Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-172
teknisk tidskrift
1 febr. 1930
Fig. 10, Omformarestation vid Ultuna, instrumenttavlan.
stationen grundar sig på huvudsakligen tre olika
slag av automatapparater. Dessa apparater
bestå av det automatiskt verkande tiduret, som vid
vissa bestämda tider in- och urkopplar
likriktaren, vidare en apparat, som har till
uppgift att sätta igång och urkoppla samtliga
hjälp-apparater och som dessutom har till uppgift att
analysera, vilken del av anläggningen, som eventuellt
är felaktig och att genom signaler angiva, varest
felaktigheten skall sökas, och slutligen en apparat
med uppgift att in- och urkoppla
maximalströmbrytaren samt att likaledes vid en tillfällig kortslutning
eller överbelastning å nätet åter inkoppla
likriktare-anläggningen. Ovanstående tre apparater utgör så
att säga hela automatikens hjärna och återfinnes
bakom vänstra instrumenttavlefältet, fig. 10. En
kvarstående felaktighet i stationen tillkännages dels
genom en alarmklocka jämte olika ljussignaler i
själva stationen, dels genom en alarmsignalledning
till en maskinistbostad vid Ultuna och dels slutligen
genom en signalinrättning till elektricitetsverket i
Uppsala, varigenom stationspersonalen kan höra om
kontaktledningen å Mälarlinj en blivit spänningslös,
varvid finns möjlighet att från elektricitetsverket
medelst en boosteranläggning utsända erforderlig
reservkraft. Anläggningen har i stort sett fungerat
mycket tillfredsställande och under omkring en
månads tid har denna station t. o. m. levererat
reservkraft till inomstadsnätet. Maskin- och
apparatrummets utseende framgår av fig. 11. Automatstationen
Fig. 11. Omformarestation vid Ultuna, likriktaren.
Fig. 12. Motorvagn.
har ingående beskrivits vid förf:s föredrag vid
Svenska spårvägsföreningens årsmöte i Göteborg i sept.
1929 och återfinnes i Svenska spårvägsföreningens
tryckta handlingar för nämnda år.
Rullande materiel och banans trafikkapacitet.
Denna banas karaktär av snabbspårväg med en
trafikhastighet exklusive uppehåll vid ändstationer å ca
30 km per timme samt en tillåten maximihastighet av
50 km pr timme har satt sin prägel på
vagnkonstruktionen i alldeles särskild grad. Bolagets tre
motorvagnar ha sålunda byggts efter egna ritningar och
vagnarnas utseende framgår av fig. 12. För
motorvagnarna gälla följande data. Dödvikten med
fullständig elektrisk utrustning utgör 13 000 kg, varav 6 300
kg faller på trucken inkl. motorer och 6 700 kg utgör
vagnskorgens vikt. Vagnen är underställd axlar av
seghärdat nickelstål med en största axeldiameter vid
kuggdrevens centrum av 125 mm och en
axeltappdiameter å 90 mm. Lagerboxarna äro försedda med
av förf. patenterade trepunktsrullager, fig. 13. En
intressant teknisk nyhet är att lagerboxen här är utförd
av aducerat gjutjärn samt helgjuten så att
trepunkts-rullagerna instoppas upptill å boxen samt sedan
skjutes axiellt in i sitt rätta läge. Gejäkonstruktionen
däremot är av martin och lagerboxen införes i
gejdbandaget såsom slutstycket på en kanon. På
detta sätt blir boxen fullkomligt tät. Hjulbasen är 3
meter och hjuldiametern är 800 mm, vilken diameter
Fig. 13. Trepunktsrullager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
