Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Notiser - En propellerdriven motorvagn - Ingenjörsklubben i Falun - Ny gjuteriteknisk kurs - Vattenkraftutbyggnaderna i Sverige under år 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 nov. 1930 T E K N I S K T 11) S K ß I F T 687
"Forschungen und Fortschritte" lämnat en utförligare
beskrivning, varur vi’ återgiva en del data av intresse.
Man har med denna vagn velat framställa ett
snabbgående, driftsäkert och ekonomiskt
kommunikationsmedel för gods- och personbefordran över långa avstånd,
vilket skulle kunna upptaga konkurrensen med
flyglinjerna. Efter årslånga förberedelser hade man i år
kommit så långt, att man kunde provköra en
försöksvagn på sträckan Hamburg—Celle av de tyska
riksjärnvägarna, varvid man uppnådde hastigheten 182 km/tim.,
en hastighet som ju avsevärt överskrider de 100 km/tim.,
vilka vi vant oss att betrakta som maximihastighet vid
vanlig järnvägsdrift. För att åstadkomma en större
hastighetsökning har man haft att inrikta sig på dels
att nedbringa luftmotståndet genom att använda släta,
strömlinjeformade ytor, dels att nedbringa dödvikten
genom bruk av lätta byggnadsmaterial samt slutligen att
minska skenornas motstånd mot rörelsen.
Som bilden visar, är strömlinjeformen hos vagnen
påfallande. Hela vagnen är smäckert byggd och saknar
i vinden framskjutande delar. För att minska "nöjden,
som ju har ett stort inflytande på luftmotståndet, har
man inbyggt hjulsatsen i själva vagnskorgen. För
konstruktionen ha använts lätta material, såsom stålrör,
aluminium och trä, och själva konstruktionsarbetet är
anlagt på så stor materialbesparing som möjligt. Man
har därför lyckats nedbringa vikten till 18,58 ton vid
en total längd av 26 m och en nyttig längd av 16 m,
alltså en betydande viktsbesparing.
I vagnens bakre del befinner sig ovanför hjulen en
flygmotor, vilken driver dels propellern, dels
hjälpmaskinerna, såsom fläkten för motorkylningen, en
kompressor för tryckluftbromsarna och två elektriska
generatorer, vilka uppladda ett ackumulatorbatteri. Detta
lämnar ström för belysning, ventilation etc. samt till en
elektrisk motor, vilken tjänstgör som reservdrivkraft,
speciellt vid växling och igångsättning. Denna motor
jämte ackumulatorbatteriet befinner sig i den
luft-skeppsliknande främre delen av vagnen och verkar
medelst en kardanaxel och en utryckbar konisk växel på
vagnens framaxel.
Vid en körhastighet av 150 km/tim. utgör
motoreffekten 198 hkr vid en bränsleförbrukning av normalt
60 liter per 100 km. I motvind är bränsleförbrukningen
givetvis större. Vagnen kan på 66 sek. accelereras
från stillastående till en hastighet av 100 km/tim.,
varvid den tillryggalägger 985 m. Den på försökssträckan
uppnådda hastigheten 182 km/tim. kan, som försök
visat, överskridas på längre sträckor.
Vagnen har två från varandra skilda bromssystem,
det ena manövrerat med tryckluft, det andra för hand.
Av stort trafiktekniskt intresse är, att vagnens gång är
mycket jämn även vid högre hastigheter och att den
trots ett axelavstånd av 20 m kan framföras i kurvor
med så liten radie som 140 m.
Vagnens inre är delat i en bagageavdelning samt två
passagerareavdelningar. Inredningen ansluter sig till
de amerikanska pullmanvagnarnas med endast två be-
kväma fåtöljer i bredd. Med denna inredning har
vagnen ett utrymme av 24 passagerare, medan man vid
den vanliga inredningen skulle komma upp till 40 à 50.
Huruvida .GVT kommer att fortsätta på den inslagna
linjen är ännu ej avgjort. Närmast kommer man att
undersöka möjligheten av snabbtrafik på särskilda
banor, vilka skulle byggas som enskeniga hängbanor,
men om man på allvar kommer att gå in för
propellerdrift beror på de erfarenheter man kommer att göra
vid fortsatta försök.
IngenjörskLubhen i Falun har i dagarna utgivit sina
"Förhandlingar" för år 1929. Förutom en
medlemsförteckning, enligt vilken klubben räknar 317 ledamöter,
innehålla förhandlingarna referat av föredrag och
diskussioner inom klubben år 1929, nämligen "Några ord
om det svenska vägväsendet och dess anpassning till
den moderna trafikens krav" av byråingenjör A.
Valsinger, "Dalarnes vägfrågor" av civilingenjör T. Norlin,
"Svensk automobiltillverkning och dess betydelse för
svenskt näringsliv" av direktör A. Gabrielsson,
"Skador å betong och botemedlen däremot" av civilingenjör
F. Samsioe samt "Framställning av tackjärnsgjutgods
av högre kvalitet" av disponent O. Sahlin.
Ny gjuteriteknisk kurs. De av Sveriges
maskinindustriförening under år 1929 och 1930 anordnade
gjuteritekniska kurserna i Södertälje ha bland
gjuteri-männen följts med stort intresse och ha att döma av
deltagande och förfrågningar väckt uppmärksamhet
icke blott inom landet utan även i grannländerna.
Kurserna avse att bibringa sådana gjuteritekniska
kunskaper som jämte praktisk erfarenhet fordras hos
yrkets utövare, speciellt hos mästare och förmän. Den
hastiga utvecklingen på gjuteriområdet, speciellt
till-lämpningen av metallurgiens forskningsresultat, har
gjort det till en nödvändighet att mästare och förmän
få en grundligare utbildning än vad som är möjligt att
vinna genom kortare kurser och självstudier. Kurserna
kunna därför med skäl sägas fylla ett verkligt behov.
Under förutsättning att ett tillräckligt antal
anmälningar inkomma, ämnar föreningen upprepa dessa
kurser varje år. Nästa kurs avses att börja den 12 januari
1931 och pågå med 5 à 6 timmars undervisning per
dag till den 15 maj. Kursledare är civilingenjör Sixten
Nilsson, speciallärare i gjuteriteknik vid tekniska
högskolan. Kursavgiften är 250 kr. Anmälan, som skall
vara inlämnad senast den 15 dec., ställes till
civilingenjör Sixten Nilsson, ’Sveriges
maskinindustriförening, Stockholm 16.
Vattenkraftutbyggnaderna i Sverige under år 1929.
Svenska vattenkraftföreningen har i dagarna utgivit
sin årsstatistik för år 1929, utarbetad av ingenjör Erik
Upmark. ’Statistiken är som vanligt uppställd som ett
supplement till den på sin tid av kommerskollegium
utgivna specialutredningen "Sveriges monterade
vattenkraft". Man lägger märke till att kraftverkseffekten i
Den av Gesellschaft fiir Verkehrstechnik byggda propellerdrivna motorvagnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
