Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’24
TEKNISK TIDSKRIFT
8 febr. 1930
ensstämma i det stora hela väl med det fasta järnets, av
olika beståndsdelar orsakade specifika volymsändringar.
Efter föredraget lyckönskade t. f. professor Ivar
Bohm professor Benedicks och herrar G. Ericson och N.
Ericsson till de uppnådda resultaten. Beträffande den
praktiska nyttan av dylika bestämningar kunde
resultaten enligt tal:s mening kanske få användning till att
förklara segringsföreteelserna i göt. Beträffande värmets
överförande inom badet i niartinugnar hade av tal.
utförda preliminära kalkyler visat, att värmetransport
knappast kunde väntas uppkomma enbart på grund av
de av växlande temperatur och kolhalt härrörande
skillnaderna i specifik vikt.
Civilingenjör O. Laquist frågade, huruvida de funna
resultaten möjligen kunde komma att underlätta
motarbetandet av krympning och krympsprickor vid
stål-gjutning. Professor Benedicks ansåg det vara svårt att
lämna uttömmande svar på denna fråga. Tal. ville
vidare framhålla, att specifika vikten hörde till fysiska
storheter, som redan på ett mycket tidigt stadium blivit
föremål för bestämningar. Vad nu utförts vore
emellertid svåra experimentella saker, och tal. ville framföra
ett tack, såväl till magister G. Ericson, som till ingenjör
N. Ericsson, vilken senare var närvarande såsom gäst,
för deras insatser på området.
Bergsingenjör Olof Berggren höll sedan föredrag med
ljusbilder om Kisförekomsterna i södra Spanien, något
om deras brytning i äldre och nyare tid. Föredraget
kommer att tryckas i denna tidskrift.
Bergsingenjör B. Orton frågade, huru mäktigt det
kismalmskropparnas utgåenden täckande
"Eiserne-Hut"-lagret kunde vara. Föredr. meddelade, att
mäktigheten uppgår till 10 à 50 meter. Därunder kommer en
zon med på koppar anrikad malm och därefter anstår
på 350 meters eller mindre djup malm av primär
sammansättning.
Bergsingenjör Paul Palén bad om upplysning, i
vilken form As förekommer i "Hut"-bildningen. Föredr.
kände ej till huru härmed förhåller sig, men tydligen
måste As-halten vara residual, ty den är avsevärt större
i "Hut"-bildningen än i den primära malmen. Ingenjör
Palén höll för sin del för troligt, att As uppträdde som
järnarsenat.
Bergsingenjör Orton meddelade i anslutning till
föredraget en del dimensioner å orter från romartiden i
serbiska gruvor. Ibland äro ortens mått vid sulan så
små, att man ej kan taga sig fram krypande på knäna
utan blott på tåspetsarna, samtidigt som orthöjden blott
är 1 meter. I åtskilliga fall är det därvid ej fråga blott
om undersökningsorter utan om transportorter, ty
märken efter slitning på väggarna äro starkt framträdande.
Arbetarna synas hava dragit med malm fyllda korgar
efter sig med fötterna.
Ordf. meddelade, att Metallografiska institutet vid ett
tillfälle haft att undersöka en starkt korroderad
mässingsaxel från Rio Tinto-distriktet, vars tillstånd tydde
på avsevärd syrahalt i vattnet. En fråga, huruvida den
i föredraget omnämnda starka färgningen av floden Rio
Tintos vatten härrörde av material från
cementerings-verket, bejakades av Föredr.
Civilingenjör Laquist begärde upplysning om
traktens medeltemperatur och om medeltemperaturen under
jord i gruvorna. Enligt vad tal. erfarit hade i en
kaukasisk kisgruva kunnat iakttagas mycket hög
temperatur under jord, trots att medeltemperaturen i dagen
var relativt låg. Fökedr. upplyste, att
medeltemperaturen under jord i Rio Tintos kisgruvor troligen håller
sig vid omkring 35°.
Bergsingenjör Palén framkastade frågan, huruvida
den biflod, efter vars sammanflöde med huvudfloden
Rio Tinto dennas vatten ändrade färg, hade sitt lopp
genom kalkstensterränger. Föredr. trodde, att så icke
är fallet, och påpekade, att det ställe av floden, där
vattnet ändrar färg, förflyttas något med årstiderna,
varför icke enbart tillförseln av biflodens vatten
åstadkommer färgväxlingen.
Efter sammanträdet vidtog sedvanlig supé och
samkväm..
H. C.
LITTERATUR
Anvisningar angående skydd mot yrkesfara vid vissa
anrikningsverk, utfärdade av Kungl, socialstyrelsen den
15 juli 1929.
Såsom anvisning nr 10 angående skydd mot yrkesfara
har socialstyrelsen utgivit ovannämnda lilla häfte. Det
rör sig härvid om en inom landets gruvhantering
hittills okänd yrkesfara, som blivit aktuell de senaste åren
i vissa flotationsanrikningsverk, nämligen
cyanidförgiftning. Förbrukningen av cyanid synes nu uppgå till flera
tiotal ton årligen vid svenska anrikningsverk, och
antalet personer, som i arbetet hanterat cyanid eller
kunna komma i beröring därmed, torde ej vara alltför
obetydligt.
Anvisningar lämnas angående förvaring, hantering,
kärls och rördelningars anordning, m. m. samt angående
åtgärder vid fall av cyanidförgiftning. Eftersom
cyanidens giftverkan är nästan ögonblicklig, men personen
i fråga ofta kan återkallas till livet om
räddningsåtgärder vidtagas omedelbart, är det av vikt, att
vederbörande driftspersonal är väl insatt i vad som bör
åtgöras.
______H. C.
_NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av mars och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 6.5.0
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 250-300.
3) Valstråd, „ 0,65 „ „ „ 285-330.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 195-220.
5) Valsat lancashirejärn, „ „ „ 290.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn:
Engelskt nr 1............................Sh. 73— 0 1 pr 1016 kg fob
„ „ 3............................ „ 72— 6 / verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 11 p 1 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ „ 12—10— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ „ 1— 0— 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... „ 0— 3—1| pr lb volfram.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C... „ 30— 0— 0 skala 11/—.
„ 4/6% C.... „ 21—10— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering .... £ 0— 1—l-| per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ „ 0— 2— 6 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ „ 0—12— 9 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd .... Kr. 2: 20 Tenn: eng. i tackor Kr. 3: 20
„ tackor „ 1:90 Zink: hytt i tackor „ 0:50
Koppar: tackor:raff. „ 1:54 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor....... „ 0:45 —100 % Ni ........ „ 3:30
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
