Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’82
TEKNISK TIDSKRIFT
8 febr. 1930
8 9 10
1,7 2,0 2,4
2,1 1,9 1,8
skillnad mellan tråddiametrarna får trådantalet ej vara
allt för litet, men å andra sidan växer kärntrådens diam.
med trådantalet. Trådantalet måste därför väljas så att
såväl kärntråden som yttertrådarna få sådana
dimensioner att linan blir praktiskt utförbar och erhåller en
tillfredsställande böjlighet. Det synes eftersträvansvärt att
kärntråden får ungefär samma diameter som
yttertrådarna.
Utgår man från diametern Æj å innertrådarna så
erhålles följande förhållanden med kärntråden de samt
yttertrådarna d-2 vid olika trådantal
Trådantal
de
ch ....................................................
cli
T, ....................................................
Vid 9 trådar uppnås sålunda bäst det uppställda
målet; så nära som möjligt lika diam. å kärntråd samt
yttertrådar.
Warrington-tvinningen fig. 2 har innerst 6 trådar om
en lika tjock kärntråd. I ytterskiktet ligga 6 trådar av
samma tjocklek i fördjupningen mellan de underliggande
trådarna liksom å Seal-tvinningen; luckorna mellan
trådarna äro fyllda med tunnare trådar. Under det att
Seal-linan på grund av sina tjockare yttertrådar är mera
motståndskraftig mot slitning och sålunda bättre kan
motstå ovarsam behandling är Warrington-linan
böjligare och därför lämpligare vid små skivdiametrar.
Anmärkningsvärt är att man vid båda
konstruktionerna avstått ifrån att erhålla likformig fördelning av
dragpåkänningarna å alla trådarna. De inre trådarna fä
högre dragpåkänningar än de yttre. Då parterna hava
endast två trådskikt uppväges denna olägenhet av
trådarnas gynnsammare lagring i linan samt det bättre
utnyttjandet av tvärsnittet.
Med båda linkonstruktionerna hava goda erfarenheter
erhållits vid mindre spel samt vid stubbrytning. De
böra även kunna användas till mindre uppfordringsspel
i gruvor. I Ruhr-distriktet har man redan tagit i
användning den första Seal-linan. Den har foljade data:
Omkring en hampkärna äro slagna 7 parter var och en
av 1 • 2,2 + 9 • 1,1 + 9 • 2,0 mm blank tråd, draghållfasthet
150 kg mm2, diameter 27 mm, beräknad brottbelastning
42 600 kg. Till grövre gruvlinor kan denna konstruktion
knappast komma till användning emedan nödvändigheten
att begränsa antalet trådskikt i parterna till 2 hindrar
erhållandet av ett stort lintvärsnitt, ty man kan ej gärna
använda mer än 7 parter emedan linan annars erhåller
allt för orimligt stor diameter. Huruvida man genom
att utbilda ett tredje trådskikt i parterna skulle kunna
erhålla en användbar lina med större tvärsektion är en
fråga som ej kan besvaras på annat sätt än genom
långtidsförsök.
Linor av dessa konstruktioner tillverkas numera även
i Sverige1.
, Specialgummi
i översättarens anmärkning.
NOTISER
Gummiinfodring i skip. Vid en gruva i Sydafrika
hade man funnit att under några timmars drift kunde
0,5 till 0,75 ton berg fastna i varje skip, varigenom ej
endast den uppfordrade kvantiteten berg minskades utan
svårigheter även uppstodo genom att måttfickans
innehåll ej rymdes i skippet, utan berget rann över.
För att råda bot härpå bekläddes skippets botten med
aluminium, vilket hjälpte för en tid, men så snart
beklädnaden blivit repig, hjälpte den ej längre. Man
försökte då med en särskild slags gummiduk kallad
Lina-tex. Efter ett förberedande försök med ett 600 mm
fyrkantigt stycke, som var 50 mm tjockt, visade det sig att
detta särskilt "levande" gummi utvidgade sig tillräck-
ligt under tippningen för att det våta fina materialet
som låg i botten skulle falla bort.
I skippets botten ’och ca 200 mm uppåt sidorna
fästades nu en 60 mm tjock gummikudde med särskilt
konstruerade bultar och brickor, se fig. Efter mer än
60 timmars spelning hade endast 60 kg fastnat i skippet,
under det att 638 kg fastnade i ett oklätt skip på
endast 9 timmar. Räknar man med dessa siffror och
antager 30 spelningar per timme kan på ett niotimmars
skift uppfordras 170 ton mera med ett inklätt skip än
med ett utan gummibeklädnad.
(Mining World.)
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av okt. och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5.19.0
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 240-290.
3) V alstrad, „ 0,65 „ „ „ 275-320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 190-215.
5) Valsat lancashirejärn, „ „ „ 290.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr 1............................Sh. 64— 0 "1 pr 1016 kg fob
„ „ 3............................ „ 63— 6 J verkets docka.
Ferrolegeringar :
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 11 p 1 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 11—10— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ „ 1— 0—- 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... „ 0— 2— 3 pr lb volfram.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C.... „ 29—10— 0 skala 11/—.
„ 4/6% C.... „ 21—10— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering .... £ 0— 0—11 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ „ 0— 2— 6 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ „ 0—12— 6 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2:10 Tenn: eng. i tackor Kr. 2: 45
„ tackor „ 1:80 Zink: hytt i tackor „ 0:32
Koppar: tackor:raff. „ 0:90 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ „ 0:35 —100 % Ni ........ „ 3:30
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
