- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Elektroteknik /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 febr. 1930

ELEKTROTEKNIK

29

SVENSKA RADIOAKTIEBOLAGETS
HÖGFREKVENSANLÄGGNING PÅ JAVA.1

Av H. Sterky.

Centralisering av radiotrafiken genom användning av
H. F.-telegrafi på en existerande telefonledning.

Den anläggning för H. F.-telegrafi mellan
städerna Weltevreden och Bandoeng, som radiobolaget
utfört för telefonförvaltningen på Java, omfattar
utrustning för 5 st. H. F.-telegrafiförbindelser i
riktningen Weltevreden—Bandoeng och 5 st. H.
F.-tele-grafiförbindelser i motsatt riktning.

Fig. 1 visar en plan över dessa förbindelser för
centralisering av radiotrafiken via de olika
sändare-och mottagarestationerna på Java. Driftcentralen
för radiotrafiken mellan å ena sidan Java och å andra
sidan Europa och andra världsdelar är förlagd till
Weltevreden. Sedan radiobolagets anläggning för
H. F.-telegrafi på telefonledningen mellan
Weltevreden och Bandoeng tagits i drift, överföres den
avgående telegramtrafiken från Weltevreden i fem olika
H. F.-telegrafikanaler till Bandoeng. Här mottagas
de olika bärfrekvenserna och få sedan över relativt
korta lokala ledningar påverka sändarna i trakten
av denna stad. En av de största sändarstationerna
är belägen i Malabar. De bärfrekvenser, som
användas för H. F.-telegrafi i riktningen Weltevreden—
Bandoeng, ligga mellan 5 250 och 6 650 p/s (se fig.
1), och avståndet mellan tvenne närliggande
bärfrekvenser är 350 p/s.

De till Java ankommande radiotelegrammen
upptagas i mottagarestationen Rant ja Ekek, ej långt
från Bandoeng. De mottagna signalerna ombildas
till telegrafimpulser med en frekvens av ca 1 050
p/s och överföras på lokala telefonledningar till
Bandoeng. Här moduleras med nämnda tonfrekvens
5 st. olika bärfrekvenser mellan 7 000 och 9 800
p/s, som ligga på ett avstånd av 700 p/s från
varandra. Genom speciell koppling av modulatorn och
genom användandet av bandfilter undertryckas såväl
bärfrekvensen som det undre sidobandet, under det
att det övre sidobandet överföres till Weltevreden
på den för högfrekvens upplåtna telefonledningen.
Det mottagna sidobandet får jämte en i en lokal
oscillator alstrad frekvens, motsvarande den i
Bandoeng undertryckta bärfrekvensen, mata en
demodulator i Weltevreden. Efter demodulering erhålles på
grund härav en ton, som motsvarar den ton, vilken
inställdes i radiomottagarestationen i Rant ja Ekek.
Härigenom möjliggöres hörselmottagning i
Weltevreden, vilket är en betydande fördel, då det gäller
att skilja otydliga telegraftecken från de i dessa
trakter ofta mycket svårartade atmosfäriska
störningarna.

Anledningen till att de i det föregående omtalade
bärfrekvenserna hava valts är att söka i de tekniska

i Föregående år lämnade förf. i Elektroteknik nr:is 11—12
under rubriken "Nya svenska system för
högfrekvensförbin-delser på telefonledningar" bl. a. en redogörelse för en av
Svenska radioaktiebolaget utförd högfrekvensanläggning i
Mexico. Efterföljande artikel, som behandlar en liknande
anläggning på Java, ansluter sig direkt till denna uppsats.

Radiosändare

Fig. 1. Schematisk plan för Svenska radioaktiebolagets H. F.
telegrafianläggning, Java.

fordringar, som uppställdes av telefonförvaltningen
på Java vid beställningen av anläggningen ifråga.
Dessa fordringar voro i korthet följande:

1) H. F.-telegrafianläggningen skulle endast få
taga frekvensområdet 5 000—12 000 p/s i anspråk.
Den nedre gränsen bestämdes av
telefonförvaltning-tns önskan, att utrymmet upp till c:a 3 000 p/s skulle
kunna utnyttjas för den normala fysikaliska
telefonförbindelsen på ledningen ifråga. För att möta
denna fordran inkopplas separationsfilter i ledningen,
vilka skilja den lågfrekventa telefonförbindelsen från
de högfrekventa telegrafförbindelserna. Om dessa
senare ej utnyttja lägre frekvenser än 5 000 p/s,
erbjuder konstruktionen av separationsfiltren ej några
större svårigheter. Den övre gränsen 12 000 p/s
fastslogs, då man befarade svårigheter genom störande
interferens från de kraftiga radiosändarna i de
trakter, genom vilka telefonlinjen mellan Bandoeng
och Weltevreden passerar. Långvågssändarna på
Java arbeta nämligen med våglängder mellan 6 600
och 20 000 m, vilket motsvarar frekvenser mellan
45 500 och 15 000 p/s. En dylik stark radiosändare kan
nämligen inducera en avsevärd osymmetrisk
spänning i ledningens båda branscher, om ledningarna
på grund av variabel läckning, vilket är särskilt att
befara i tropikerna, eller pä grund av andra orsaker
ej äro fullt balanserade till jord. Denna spänning
kan givetvis allvarligt störa mottagningen i en viss
H. F.-förbindelse, om denna använder en bärfrekvens,
som ligger i närheten av sändarens arbetsfrekvens.

2) Var och en av de tio förbindelserna skulle
till-låta en telegraferingshastighet av 200 ord per minut.
Med fem förbindelser i vardera riktningen betyder
denna telegraferingshastighet, att ej mindre än 1 000
ord i minuten skulle kunna utväxlas i vardera
riktningen.

3) Förbindelsen i riktningen
Bandoeng—Weltevreden skulle utföras så, att hörselmottagning av
radiosignalerna bleve möjlig i Weltevreden.

Den anläggning, som levererats till Java, fyller väl
ovan nämnda fordringar beträffande förbindelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930e/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free