Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1930 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 49 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 6 DEC.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Det utrikespolitiska kvartalet, av Rtitger Essén. — Modern belysning av byggnadsplatser och
gruvor. — Markedsbrev fra United States, av ingenjör E. C. Melby. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska
föreningar. — Sammanträden.
DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.
Av Rutger Essén.
Fransk-tyska diskussionen. —
Nationernas förbunds elfte förbundsförsamling. —
Valet till tyska riksdagen. — Dess inre och
yttre konsekvenser. — Val i Norge,
Finland, Sverige, Österrike. — Växande
protektionistisk stämning i England. —
Imperiekonferensen. — Demokratisk valseger
i Förenta staterna. — De "våta" gå framåt.
— Revolutioner i Bolivia, Peru, Argentina
och Brasilien. — Läget i Indien och i den
Fjärran östern.
Hongkong den 11 nov. 1930.
Nationernas förbunds elfte förbundsförsamling, som
den 8 september öppnades i Genève, hade föregåtts
av en av de periodiskt återkommande fransk-tyska
diskussionerna om Pariserfredernas helgd och
Europas allmänna trygghetsproblem. Den inleddes denna
gång med ett högst moderat uttalande av
rikskanslern Brüning rörande Tysklands allmänt
oförmånliga internationella läge, men tog egentligen först
fart sedan ministern för de förut ockuperade
områdena, Treviranus, ledaren för den del av det
tysk-nationella partiet som uppsagt partichefen
Hilgenberg tro och lydnad, i ett anförande av den 10
augusti tydligt pekat på den polska korridoren och
Tysklands östgräns som orättfärdiga sakförhållanden,
utan vilkas rättande lugn och fred aldrig kunde
väntas bli rådande i Europa. Dessa uttalanden från en
av rikets ministrar framkallade stor uppståndelse i
Polen och Frankrike. Ingen mindre man än
Poin-earé fann nödvändigt att direkt framträda och —
liksom många gånger förr — understryka att Frankrike
icke under några omständigheter kan finna sig i
an-grepp på fredstraktaterna, det samtida Europas
orubbliga grundval. Från tyskt håll framhölls i
diskussionen att man aldrig syftat till en ändring av
de bestående förhållandena med våld eller rättsbrott,
men själva akten för Nationernas förbund innehåller
ju i artikel 19 en bestämmelse, som är avsedd att
öppna väg för ohållbara traktaters fredliga revision.
Framhävandet ännu en gång av dessa oförenliga
ståndpunkter gav en lämplig bakgrund åt
förbundsförsamlingens diskussion av Briands i föregående
kvartalsöversikt refererade paneuropeiska projekt.
Huvuddiskussionen ägde rum den 11 september. De
tidigare ingångna svaren på Briands cirkulärnot till
regeringarna hade alla innehållit principiella
instämmanden, men försiktigt avvägda praktiska reserva-
tioner. I det engelska svaret hade särskilt den
absoluta rätten till fritt utträde ur det paneuropeiska
förbundet betonats, varjämte Englands medlareställning
mellan Europa och världen understrukits. I
diskussionen i Genève framkommo ännu tydligare de tre
vitt skilda linjerna: Den franska, hävdad av Briand:
Paneuropa skall stärka säkerheten och ingen
avrostning bör ifrågakomma utan ökad trygghet, dvs.
ökade garantier för fredstraktaterna; den av engelska
arbetarpartiet företrädda, uttryckt av Henderson:
av-rustningen är viktigare än trygghetsstärkandet och
innehåller i sig själv ett trygghetsstärkande; och
slutligen den tyska: den första förutsättningen för ökad
trygghet är en revision av fredstraktaternas värsta
orättvisor.
Vid förbundsförsamlingen diskuterades i övrigt i
anledning av mandatkommissionens rapport
Storbritanniens förvaltning i Palestina, vilken blev föremål
för en hel del från engelskt håll häftigt avvisad
kritik, vidare opiefrågan och vid ett tillfälle även
Förenta staternas politik i det latinska Amerika, som
utsattes för ett föga maskerat angrepp från en
delegerad från Haiti.
Till icke-permanenta medlemmar i rådet utsågos
Irländska fristaten, Norge och Guatemala i stället
för de tillbakaträdande Kanada. Finland och Kuba.
Det allmänna läget i världen har under de sista
månaderna emellertid framför allt behärskats av den
allt svårare ekonomiska depression, som med
utgångspunkt från Amerika nu börjar sprida sina
verkningar runt världen i dess helhet. Genom
katastrofalt ökad arbetslöshet och växande statsfinansiella
svårigheter verkar denna världsdepression direkt på
politiken i de olika staterna, överallt drivande till
extrema botemedel och pressande väljarmassorna i
armarna på de grupper till höger och vänster som
predika klara, rätlinjiga och lättfattliga läror.
Den stora händelsen i den rent europeiska
politiken äro de val till den tyska riksdagen, som ägde
rum en 14 september. Bakgrunden till krisen har
skildrats i föregående kvartalsöversikt. Det gällde
närmast om regeringen Brünings finansiella
reformprogram skulle kunna vinna den nya riksdagens
bifall, men i andra hand om överhuvud en
arbetsdug-lig regeringsmajoritet skulle kunna bildas i den nya
riksdagen. Resultatet av valen blev en kraftig
förskjutning mot ytterlighetspartierna till höger och
vänster, med andra ord framgång för de fascistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
