioder är effekten
2 900 kVA och spänningen vid högspänningssidan 66 000
V samt vid lågspänningssidan resp. 6 600, 6 200, 6 000,
5 800, 5 600 och 5 310 V. Omkopplingen till de olika
lågspänningarna sker i alla tre faserna samtidigt vid en
ström av maximalt 200 A. Provningen skedde enligt
leveranskontraktet med 190 000 V under 1 minut och
130 000 V under 1 timme.
Rörlig transformntoranläggning lur Italiens statsbanor
Världens största transformatorstation.
Storleksrekordet i fråga om transformatorstationer innehas numera
av Rheinisch-Westfählisches Elektrizitätswerk A.-G. i
Essen genom den i Brauweiler vid Köln nyligen
färdigställda stationen. Den utgör centralanläggningen inom
RWE:s 110- och 220 kV-nät och är dessutom
utgångspunkt för 220 kV-ledningen till Vorarlberg i Österrike,
vilken förmedlar energiutbytet mellan västra Tysklands
ångkraftverk och Österrikes samt Schweiz’
vattenkraftverk.
Om denna anläggning har VDI-Nachrichten (19 nov.
1930) lämnat en beskrivning som vi här återgiva i
huvuddrag. Brauweiler upptar överskottsenergien från
ångkraftverken i närheten av Köln samt det nybyggda
vattenkraftverket i Herdecke vid Ruhr med en
överföringsspänning av 110 eller 220 kV, och stationen har
till uppgift att sammanföra dessa energimängder samt
fördela dem på förbrukningsområdena i västra och södra
Tyskland. Vid den åt söder från Brauweiler utgående
220 kV-linjen ligga transformatorstationerna
Kelsterbach vid Frankfurt a. M., Rheinau vid Stuttgart,
Herbertingen i Wurtemberg, Tiengen i Baden och Bürs vid
Bludenz.
Det i det fria uppförda ställverket med 6 trefaslinjer
för 220 kV och 19 linjer för 110 kV täcker en yta av ca
40 har. 110 kV-anläggningen är uppdelad på fem system
av samlingsskenor, vartdera med en längd av 300 m.
220 kV-anläggningen omfattar tre samlingsskensystem om
vartdera 200 m.
Anläggningen innehåller bl. a. tre stycken trefas
oljetransformatorer à 60 000 kVA och
översättningsförhållandet 110/220 kV, kylda med komprimerad luft. Två av
dessa transformatorer mata samlingsskenorna för 220
kV, medan den tredje står i reserv. Vidare finnas två
självkylande regleringstransformatorer, vardera för en
genomgående effekt av 60 000 kVA vid 110 kV med en
spänningsreglering av ± 10 % vid belastning, sex
automatiskt till- och frånkopplade drosselspolar, var och en
för 6 000 kVA och 10 kV, för faskompensering i 220
kV-ledningen, 10 st. trekärls oljeströmbrytare, 35 trepoliga
frånskiljare, 11 kaskadkopplade
spänningstransformatorer och 24 strömtransformatorer, samt för 110
kV-anlägg-ningen 33 oljeströmbrytare och 215 trepoliga frånskiljare.
Brauweiler står medels högfrekvenstelefoni i
förbindelse med övriga 220 kV-stationer och ett stort antal
110 kV-stationer. Denna telefonanläggning användes
även för överföring av mätningsuppgifter från nätet till
direktvisande instrument i Brauweiler. Den enligt ett
impulssystem arbetande mätningsanläggningen gör det
dessutom möjligt att inom Brauweilerstationen suqimera
de på de olika kopplingsgrupperna inkommande eller
avgående effekterna.
En propellerdriven motorvagn. Underliga tingestar
röra sig numera på räls i Tyskland. Knappt har
sensationen hunnit lägga sig efter Opels raketvagn, förrän
ett nytt järnvägsfordon
dyker upp, denna gång en
propellerdriven motorvagn, som
: emellertid synes ha fram-
tiden för sig i avsevärt
högre grad än raketvagnen.
Den nya vagnen har
konstruerats av det 1924
grundade Gesellschaft für
Verkehrstechnik (GVT) samt
kördes för första gången i
oktober i år. Utöver de
knapphändiga meddelandena
i dagspressen om det nya
fortskaffningsmedlet har
nyligen dipl.-ing. Ernst
Praetorius i häfte 33 (20 nov.) av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
