- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
714

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 20 dec. 1930 - Vägentreprenörsfrågan - Syntesens rike, av Edwin E. Slosson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

714

TEKNISK TIDSKRI F T

~2U DEC. 1930

tur. att dessa önskvärda egenskaper bäst kunna
konstateras genom personlig kännedom om vederbörande
eller genom pålitliga rekommendationer.

God ekonomi. Det är mycket betydelsefullt, att
entreprenören har en sådan ekonomisk ställning, att
betalningar av räkningar, maskineri, arbetslöner o. d.
ej behöva klicka. Intet entreprenadarbete kan gå
utan störningar, om fordringsägarna ha skäl att bli
otåliga eller om arbetarna ej få sina avlöningar på
bestämd tid. För att underlätta finansieringen för
entreprenören utbetalas i regel
entreprenadersättningen i vissa perioder efter utfört arbete. Vanligen
innehållas emellertid cirka 10 %: kanske lämnar
därtill arbetet liten eller ingen vinst. Utav detta följer,
att det för varje vederhäftig entreprenör är absolut
nödvändigt med ett rörelsekapital, större eller mindre,
allt efter entreprenadens omfattning. Detta kapital
utgör en garanti för. att arbetet går
kontinuerligt, även om byggherrens utbetalning någon gång
skulle bliva fördröjd, och befordrar över huvud
förtroende och god vilja hos alla av arbetet berörda
parter.

Erfarenhet. Erfarenhet i det speciella slag av
arbete. som ett anbud gäller, är högeligen önskvärd.
En entreprenörs förmåga att organisera och sköta ett

arbetsföretag beror givetvis ofta på hans möjlighet
att kunna draga nytta av föregående erfarenheter.
Mindre vägbyggnadsföretag av enklare beskaffenhet
kunna självfallet tillfredsställande utföras även av en
mindre erfaren entreprenör om han är "renhårig" och
har stadgad ekonomi. Emellertid bör härvid
ihågkommas. att vid sådana mindre arbeten kontrollen
ofta är mindre ingående. I sådana fall är det
tydligen av största vikt, att entreprenören själv besitter
tillräcklig duglighet.

I en särklass måste man placera
permanentbelägg-ningar och andra liknande mera tekniskt betonade
arbeten, där fullständig sakkunskap och fullgod
utrustning böra vara oeftergivliga kompetensvillkor.
Risken för ett mindre gott arbetsresultat blir annars
alltför stor.

De ovan nämnda synpunkterna ha angivits som de
huvudj-iktlinjer. som böra tillämpas vid bedömning
av en entreprenörs kvalifikationer. De borde vara
så självklara, att det nästan kan synas förvånansvärt
att behöva framhålla dem. men erfarenhet har givit
vid handen att endast ett fåtal vägstyr. lser tillämpa
dem. Dessa ha emellertid i längden fått sina arbeten
utförda på bästa sätt och för lägsta kostnad i för
hållande till arbetets kvalitet.

SYNTESENS RIKE.

Det andra i ordningen av framlidne dr
Edwin E. Slossons uppmärksammade
föredrag vid internationella kolkonferenserna i
Pittsburg återgives liär under hänvisning
till att det första föredraget jämte
redaktionell ingress finns infört i häfte 35 d. å.,
sid. 504.

De sista i minnet kvarstannande smulorna av ens
kunskap i latinet äro de första orden i den första
latinska bok man läste: "Hela Gallien sönderfaller i
tre delar." En liknande kvarleva i vårt minne, av
vad vi lärde oss som barn, är: "Naturen indelas i tre
områden: djurriket, växtriket och mineralriket. Då
jag var barn. lekte man en lek — jag vet icke om
d ’ii förekommer nu för tiden — de tjugo frågorna.
Det tillgick så. att en av deltagarna tänkte på ett
föremål och de andra skulle genom att göra honom
högst tjugo frågor taga reda på, vad han tänkt på.
Så säkert som amen i kyrkan och så stereotyp som en
konungsgambit i schack blev den första frågan:
tillhör det djur-, växt- eller mineralriket? Därigenom
uppdelades hela området i tre delar, och det område,
inom vilket man sedan hade att söka det obekanta
föremålet, blev betydligt mindre. Men den syntetiska
kemien har gjort slut på denna gamla tredelning, ty
beträffande en hel del till antalet alltjämt växande
ämnen kan man numera icke säga, att de hava några
egenskaper, som angiva, huruvida de komma från
djur-, växt- eller mineralriket oeli de kunna lika väl
leda sitt ursprung från det ena som det andra. Vi
måste således förutsätta ytterligare ett rike, men det
är icke något naturrike, utan ett rike. som omfattar
den syntetiska kemiens produkter och alla de
naturprodukter. som genom förädling hava blivit så
förändrade, att de helt och hållet förlorat alla på
dnras ursprung häntydande egenskaper.

Emedan detta fjärde rike är en skapelse av
människans intelligens och resultat av hennes relativa
förmåga att behärska naturen, kan det med skäl
kallas människans rike. Det är jämnt 100 år sedan
kemiens Columbus gjorde sin minnesvärda resa till
de organiska ämnenas rike och störtade den där
regerande härskaren, som bar namnet "livskraft".
Precis som det gick Columbus, som, då han seglade
västerut över Atlantiska oceanen för att komma till
Asien, helt oväntat upptäckte en ny värdsdel, gick
det Friedrich Wöhler, då han var 28 år gammal. Han
försökte att framställa ett oorganiskt salt
(cyanam-monium) ur en oorganisk syra och en oorganisk bas
och upptäckte, att han lyckats framställa urinämne
och att han därigenom hade upptäckt ett nytt land.
framställningen av ett otvetydigt organiskt ämne.

Under de förflutna 100 åren har utvecklingen inom
denna nya världsdel gått så fort, att dess
invånare-antal redan är större än de bägge äldre rikenas,
djurrikets och växtrikets. Enligt sista upplagan av
Beilstein1 finns det 400 000 kolföreningar, av vilka
endast ett jämförelsevis litet antal återfinnes i
naturens tre riken.

De ekonomiska, industriella och politiska följderna
av. att detta, den syntetiska kemiens rike
uppkommit, äro redan genomgripande, ocli vilka de i
framtiden bliva, därom kan man f. n. icke göra sig någon
föreställning. Om man på artificiell väg kan
framställa ett ämne ur andra råämnen än det. vars
förädlade produkt detta ämne förut varit, har man
frånhänt vissa trakter deras monopolställning i fråga
om ett råämne. Genom den kemiska industrien
ersättas vissa nationers för all framtid räckande
monopol med i tiden begränsade monopol, stadfästa
genom internationella patent. Dock, hur omfattande

i En hanclbok i organisk kemi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free