Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-36
TEKNISK TIDSKRIFT
1 febr. 1930
Ännu mera övertygande är väl ett bekant
analogifall. Resistans (ohmskt motstånd), reaktans och
impedans stå till varandra i samma förhållande som
aktiv effekt, reaktiv effekt och skenbar effekt. I
vektorframställning ligga de båda förstnämnda 90°
isär. Men aldrig har jag hört, och förmodligen ej
heller någon av mina läsare, att 1 ohm avvisats som
måttenhet för reaktans eller impedans! — Likaså
gäller för aktiva, reaktiva och resulterande storheter
i övrigt, att de alla mätas i samma enhet, vare sig
nu denna är 1 ampere, 1 voit eller någon annan
enhet. Den som använder komplexa tal för
vektorräk-ning torde ej heller någonsin tveka att använda
samma måttenhet för den komplexa kvantiteten och
för dess reella och imaginära komponenter.
Ögonblicksvärden, medelvärden och effektivvärden
uttryckas också i samma enhet. För att nu inte nämna
det klart berättigade i att använda samma enhet
vare sig måttet avser ett faktiskt eller ett tänkt
fall, eller är resultatet av en felmätning, eller är
avsiktligt lögnaktigt uppgivet! Osv., osv.
Resultatet av denna granskning blir, att det måste
anses fullkomligt korrekt att använda en och samma
måttenhet, t. e. 1 kilowatt, för aktiv effekt, reaktiv
effekt och skenbar effekt.
Varför använder man då enheten kVA? Jo,
emedan det är bekvämt, svarar den praktiske mannen,
att av själva måttbenämningen kunna identifiera
storheten, den skenbara effekten. Härmed äro vi inne
på ett nytt kapitel och stiga, bildlikt talat, en trappa
ned för att fortsätta diskussionen på ett helt annat
plan.
Användning av flera olika namn på kilowatt.
Ordet kilovoltampere är i grunden endast en
definitionsbenämning för kilowatt, på samma sätt som
wattsekund för joule, amperesekund för coulomb etc.
Jag vet inte vem det var som först använde namnet
kilovoltampere i annan betydelse än kilowatt, men
han har sannerligen kunnat glädja sig åt en
glänsande publikframgång. De flesta tekniker i våra
dagar betrakta utan tvivel 1 kW och 1 kVA som
fullkomligt skilda enheter, och därur har också den
uppfattningen spirat, att aktiv effekt och skenbar
effekt över huvud taget icke kunna uttryckas i
samma enhet. Detsamma måste då gälla den
reaktiva effekten!
I teknologföreningens avdelning för elektroteknik
diskuterades åren 1922—1923 frågan om den reaktiva
effektens måttenhet. Jag lämnade därvid ett
skriftligt diskussionsinlägg, som fortfarande har sin fulla
aktualitet, och jag kommer här att ånyo framföra
mina då uttalade principer.
Att man vill ge olika namn åt samma enhet, när
den användes för olika varianter av samma storhet
— såsom för aktiv, reaktiv och skenbar effekt — är
ett utslag av en icke ovanlig tendens att låta en
måttenhet genom sitt namn uttrycka mera än vad
som rätteligen tillkommer en måttenhet. Det kan ju
vara bekvämt att säga: "Jag förbrukar 150
enfas-kilowatt och 500 trefas-kilowatt". Det ligger på en
gång förenkling och förslappning, en demokratisering
på gott och ont, i att på detta sätt förse måttenheten
med den utelämnade storhetens (effektens)
bestämningar. Man kommer ofrivilligt att tänka på
poeternas subjektiva och konturlösa språk: "några jub-
lande minuter", "en lång och stenig mil", ’"i skogens
gröna frid" ... En bibliotekarie kan tala om sina
"hyllmeter", en mjölkförsäljare om priset per
"morgonliter" och "kvällsliter", och för alkoholisten är
redan "liter" något mycket mera än en måttenhet.
Frågan är, hur mycket av denna demokratisering
som bör officiellt tolereras i tekniskt språk. Jag
ämnar icke här för egen del taga någon bestämd
ståndpunkt till frågan, utan endast påvisa, i vilken
ordning vissa redan använda eller föreslagna
enhets-bestämningar för de olika effektvarianterna avlägsna
sig från den enkla principen, dvs. det gemensamma
enhetsnamnet
kilowatt (kW)
för såväl aktiv som reaktiv och skenbar effekt.
En nära till hands liggande möjlighet är
namngruppen: aktivkilowatt, reaktivkilowatt och
sken-kilowatt. I stället för det sistnämnda användes
emellertid internationellt namnet kilovoltampere, och
om därtill de båda första namnen ges en kortare och
bekvämare form kan man i stället skriva
kilowatt (kW)
rekilowatt (rkW)
kilovoltampere (kVA)
Bokstaven r i beteckningen rkW representerar icke
såsom övriga måttbokstäver en matematisk faktor i
totalprodukten, utan är en ren parasitbeteckning och
innebär som sådan ett avsteg från principerna för
måttbeteckningars konstruktion. Det kan invändas
mot rkW att den formella grundenheten är 1 rewatt,
rW, och att den 1 000 gånger större enheten alltså
bör heta kilorewatt, krW. Men det bör ihågkommas
att r från början tillhör storheten och icke
måttenheten och därför helst bör placeras "utanpå" den
egentliga måttbeteckningen.
Att ge den reaktiva effektens enhet ett helt nytt
namn är givetvis ett väsentligt mycket större avsteg
från vår utgångsprincip. Till de bästa förslagen i
denna kategori hör namngruppen
kilowatt (kW)
kilore (kR)
kilovoltampere (kVA)
Den formella enheten för reaktiv effekt får då sägas
vara 1 re (R), som naturligtvis är en förkortning för
1 reaktivkilowatt (eller mera korrekt 1 kilowatt
reaktiv effekt).
Slutligen skall även nämnas ett enhetsnamn,
baserat på ekv. (3) oçh som ingår i namngruppen
kilowatt (kW)
kilosin (kS)
kilovoltampere (kVA)
Namnet kilosin har redan länge använts av
vattenfallsstyrelsen och därigenom fått en viss spridning.
Den formella enheten är 1 sin (S). Med denna
benämning har man avskurit alla förbindelser med
utgångsnamnet watt, liksom man gjort i fråga om
benämningen re. Hos såväl "re" som "sin" återstår
blott en antydan om den vektoriella 90°-vinkeln
mellan den reaktiva och den aktiva
strömkomponenten.
Av stort praktiskt värde vore det givetvis att få
denna namnfråga internationellt diskuterad och av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
