Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
dubbla chargestorleken, som man kan använda, då den
ordinarie ugnsstorleken exempelvis ej räcker till för
den götstorlek man önskar. I så fall får man antingen
beskicka denna större ugn med en varm insats från
exempelvis en martinugn eller låta den smälta den
större mängden, fastän långsammare, och slutligen
kan den tjänstgöra som blandare, under det man
smälter flera charger i den mindre ugnen och häller
över i den större!
Slutord.
Som sammanfattning kan sägas, att
högfrekvensugnen redan står färdig att övertaga den gamla
smältdegelns arbetsuppgift. Flera försök med färskning på
sur härd i högfrekvensugn ha givit lovande resultat,
och man har all anledning med uppmärksamhet följa
denna nya ugnstyps utveckling även såsom
färsk-ningsugn. Den synes, om endast ugnsenheterna bli
stora nog, besitta sådana möjligheter, att den i en
framtid eventuellt kan ta upp konkurrensen med sur
martinugn och sur elektrisk ljusbågsugn. Då det
gäller att framställa leg. och olegerat järn med
mycket låg C-halt, har högfrekvensugnen såsom
färsk-ningsugn redan fått praktisk betydelse.
Försök göras även med högfrekvensugnen såsom
raffineringsugn, men med få undantag tillhör arbetet
härmed ännu laboratoriestadiet.
Trots den utveckling högfrekvensugnen fått även
för stålproduktionen sista året, så står den väl ännu
betraktad såsom stålugn på barnets
utvecklingsstadium. Man måste dock medge, att den är ett lovande
barn.
Litteraturförteckning.
d. F. Campbell: High Frequency Induction melting
Journal of I ron and Steel Institute 1927. F. C. Cox:
Steelmel-ting In Induction Furnaces The Electrical Times 1929, sid.
498. Körber, Wever, Neühaus : Ueber die Verwendung- des
Hochfrequenz-Induktionsofens für die Edelstahlerzeugung.
Stahl und Eisen 1926, nr 47. Wever und Hindrichs : Zur
Metallurgie des Hochfrequenz-Induktionsofens. Archiv für
das Sisenhüttenwesen 1927, häfte 5. H. Neuhaus:
Fortschritte in Metallurgie und Betrieb des Hochfrequenzofens.
Stahl und Eisen 1929, häfte 19.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Lehrbuch der Markscheidekunde, av P. Wilski, l:a
delen; Julius Springer, Berlin, 1929. 4:o, VIII + 250 sid.
28 planscher. Pris inb. 26 Em.
Den utkomna l:a delen av arbetet avhandlar
instrumentlära, detaljmätning, polygontåg och triangelnät,
längdmätning, avvägning och genomslagsberäkningar. I
företalet till denna del meddelar förf., att arbetet icke
"tränger så djupt in i ämnet, som en lärd läsare måhända
skulle önska, utan blott är anpassat till de studerandes
mindre vittgående behov och för de något mera vittgående
behov, som senare pläga tillkomma i bergsingenjörernas
praktik". Det är icke möjligt att, innan arbetet
föreligger avslutat, jäva detta påstående, som dock synes
föranlett av en alltför stor blygsamhet hos förf. Behand-
lingen av de olika kapitlen röjer en även för en tysk
författare osedvanlig grundlighet och en säregen
pedagogiskt klar uppfattning. Av stort intresse äro de
rikligt inströdda historiska notiserna, som förf. visserligen
icke anser av behovet påkallade, men som enligt
undertecknads mening göra anrättningen i hög grad lättsmält.
Boken är synnerligen lämplig för självstudium och de I
texten talrikt förekommande litteraturhänvisningarna
möjliggöra ett i samband därmed fördjupat studium.
F. W. B.
ÄTo T I S E R
Jernkontorets tekniska diskussionsmöte.
Vid Brukssocietetens förestående ordinarie
sammankomst i Jernkontoret komma lördagen den 31 ma] 1930
kl. 10 f. m. att företagas offentliga diskussioner rörande
följande överläggningsämnen:
1. Research and Industry.
Inledare: dr Walter Rosenhain, Superintendent,
Metallurgy Department, The National Physical
La-boratory, Teddington.
2. Höganrikning av svenska järnmalmer.
Inledare: professor G. Bring.
3. Moderna götvalsverk för kvalitetsstål.
Inledare: professor G. Wallquist.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av april och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 6.5.0
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 250-300.
3) Valstråd, „ 0,65 „ „ „ 285-330.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 190-215.
5) Valsat laneashirejärn, „ „ „ 290.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr 1............................Sh. 68— 0 1 pr 1016 kg fob
„ „ 3............................ „ 67— 6 / verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 11 p 1 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ „ 11—15— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ „ 1— 0— 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri .... „ 0— 3— 0 pr lb volfram.
Ferroclirom 60/70 % 2/4 % C.... „ 30— 0— 0 skala 11/—.
„ ’ 4/6% C.... „ 21—10— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering .... £ 0— 1—per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ „ 0— 2— 6 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ „ 0—12— 9 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2: 20 Tenn: eng. i tackor Kr. 3: 25
„ tackor „ 1:90 Zink: hytt i tackor „ 0:50
Koppar: tackor:raff. „ 1:54 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ „ 0:44 —100 % Ni ........ „ 3:30
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
