Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 3
MARS 1930
TEKNISK TIDS KRIFT
*
BERGSVETENSKAP
Redaktör– B.G.Markman.
INNEHÅLL: Högfrekvensugnen plats bland andra i Sverige använda ugnar för stålframställning, av bergsingenjör
Claes Gejrot. — Nyare teorier och undersökningar rörande flotation. — Föreningsmeddelanden. — Litteratur.—Notiser.
HÖGFREKVENSUGNENS PLATS BLAND ANDRA I
SVERIGE ANVÄNDA UGNAR FÖR
STÅLFRAMSTÄLLNING.1
Av bergsingenjör Claes Gejrot.
Rubriken för denna uppsats synes antagligen
mången mindre väl väld, ty man kan väl ej ännu
påstå, att högfrekvensugnen ännu intar någon plats alls
bland våra ugnar för stålframställning. Jag tror ej
att ännu någon högfrekvensugn kommit i gång i
Sverige för stålframställning. Däremot lära vid ett
par av våra större järnverk dylika ugnar vara under
byggnad.
Emellertid har utvecklingen under de senaste åren
— kanske mest utpräglat inom engelsk och fransk
kvalitetsstålindustri — i så hög grad gått mot
elektriska högfrekvensugnar, att en översikt över de
möjligheter, som högfrekvensugnen har att göra sig
gällande även hos oss, torde kunna påräkna intresse
bland svenska stålmän.
Det är ej min uppgift att här redogöra för
högfrekvensugnens konstruktiva detaljer, varför jag
endast vill lämna en översikt över dess viktigaste delar
och dessa delars funktioner.
Jag väljer såsom exempel en ugn, installerad hos
Edgar Alléns i Sheffield, vilken ugn jag genom denna
firmas stora tillmötesgående hade tillfälle se under
arbete vid ett besök i Sheffield hösten 1929.
En trefas induktionsmotor på 260 hkr matas —
efter transformering av strömmen till 355 voit —
från stadsnätet. Motorn driver en generator, som
gör 3 000 v./min., och levererar ström av 2 200 per.
och 1 200 voit. På instrumenttavla vid ugnen sitter
utom ampèrmätare för strömmen dels vid utträdet från
generatorn och dels vid inträdet i ugnslindningen:
spänningsmätare för generatorströmmen och sex
stycken knivströmbrytare för att koppla till en eller flera
av 6 kondensatorer, detta för att reglera
effektfaktorn. Själva ugnen består av en degel, till vilken
jag får tillfälle återkomma senare, och denna är
omgiven av kopparlindningar, genom vilka den
högfre-kyenta strömmen passerar. Dessa lindningar äro
utbildade såsom rör, och vatten cirkulerar genom
desamma. Tack vare de virvelströmmar, som vid detta
periodtal induceras i det metallmaterial, som finnes
t Föredrag hållet vid avdelningens för kemi och
bergsvetenskap sammanträde den 8 nov. 1929.
inne i degeln, alstras det för smältning erforderliga
värmet. Degeln rymde i det här beskrivna fallet
250 kg.
Tidigare använda induktionsugnar.
Den väsentliga skillnaden gentemot de gamla
in-duktionsugnarna ligger i öppen dag. Vid dessa
(Kjellin, Frick, Röchling Rodenhausen) användes ett lågt
periodtal å den använda strömmen. För samtliga
induktionsugnar gäller, att om i ett magnetiskt
växelfält finnes en ledare, så omsättes en del av den
alstrade energien i värme i ledaren. Den utvecklade
värmemängden är proportionell mot fältstyrkan och
växlingarna pr tidsenhet. Vid litet periodtal på
strömmen måste därför lindningarna vara fina och det
magnetiska fältet starkt, för att man skall få en effektiv
uppvärmning.
Man kommer så fram till den vanliga
lågfrekvens-induktionsugnen. Trots att denna har
induktions-ugnens stora fördel, att värmen alstras inne i härden
själv, så har denna ugnstyp efter att en tid ha
åtnjutit en viss popularitet, så småningom fått vika för
den elektriska ljusbågsugnen. Huvudorsaken härtill
har väl varit att badets form nödvändigtvis måste
utbildas såsom en ränna, och detta blir, metallurgiskt
sett, mycket besvärligt. Ytan av ugnsväggen, som är
direkt utsatt för stålet, blir mycket stor, och på grund
av det smälta stålets rotation blir resultatet stark
förslitning med ty åtföljande talrika stillestånd ocli
höga underhållskostnader. En del av den gamla
smältan måste lämnas kvar i ugnen för att smältverkan
skall erhållas i början av nya chargen, och detta gör
det svårt att behärska chargevikten och omöjligt att
utan vidare göra legerat och olegerat stål i två på
varandra följande charger.
Under senaste åren har man märkt ett stegrat
intresse för denna art av induktionsugnar, och detta
beror nog på de svårigheter, som framställningen av
mjukt rostfritt järn bereder i ljusbågsugn, isynnerhet
då man står inför uppgiften att använda stora
kvantiteter skrot och inför den uppgiften ställes
säkerligen varje tillverkare av rostfritt stål. Induktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:18 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930b/0019.html
