- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Elektroteknik /
157

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 juli 1930

elektroteknik

157

Fig. 16. Kondensatorgenomföring, 220 kV.

landena vid användande av olika papperskvaliteter.
Om sålunda spänningen appliceras på en kall
genomföring, kommer temperaturen att stiga i denna på
grund av de utvecklade förlusterna, och denna
temperaturstegring återverkar i sin tur så, att förlusterna
allt mera ökas. Förlöper förlusternas ökning utefter
kurvan A, är jämvikt tydligen icke möjlig, då
genomföringens förluster alltid äro större än dem, som
ge-nomf öringskropp en kan avgiva till omgivningen, var-

för sålunda temperaturen oavbrutet kommer att stiga
i genomföringen. Förlusterna äro i förhållande till
genomföringens massa synnerligen små, vilket
medför att temperaturen kommer att stiga ganska
långsamt, och förhållandena äro synnerligen förrädiska,
då förlustkurvan, såsom fallet är med kurva A, har
sådant förlopp, att den nästan tangerar den räta
linjen. Detta medför givetvis, att då man under
spänningsprovets gång närmar sig området X, är
skillnaden mellan utvecklade förluster i
genomföringen och de till omgivningen bortförda synnerligen
liten, varför man mycket lätt kan frestas antaga, att
fortfarighetstillståndet är uppnått. För att komma
upp till området X erfordras i regel en provtid av
8 timmar. För att passera området X erfordras minst
ytterligare 16 timmars provtid, under vilken
sistnämnda tid, som nämnts, till svnes ingenting inträffar
förrän vid slutet, då temperaturen åter börjar stiga
snabbare. Anledningen till att mindervärdiga
genomföringar förekomma i marknaden torde i huvudsak
vara att tillskriva, att nämnda värmeprov avbrytas
för snart. Är genomföringen utförd av bästa
papperskvalitet, följa förlusterna kurvan C, och erhålles då
givetvis temperaturjämvikt, där denna kurva skär
den räta linjen, vilken punkt sålunda markerar
genomföringens kontinuerliga temperaturstegring över
omgivningen. Vid bedömandet av kvaliteten på
kondensatorgenomföringar får man sålunda ej enbart
fästa avseende vid förlusternas absoluta storlek
utan är det lika viktigt att äga kännedom om huru
förlusterna variera med temperaturen. Utvecklingen
på detta område under senaste åren illustreras av
kurvorna B och C, av vilka den förstnämnda
tidigare var ganska vanlig, under det att
papperskvaliteten för närvarande är sådan, som framgår av
kurva C, och man har sålunda lyckats erhålla ett
sådant material och en sådan behandling av
papperskroppen, att förlustkurvan i motsats till
föregående till och med sjunker något vid ökad
temperatur, vilket förhållande givetvis är i högsta grad
gynnsamt. Fig. 16 visar en modern
kondensatorgenomföring dimensionerad för 220 kV normal
driftspänning och med en överslagsspänning av 600 kV.

(Forts.)

IEC-MÖTETS FACIT.

De viktigaste resultaten av IEC:s arbetsvecka i
Stockholm framgå av efterföljande resumé.

1. Nomenklatur. En särskild underkommitté under
ordförandeskap av dr Mailloux har tagit itu med
utarbetande av en elektroteknisk ordlista på ett flertal
språk.

En annan underkommitté, tillsatt i Bellagio 1927 med
uppgift att behandla elektriska och magnetiska enheter,
har avgivit en rapport, som senare publiceras i samband
med de fullständiga mötesförhandlingarna.

2. Normer för elektriska maskiner. Här noteras ett
flertal ändringar beträffande tillåtna
temperaturstegringar. De viktigaste nya förslagen äro följande.

Växelströmslindningar för maskiner f. o. m. 5 000 kVA
och uppåt eller för maskiner (utom turbogeneratorer)
med en kärnlängd av en meter eller mer: Klass A 60°
mellan ledare i samma spår och 50 ° mellan ledare och

spårbotten — allt mätt med termoelement; klass B resp.
80° och 75°. (Korrektion för högspända lindningar).

Växelströmslindningar för turbomaskiner mindre än
5 000 kVA: Klass A 50° med termometer, klass B 70°.
(Korrektion för högsp.)

Växelströmslindningar för vanliga maskiner under
5 000 kVA: Klass A 50° med termometer, 60° med
motståndsmätning; klass B 65° med termometer, 80° med
motstånd. (Korrektion för högsp.)

Fältlindningar för turbogeneratorer: klass B 90° med
motståndsmätn.

Fältlindningar för andra maskiner: klass A 500 med
termometer, 60° med motstånd; klass B 65° med
termometer och 80° med motstånd.

Lågvolts fältlindningar med ett eller flere lager samt
kompensationslindningar: klass A 60° med termometer
eller motstånd, klass B 80° med d:o d:o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930e/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free