Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-108
TEKNISK TIDSKRIFT
1 febr. 1930
Fig. 14. Oscillogram över inkoppling vid O — 130°.
seringsströmmen uppnådde fullt värde redan efter
ca fyra perioder.
Omkopplingen vid 0 — 130 grader tycks beteckna,
att gränsen, då motorn orkar synkronisera, just
passerats. Växelströmmen överlagrad likströmmen på
grund av den varierande eftersläpningen framträder
tydligt.
Det är intressant att följa
magnetiseringsströmkur-van å fig. 12. Vid omkopplingen fanns redan ett
visst luftgapsflöde, som ej ögonblickligen kan
ändras, och då statorstommen, som i stort sett är
proportionell mot vinkeln 0, något senare har
minimivärde, erfordras i detta ögonblick endast en
svag magnetiseringsström för att motverka den
minskade ankarreaktionen för bibehållande av det ännu
oförändrade luftgapsflöde!.
Den tid rotorn svängde efter omkopplingen, dvs.
jntill dess den antog en stationär
eftersläpningsvinkel vid resp. belastningar, överensstämde noga med
integraf- och oscillogramlösningarna, och så gjorde
även ifrågavarande vinkel.
En felkälla för integraf-lösningen må vara, att
dämpningen ej ständigt, som antagits, är
proportionell mot eftersläpningen, emedan detta ej gäller för
alla rotorhastigheter t. e. vid ryckningarna omedel-
bart efter omkopplingen, men detta förhållande är
troligen av mindre betydelse.
Det kan omnämnas, att en annan artikel utgörande
en direkt fortsättning av författarens arbete insänts
av H. E. Edgerton och F. J. Zak till I. E. E.
(London) för publicering. Det har lyckats dem att något
förenkla synkroniseringsekvationen genom
användning av Heaviside’s enhetsfunktion och
omtransfor-mering av ekvationen till dimensionslös form och
vidare genom behandling av den mest pessimistiska
om-kopplingsvinkeln.
På så sätt kan en generell lösning erhållas, som är
användbar för alla maskinstorlekar.
Efter författarens arbete med integrafen hava
ett flertal andra problem fått sin lösning, och f. n. är
en annan mera kompakt och gedigen maskin under
byggnad, vilken kommer att bliva i stånd att med
0,1 % noggrannhet lösa totala
differentialekvationer upp till sjätte ordningen. All integrering
och multiplicering av funktionerna kommer i denna
maskin att utföras av mekaniska anordningar, dvs.
ingen Wh-mätare kommer att användas.
Vidare äro andra maskiner för lösande av speciella
differentialekvationer under byggnad.
Fig. 13. Oscillogram över inkoppling vid 0 =J5U".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
