Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-42
Antalet elektriska lampor var 1928 ca 2 gånger
antalet gaslyktor med en ljusstyrka ca 4 gånger
gasljusets.
Normklasser och kostnad.
Frånsett ytterlighetsgränserna kan man säga, att
den totala driftkostnaden per år för en
gatubelysningslampa ökar proportionellt mot lampans storlek
i watt. Därvid förutsattes givetvis för de mindre
lamporna billigare armaturer, monteringssätt och
inkoppling exempelvis genom luftledningar. Däremot
ökar ljusutbytet med lampstorleken, för exempelvis
en 500 W 220 V lampa, jämförd med en 150 W lampa
för samma spänning med 20 %, vilken vinst dock
till en del förbrukas genom kraftigare
avskärmningsanordning för att minska risken för bländning.
Vid de senast elektrifierade områdena och vid den
pågående utökningen av belysningen på viktigare
förut elektrifierade gator tillämpas följande
klassindelning och normer.
Klass Gatutyp Elfektpermet.
I Representativa gator och trafikcentra 40—50 W
II Huvudgator i stadens centrala delar .. 20—25 „
III Affärsgator och normala trafikgator .. 10—12 „
IV Bostadsgator inom själva staden .... 5—6 „
V Förstadsgator och infartsvägar till
staden .......................... 1—2 „
Härvid erhålles följande horisontella
medelbelysning i gatans mittlinje, olikformighetsgrad och
årskostnad vid 3 500 timmars brinntid.
Klass Medelbelysn. Olikform. grad. Årskostnad
i 15—20 Lux 2—4 22—28 kr./m.
ii 7-8 „ 6—8 12-14 „
in 5—6 „ 8—10 7-8 „
iv 2-3 „ 10—12 3-4 „
v 0,5—1 „ 25—50 0,7—1,4 „
Ovan angivna kostnader bero i hög grad på olika
förutsättningar beträffande gatubredd, stolpar,
armaturer etc. och kunna på grund härav endast anses
vara mycket approximativa. Årskostnaden omfattar
ränta och avskrivning av kapitalntlägget (15 år och
5,5 %), kostnaden för skötsel och underhåll, lampor
och elektrisk energiförbrukning (8 öre/kWh).
Gatulängden i Stockholm kan för själva staden
uppskattas till 200 km, för de inkorporerade
förstäderna till 260 km och för Djurgården till 60 km. Vid
en utökning av belysningen för hela den inre staden
i enlighet med klass i (Norrbrobelysningen) kan
årskostnaden beräknas till ca 4 mill. kr. Om övriga
gator och vägar belysas enligt klass III blir
årskostnaden för dessa ca 2 mill. kr. och den totala
årskostnaden ca 6 mill. Nuvarande kostnaden för gas- och
elektrisk belysning är ca 1,4 mill. kr. Dessa
kostnadssiffror ge ett begrepp om de ekonomiska
konsekvenserna av en allt för långt driven förstärkning av
belysningen.
För orientering beträffande den offentliga
belysningens storlek som belastningsobjekt uträknas dess
andel i den allmänna borgerliga förbrukningen för
olika med hänsyn till belastningstätheten typiska
stadsdistrikt. I det följande betecknar A affärs- och
nöjesdistrikt (nedre Norrmalm söder om Mäster
Samuelsgatan), B bostads- och affärs distrikt
(mellersta Norrmalm omkring Kungsgatan), C bostads-
1 febr. 1930
distrikt (övre Norrmalm, Östermalm), I) villastäder
med större hus, E d:o med mindre hus.
Gatubel. Gatub. belasta, i % av
Borg. belastning, belastning. borg. belastning.
Distrikt Klass kW/km2 W/m W/m Effekt Energi
A II 9 000 600 20—25 3—4 % 6—8 %
B III 6 000 400 10—12 2,5—3 „ 5—6 „
C IV 3 000 200 5—6 2,5—3 „ 5—6 „
D V 300 20 1—2 5—10 „ 10—20 „
E V 150 10 1—2 10—20 „ 20—40 „
Jämföras de i Stockholm tillämpade normerna med
utlandets, kan man säga, att de väl överensstämma
med normal praxis, men bör samtidigt framhållas, att
en kraftig propaganda göres för förbättring av
gatubelysningen med anledning av den ökade trafikens
krav och kan på alla håll skönjas en tendens till
ökning. Med några anmärkningsvärda undantag kan
man i allmänhet våga påstå, att det ljushav, i vilket
vissa huvudgator i utlandets större städer badar i om
kvällarna, till största delen åstadkommes av
affärernas fönsterbelysning och reklamskyltarnas lampor.
Några av de starkast upplysta gatorna i Amerika
lys-hållas medelst 2 000 eandlelumen/foot, vilket
motsvarar 10 gånger värdet för klass I enligt ovan. Denna
belysning, som till stor del betalas av affärsmännen,
är så anordnad, att en god fasadbelysning erhålles
jämsides med att gatan upplyses.
Gatubelysningens anordnande.
Uppfattningen om vad som såväl kvantitativt som
kvalitativt menas med god gatubelysning, hur
densamma skall bedömas och kontrolleras, har under de
senaste åren avsevärt förändrats och beror detta
särskilt på den enormt ökade trafikens fordringar. Detta
framgår tydligt av de olika normer, som tillägnas 5
skilda länder eller i olika städer.
Bedömningen av den elektriska gatubelysningen
försvåras i hög grad därigenom, att icke blott
beräkningsbara belysningstekniska och ekonomiska
synpunkter utan även mer eller mindre godtyckliga
estetiska och psykologiska faktorer göra sig gällande.
Jämförd med inomhusbelysningen måste den
offentliga belysningen av ekonomiska skäl tyvärr ännu
arbeta med belysningsstyrkor, som äro 5—10 % av de
för den förra belysningstypen normalt använda.
Vårt synsinne kan vid här ifrågakommande svaga
belysning ej urskilja föremålen till färg och form utan
endast genom deras kontrast mot ljusare eller
mörkare bakgrund. Vid de för gatubelysningen normala
belysningsvärdena är vårt öga inställt på ett sådant
seende genom kontrastverkan, s. k. silhuett-seende.
Härvid är ögat mycket känsligt för starka ljuskällors
bländande inverkan, särskilt om dessa befinna sig i
synfältet inom bländningsvinkeln ca 30°.
Erfarenheten har visat, att ju starkare belysningen är desto
jämnare måste den vara, och detta gäller särskilt vid
så stor belysning, att ögat är inställt på direkt
seende, som inträffar vid belysningsvärden motsvarande
de för klass I gällande. Genom ingående experiment
först utförda i Amerika för ett 10-tal år sedan har på
ett övertygande sätt visats, att orienteringsförmågan
och urskiljandet av föremål på gatuplanet eller
ojämnheter i gatubeläggningen snarare förstärkes än
förminskas, därigenom att en viss olikformighet
förefinnes i belysningsstyrkan. Om exempelvis 2 W/m
gata disponeras för belysningen och i ena fallet en
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
