Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 20 dec. 1930 - Syntesens rike, av Edwin E. Slosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 nov. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
715
ett patent än är, och hur väl bevarad en
fabrikations-hemlighet må vara, de enskilda kunskaperna finna
likväl omsider sin väg till den internationella
vetenskapens hav, liksom alla floder utmynna i oceanen.
En annan egendomlighet hos den kemiska
industrien är, att den har vetenskapligt utbildade ledare.
Ett oavlåtligt arbetande laboratorium är ett
huvudvillkor för en blomstrande kemisk industri, ty endast
där kan uppfinningsförmågan komma till sin fulla
rätt. Men i en kemisk fabrik finnes också plats för
mindre intelligenta personer, ty tillverkningen sker
till största delen schablonmässigt och fordrar icke
några skolade arbetare.
Syntesens rike behöver människor med större
intelligens och högre utbildning än de förutvarande
industrierna, Att plantera och plocka bomull kan den
enklast utrustade bonde, men att spinna konstsilke
och väva konstsiden fordrar noggrannhet och
skicklighet. Det är lätt för en lekman att förvandla
kolhydrat till etylalkohol med tillhjälp av jäst, såsom
nog en liel del av våra landsmän av egen erfarenhet
torde veta.1 Men då man skall förvandla kolhydrat
till butylalkohol medelst mjölksyrejästsvampen,
måste förvandlingsprocessen övervakas av en kunnig
bakteriolog. Annars få mjölksyrebakterierna
överhanden och undantränga butylbacillen och hela
fabrikationen stoppar, kanske mitt uppe i säsongen. I ett
samhälle behöver man alla slags människor, och i en
kemisk fabrik finns det arbete för alla.
Den kemiska industrien grenar ut sig och utbreder
sig utan hänsyn till de patriotiska politikernas olika
färgade fläckar på kartan. Om man kastar en blick
på en karta över Pennsylvaniens stenkolsflötser, ser
man, att de icke följa statens gränser utan omfatta
större områden, än som bestämmas av de politiska
gränserna. Tydligen bestämdes icke under
stenkolstiden skogarnas gränser av någon i statens tjänst
anställd lantmätare. Om man studerar den kemiska
industriens förhållanden i hela världen, vilket dock
icke är så lätt, ty den ekonomiska geologiens
underjordiska fält äro icke angivna på någon karta, visar
det sig, att sammanslutningar mellan kemiska
industrier och områden, inom vilka de kemiska
industrierna delvis samarbeta, ickc begränsas av ländernas
politiska gränser.
Syntesens rike undandrager sig det politiska
inflytandet, såsom stenkolsflötserna undandraga sig de
av människan upprättade förvaltningsområdena.
Den kemiska industrien kan i sin utveckling antingen
hindras eller befordras av de nationella
statsbildningarna, men i själva verket har det kemiska riket
sina egna lagar, som icke äro av samma slag som
dem, vilka juristerna utarbeta. Ehuru kemien är en
artificiell skapelse, växer den som ett levande väsen,
t. e. som ett träd. Om man vill åskådliggöra en
kemisk industris utveckling, t. e. fabrikationen av
stenkolstjära eller gummi, ritar man denna industris
olika förgreningar instinktivt i form av ett träd med
grenar.
Den syntetiska kemien äger i sin
anpassningsförmåga en enastående styrka.’ Mineral ligga sedan
millioner år oförändrade i jordens inre. Växter och
djur förändra sig endast så småningom under tidernas
i Slosson syftar på tillverkningen för eget bruk av
alkoholhaltiga drycker i TT. (?. A., sedan förbudet infördes.
lopp, och ehuru sedan några år växtodlare och
djur-uppfödare kunna i någon mån påskynda deras
utveckling, kunna de likväl icke på beställning
leverera växter eller djur av en särskilt för tillfället
önskad form. Men i den kemiska syntesens rike
härskar människan suveränt och kan med lätthet
inverka på vad som sker. Den kemiska industriens
anpassningsförmåga är en av dess senast uppkomna
och mest i ögonen fallande egenskaper. Den erinrar
om den förändring i kommunikationerna, som
försiggår inför våra ögon. Orsaken till att omnibusen är
en så svår konkurrent i gatutrafiken, ligger till
största delen i dess större anpassningsförmåga.
Befälet säger till chauffören på morgonen, när han skal!
giva sig iväg: "Den fjortonde gatan är avstängd på
grund av gatuarbeten. Kör därför i dag den sextonde
gatan." Men en spårvagn kan icke köra en annan
gata utan att bolaget beviljas rättighet därtill, erhåller
tillstånd av tomtägarna vid gatan och låter riva upp
gatan och lägga ned skenor i den, vilket tager lång
tid i anspråk i st. f. ett par minuter. Inom den
moderna kemiska industrien kan man med stor lätthet
göra förändringar. Chefen för en klädesfabrik
erhåller t. e. ett telegram från sin spion, en vaken,
chic och modern ung dam i Deauville, att de
modernaste dräkterna vid dagens kapplöpning utmärkte sig
för mindre glansigt siden, men i starkare färger.
Han telefonerar då till fabriken och ger order om, att
konstsilkestrådarna skola kokas i såpvatten, så att
glansen går bort, och att man skall tillsätta färgerna
med den eller den kväveföreningen, så att de bli
starkare. Förr i världen kunde en klädesfabrikant
åstadkomma en sådan förändring i sitt fabrikat
endast genom att taga sitt silke från ett annat land
eller genom att beställa ett annat färgmedel från
tropikerna, Han kanske icke skulle hava kunnat
åstadkomma den önskade nyheten utan att tvinga
österländska eller afrikanska infödingar att förändra sitt
århundraden gamla förfaringssätt vid färgämnenas
beredning. Numera kan kemisten förändra sina
färger lika hastigt som en kvinna byter om åsikter.
Detta är en storartad hastighetsprestation av
industrien.
I länder, där man håller på tradition, hava
kläderna i fråga om vävnad och färg icke förändrat sig
på 1 000 år. Vi äro böjda att tillskriva denna
seghet vanans, likgiltighetens och tröghetens makt. Men
det torde kunna ifrågasättas, huruvida detta skall
anses bero på en medfödd rasegenskap eller om
denna konservatism påtvingats människorna av yttre
omständigheter. Vi äro ofta benägna att tyda såsom
en medfödd egenskap det, som i verkligheten är ett
yttre tvång.
Bonden kunde lika litet förändra färgen på sin
röck som negern sin hudfärg. Emedan han i
allmänhet endast hade en färg, kunde han endast ändra
färgnyansen. Han hade icke mera att välja på än
vi, när man frågar oss: "Vill Ni ha ert te svagt eller
starkt?" Damklädernas praktfulla och ibland t. o. m.
djärva färger, som man nu för tiden beundrar, äro icke
ett utslag av en plötsligt i kvinnosjälen uppkommen
förkärlek för färgrikedom, utan bero på, att man
numera har möjlighet att tillfredsställa den längtan efter
livliga färger, som kvinnorna alltsedan Evas dagar
måst undertrycka. Sedan man i varje färghandel för
några öre kan få köpa färgämnen i alla regnbågens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
