Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 febr. 1930
ELEKTROTEKNIK
77
Det mest förbluffande resultatet blev emellertid att
fjärröverhörningen under de givna förutsättningarna
befanns vara lika med noll. Vore detta riktigt, skulle
den av förutsättningarna vara obehövlig, att den störda
ledningen i sin slutpunkt skulle vara avslutad med rätt
impedans. En kontrollräkning verifierade detta.
Näröverhörningen blir däremot ganska stor enligt
samma beräkningsgrund. För okorskopplade intill
varandra liggande parallella telefonledningar i samma plan
enligt det amerikanska systemet hade dr Vos funnit en
miniminäröverhörning av 3,65 neper. Vid det svenska
systemet med skruvning skulle motsvarande siffra vara
omkring 6 neper för ledningar i bredvidliggande
fyrskruvar, som skruvas åt samma håll och i samma fas.
Om dämpning förefanns hos ledningarna, erhölls
samma resultat under förutsättning av likformig
dämpning hos två även i övrigt lika ledningar.
För att på ett enkelt sätt illustrera mekaniken vid
överhörning tänkte sig dr Vos, att den utlöpande vågen
i ena ledningen vid kopplingsstället eller
kopplingsställena överföres till den andra ledningen och sedan löper
tillbaka till den störda ledningens början. Någon
störningsvåg mot störda ledningens slut uppstår däremot ej.
Vid vanlig lågfrekvenstelefoni föreligger ej
förutsättningen att avslutningarna äro riktiga; därför uppstå
reflekterade vågor, dels i den störande ledningen, som
indirekt orsakat fjärröverhörning, dels i den störda
ledningen, som direkt ge upphov till samma fenomen. I
högfrekvenstelefontekniken trodde emellertid dr Vos,
att så god anpassning skulle erhållas, att man även i
praktiken skulle kunna bortse från överhörningar.
Föredraget med dess på föredragshållarens
originalarbeten grundade nya uppslag avtackades med livliga
applåder, varpå byrådirektör Hedén framförde
föreningens tack till dr Vos. Föredraget kommer att
inflyta i Teknisk tidskrift.
Sammanträdets officiella del avslöts kl. 22,10. Ett
fyrtiotal medlemmar närvoro, av vilka de flesta deltogo
i den traditionella supén med samkväm. Härunder
föreslogs av dr Vos, att föredrag av samma teoretiska
natur som dagens borde tryckas och utdelas till
medlemmarna, så att en diskussion kunde komma till stånd
vid nästa sammanträde, vilket borde giva såväl
föredragshållaren som de övriga medlemmarna en ökad
behållning. Förslaget syntes väcka anklang. Beträffande
de föredrag, som inflyta i Teknisk tidskrift, synes
frågan om tryckningskostnaderna lösas av sig själv.
Beträffande övriga föredrag föreligga måhända ännu
ekonomiska hinder med den nuvarande ordningen, som
enligt samstämmig åsikt borde avlösas av en bättre.
8. R. N.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal fredagen den 21 mars 1930 kl. 17.
Sammanträdet hölls gemensamt med avdelningarna
för Mekanik samt Väg- och vattenbyggnadskonst.
Förhandlingarna inleddes med en del smärre
föreningsärenden, vilka avgjordes avdelningsvis. Vid
elektroingenjörsföreningens förhandlingar presiderade
föreningens ordförande, överingenjör N. Forssblad.
I föreningen inträdde enligt anmälan
civilingenjörerna E. Sjölander och B. Silfverhjelm.
I föreningens kraftledningskommitté invaldes som
ordinarie medlem överingenjören Th. Björgerd.
Man övergick härefter till huvudpunkten på dagens
program, vilken utgjordes av en diskussion över ämnet
"Det moderna vattenkraftverket". Diskussionen
inleddes av en talare från vardera av de resp. fack, som
representerades av de i sammankomsten deltagande
avdelningarna, i det att överingenjör A. Ekwall
redogjorde för de moderna synpunkterna beträffande
vattenbyggnader, professor Hj. O. Dahl för den mekaniska
och civilingenjör B. G: son Berg för den elektriska
utrustningen. Samtliga föredrag, ävensom referat av den
efterföljande diskussionen, komma att inflyta i
Teknisk tidskrift.
’Sedan den under föredragen fungerande ordföranden,
major M. Serrander, framfört avdelningarnas tack till
föredragshållarna, gjordes en timmes paus för intagande
av gemensam middag, under vilken tal höllos av
överingenjören N. Forssblad och generaldirektör G. Malm.
Efter middagen samlades man ånyo för fortsättande
av diskussionen. Den blev synnerligen livlig och
givande. I densamma deltogo herrar C. Sundelin, H.
Munding, E. Zachrisson, S. Velandeb, M. Matell, R.
Carlstedt, F. Samsioe, C. Kiessling, G. Löfgren, A.
Decker, I. Herlitz och A. Hansson samt
föredragshållarna.
Den sakliga delen av det av ett 140-tal personer
besökta sammanträdet avslutades kl. 23,40, varefter
vidtog en av den för de tre avdelningarna tjänstgörande
ceremonimästaren, ingenjör A. Jansson, anordnad
poetisk underhållning. Under samkvämet framfördes
även de tre avdelningarnas hyllning till Svenska
teknologföreningen, vilken hyllning besvarades av
föreningens närvarande ordförande, direktör S. Nauckhoff.
F. Dn.
Berättelse över verksamheten under år 1929 inom
Svenska teknologföreningens avdelning för elektroteknik.
Samm (inträden.
Under året hava hållits 13 ordinarie sammanträden,
varav 7 i serien kraftteknik och 6 i serien radio- och
svagströmsteknik.
Sammanträdena i serien kraftteknik höllos den 2.5
januari, 15 februari, 15 mars, 19 april, 27 september, 18
oktober och 15 november. Inom serien radio- och
svagströmsteknik höllos sammanträden den 1 februari, 1
mars, 5 april, 4 oktober, 1 november och 6 december.
Speciell karaktär hade givits åt ett sammanträde
under hösten, nämligen den 18 oktober, då en längre
diskussion ordnats med ett flertal förut anmälda
inledningsanföranden med paus för gemensam middag i
föreningens lokaler.
Sammanträdena hava alla ägt rum på föreningens
lokal. Besöksfrekvensen har i allmänhet varit god, i det
att antalet närvarande i medeltal uppgått till 60 à 70;
högsta antalet närvarande har varit 120 och lägsta 2-5.
Samtliga sammanträden hava avslutats med supé och
samkväm.
Till sammanträdet den 18 oktober, då talare hade
inbjudits från Norge och Finland, hade avdelningen även
utsänt inbjudning till Svenska
elektricitetsverksföreningens medlemmar, och till sammanträdet den 15
november, hade Svenska teknologföreningens avdelning för
husbyggnadskonst inbjudits.
Föredrag m. m.
Följande föredrag hava under året hållits:
1. "Några kraftproblem vid Stora Kopparbergs
bergslags aktiebolag" av direktör K. G. Sjöberg (25 jan.).
2. "Telefonförbindelsen Sverige—Finland" av
byrådirektör A. Holmgren (1 febr.).
3. "Telefonförhållandena i Finland" av telegrafdirektör
H. Juselius (per telefon och högtalare från
Helsingfors 1 febr.).
4. "Dynamiska karakteristiker för sändarrör och deras
användning" av cvilingenjör S. Kruse (1 febr.).
5. "Elektrovärmet vid trädgårdsodlingen" av
byrådirektör H. Edholm (15 febr.).
6. "Om bedömning av hörtelefoner och mikrofoner ur
transmissionssynpunkt" av civilingenjör G.
Swedenborg (1 mars).
7. "Intryck från en Amerikaresa hösten 1928" av
överingenjör N. Forssblad (15 mars).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
