- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Bergsvetenskap /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFTE 4

" -

W

APRIL 1930

TEKNISK TIDSKRIFT

*



BERGSVETENSKAP

Redaktör: B.G.MARKMAN.

UTO L V EN AV SVENSKA T£KNOLOGF*QR ENINGEN

INNEHÅLL: Några tekniska rön beträffande Ivramsta, Gruvbergets och Storsveds vanadinförande titan
järnmalmsförekomster i Järvsö socken av Gävleborgs län, av bergmästare Björn Kjellberg. —- Högfrekvensugnens plats
bland andra i Sverige använda ugnar för stålframställning, av bergsingenjör Claes Gejrot. — Litteratur. — Notiser.

NÅGRA TEKNISKA RÖN BETRÄFFANDE KRAMSTA,
GRUVBERGETS OCH STORSVEDS VANADINFÖRANDE
TITAN JÄRNMALMSFÖREKOMSTER I JÄRVSÖ
SOCKEN AV GÄVLEBORGS LÄN.

Av bergmästare Björn Kjellberg.

Av gammalt äro flera vanadinförande
titanjärn-malmsförekomster kända i vårt land, såsom
Ulv-ön, Inglamåla och framför allt Taberg, varmed
vana-dinmetallens upptäckt som bekant är förbunden.
Mindre kända torde däremot vara åtskilliga i
Gävleborgs län belägna förekomster. Av dessa skola
Kramsta-, Gruvbergs- och Storsvedsfälten här nedan
i korthet beskrivas.

Som framgår av vidstående generalstabens
kartblad (i skala 1 :100 000), fig. 1, ligga dessa fält i
Järvsö socken, i närheten av Järvsö station å norra
stambanan.

Över fälten hava magnetiska kartor upprättats, ocli
utdrag av dessa kartor återgivas i skala 1 : 16 000 å
hithörande fig. 2—4. Å dessa fig. äro områden för
negativ vertikal intensitet prickade samt områden
för positiv vertikal intensitet skuggade, 0°—20°
svagast, 20°—30° starkare samt 30° och däröver
starkast. Malmblottningar äro betecknade med
grövre punkter eller linjer.

Malmförekomsterna i denna trakt synas första
gången omnämnas i tryck i ett meddelande av L. J.
Igelström i Geologiska föreningens förhandlingar
år 1883.1 Ett något utförligare omnämnande av dem
föreligger uti "Geologisk beskrivning över
Gävleborgs län", av A. Blomberg, år 1895,2 varuti de
skildras som järnmalmsförekomster, uppträdande i
gabbrobergart. Att järnmalmen var vanadinhaltig,
blev då ej uppmärksammat. Vanadinets närvaro i
malmen har först i våra dagar påvisats av professor
J. Petrén.

I sin nyssnämnda beskrivning säger Blomberg
angående gabbrobergarten vid Kramsta, att den bildar
’’en lagerliknande inneslutning i gneisen av mer än
20 meters bredd med tydlig skiffrighet mot
nordnordost och stupning mot sydost. Den är av mörk färg,
tämligen finkornig, med nästen av brun,
metallglän-sande glimmer. Jämte diallagen, som i allmänhet är

i Band VI, haft. S, sid. 319.

I S. G. U. ser. C, nr 152.

det rådande mineralet, förekommer även en
rhom-bisk pyroxen, ofta sammanvuxen med diallagen.
Hornblende, glimmer och magnetit träffas i bergarten
ganska ymnigt, däremot synes apatit saknas.
Plagio-klasen är genompudrad av stoftformiga
inneslut-ningar". Beträffande Gruvbergsfältet säges att "ett
bergartsprov från Gruvbergets vestra gruva
företedde under mikroskopet ett enahanda utseende, men
gabbron är här något mer kornig".

Vid tiden för avfattandet av denna beskrivning1

Fig. 1. Skala 1 :100 000.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930b/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free