Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 febr. 1930
ELEKTROTEKNIK
31
tagning med ton i Weltevreden. Detta är möjligt
endast under förutsättning, att man i H. F.-sändaren
modulerar en viss bärfrekvens med den hörbara
frekvensen från radiomottagarna och att man i H.
F.-mottagaren tillbakavisar samma frekvens. För
riktningen Bandoeng—Weltevreden har 1 050 p/s valts
såsom moduleringsfrekvens, då vid konstruktionen
förutsattes, att det skulle vara möjligt att inreglera
radiomottagarna i Rantja Ekek, som arbeta enligt
interferensmetoden, på en frekvens av omkring 1 050
p/s. Sändarna för riktningen
Bandoeng—Weltevreden hava utförts med undertryckt bärfrekvens, och de
hava dessutom försetts med filter, som bortfiltrera det
ena (det undre) sidobandet.
Såsom bärfrekvenser för ifrågavarande riktning
utnyttjas alla jämna övertoner mellan den 20:de och den
28:de av styrfrekvensen 350 p/s. Om dessa
bärfrekvenser tänkas modulerade med ungefär 1050 p/s,
komma de övre sidobandens medelfrekvenser att
utgöra alla udda övertoner mellan den 23:dje och den
31:sta av samma styrfrekvens.
För sändning med ton i riktningen
Bandoeng—Weltevreden gäller beträffande erforderlig bandbredd hos
de använda filtren, vad som förut anförts för
sändningen i motsatt riktning. Bandbredden måste sålunda
vara minst 160 p/s, för att den av telegraftecknen
modulerade sidofrekvensen skall kunna överföra
dessa tecken, så att telegraferingen blir fullgod.
Emellertid måste man av tvenne olika skäl göra
bandbredden för ifrågavarande riktning bredare än för
den motsatta riktningen. Dels måste man lämna ett
visst spelrum för tonfrekvensen 1 050 p/s, som alstras
genom interferens i de olika radiomottagarna i Rantja
Ekek. För Java-anläggningen har en tolerans av
± 100 p/s på ömse sidor om medelfrekvensen 1 050
p/s medgivits. Dels måste man fordra något större
bandbredd för riktningen Bandoeng—Weltevreden än
för motsatt riktning, ty bärfrekvenserna för den
förstnämnda riktningen äro högre — ända upp till 9 800
p/s —- och det är vid dessa periodtal svårare att
bygga smala bandfilter med låg dämpning i mitten
av bandet.
Med hänsyn tagen till ovannämnda synpunkter för
grupperingen av bärfrekvenserna och de olika
bandfiltrens bredd, har Java-anläggningen i riktningen
Bandoeng—Weltevreden därför utförts med en
absolut bandbredd av 400 p/s och ett avstånd mellan de
olika sidofrekvensernas medelvärden av 700 p/s (se
%• 2).
Fördelar av frekvensfördélningssystemet.
Med den frekvensfördelning, som angives på fig. 2,
följer även en annan fördel. Avståndet mellan det
lägsta sidobandet för förbindelsen i riktningen
Bandoeng—Weltevreden och det högsta bandet för
förbindelsen i motsatt riktning, är 1 400 p/s och sålunda
betydligt större än avståndet mellan två
bärfrekvenser eller sidofrekvenser för telegrafi i den ena eller
andra riktningen. Härigenom vinnes fördelen, att man
lättare kan separera de olika sändarefrekvenserna i
den ena gruppen från de olika mottagarefrekvenserna
i den andra gruppen på resp. ändstationer.
Vid betraktandet av
frekvensfördelningsdiagram-met enligt fig. 2 faller även en annan egenskap hos
det valda systemet i ögonen. Om övertoner av
exempelvis bärfrekvensen 5 250 p/s skulle uppstå, kommer
den första av dessa övertoner, som alltså har en
frekvens av 10 500 p/s, att falla mitt emellan de tvenne
band, som motsvara 29:de resp. 31:sta övertonen av
styrfrekvensen. De till dessa tvenne band hörande
bandfiltren i den övre gruppen hava en relativt hög
dämpning för nämnda överton 10 500 p/s och förhindra
sålunda, att denna överton stör telegraferingen i de
båda banden. Någon störning på grund av
övertonsbildning för andra bärfrekvenser i den lägre gruppen
är ej att befara, då dessa övertoner samtliga komma
att falla ovanför den högsta bärfrekvensen i den övre
gruppen.
Tekniska förutsättningar för realiserandet av
frekvens-fördelningssystemet.
Förutsättningarna för realiserandet av den i det
föregående beskrivna frekvensfördelningen för
Javaanläggningen äro dels en i hög grad uppdriven
precision vid beräkning och justering av de i de olika
bandfiltren ingående induktansspolarna och
kondensatorerna, dels de möjligheter till
frekvensmultiplice-ring, som de redan föregående år beskrivna
multipelgeneratorerna lämna oss.
Bandbredderna hos de i Javaanläggningen ingående
filtren äro dels 200, dels 400 p/s. Dessa absoluta
bandbredder motsvaras av relativa bandbredder
mellan 1,03 och 1,05 (lägsta relativa bandbredd
erhålles för den högsta bärfrekvensen i den lägre
fre-6 750
kvensgruppen —= 1,03, och den största relativa
6 550
bandbredden för den lägsta sidofrekvensen i den
r , 8 250 Y m j j
ovre frekvensgruppen, = 1,05). Ju mmdre den
relativa bandbredden är, desto större krav ställas på
justeringen och stabiliteten av kondensatorer och
induktanser i filtren. Att svårigheterna i detta
avseende äro avsevärda belyses kanske bäst med ett
enkelt exempel.
Om vi antaga, att samtliga kondensatorer och
induktanser i ett visst filter samtidigt t. e. öka sina
värden med 1/3 %, betyder detta, att filtrets ena
gränsfrekvens sjunker med Vä %■ Var gränsfrekvensen
förut exempelvis 6 750 p/s, blir den nu 22,5 p/s lägre,
vilket med andra ord betyder, att den absoluta
band-22 5
bredden minskats med^-^- eller ungefär 11 %. And-
ringen i den absoluta bandbredden blir alltså
avsevärd, och risk för att telegraftecknen skola
framkomma otydliga på grund av minskningen i
bandbredden förefinnes trots den relativt ringa ändringen
av 1/3 % i induktansernas och kapaciteternas storlek.
På grund av förluster i induktansspolar och
kondensatorer blir dämpningen för frekvenser inom ett
visst band ej noll utan den stiger till ett visst värde,
som är större ju mindre den relativa bandbredden är.
Dämpningen ß00 för medelfrekvensen f00 i ett visst
bandfilter med den absoluta bandbredden. A är per
sektion
R
om q = ——- och ô — R co C äro förlustvinklarna för
coL
resp. spolar och kondensatorer. Denna formel visar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>