Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-204
teknisk tidskrift
1 febr. 1930
Brown Boveri & Cie 1929/1930. Ur redogörelsen för
sista räkenskapsåret hämtas följande data.
Bolagets vinst på tillverkningen 11,32 mill. frcs,
inkomst av hyror, räntor, aktier o. d. 2,96 mill., nettovinst
5,32 mill., utdelning 9 %.
Dotterbolagen, Holding Brown, Boveri & Cie A. G.,
Basel (tidigare Elektrizitätsgesellschaft Alioth) 7 %
utdelning på 12 mill.; Tecnomasio Italiano Brown Boveri,
Milano, 7 % utdelning; Norsk Elektrisk & Brown
Boveri, Oslo, 4 % utdelning; Micafil A. G., Altstetten, 9 %
utdelning; österreichische Brown Boveri-Werke A. G.,
Wien, 14 % utdelning; Polnische Elektrizitätswerke
Brown Boveri A. G., Warschau, förlust; American Brown
Boveri Corporation, Camden, N. J., vinst 0,4 mill. doll.
Ur den tekniska redogörelsen är av intresse, att
ångturbiner under året tillverkats till ett sammanlagt
belopp av c:a 1 mill. kW. Arbetstrycken ökas alltjämt och
utgjorde sista året i medeltal 32 atm., max. 200 atm.
(Centrales electriques des Flandres, Langerbrügge).
Anmärkningsvärd är en beställning på ett 31 000 kVA
aggregat för 36 000 voit direkt på generatorn. Tvåpoliga
generatorer kunna numera utföras upp till 90 000—100 000
kVA tack vare den moderna metallurgiens landvinningar.
I/ifcrifcfare-tillverkningen utvecklas kraftigt och har
vunnit ett nytt avsättningsområde inom radion. En
likriktare för 12 000 voit har levererats till Chelmsford, och
en på 13 000 voit är i arbete för Warschau. I övrigt
märkas nyheter beträffande regleraggregat för valsverk
o. d., svetsningstransformatorer samt elektriska
lokomotiv, varav ett flertal beställts av de schweiziska
statsbanorna, till en del för mycket betydande effekter.
General Electric i Ungern. Efter en längre tids
förhandlingar har överenskommelse träffats mellan General
Electric och Ganz & Co, Budapest om finansiellt och
tekniskt samarbete. General Electric övertager en del av
den ungerska firmans aktiekapital och ett särskilt
avtal träffas om utbyte av patent och erfarenheter.
Motivet för transaktionen från amerikansk sida uppgives
väsentligen vara intresset för den rumäniska marknaden.
Ganz & Co är som bekant ett av de äldsta företagen i
Europa inom elektromaskinbranschen. Det nuvarande
bolaget utgör en sammanslutning mellan moderföretaget
Ganz’ Elektrizitäts A. G. och Ganz & Comp—Danubius
A. G. samt har ett aktiekapital på 12,3 mill. P. Firman
sysselsätter ca 2 500 personer och har dotterbolag i ett
10-tal länder, särskilt i Östeuropa (Österrike,
Tjeckoslovakien, Polen, Jugoslavien, Puimänien, Grekland). Dess
affärsställning är relativt god (utdelning 1928 var 8%).
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen höll ordinarie
sammanträde på föreningens lokal fredagen den 26
september 1930 kl. 19,30.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
överingenjör N. Forssblad, som hälsade föreningens
medlemmar välkomna till höstens första sammanträde,
varefter protokoll från sammanträdet den 25 april 1930
upplästes och godkändes.
I föreningen invaldes ingenjör John Andersson och
inträdde efter anmälan civilingenjörerna Cubt Haij och
Einar Sjögren.
Ordföranden meddelade, att från Conference
Internationale des Grands Réseaux inkommit en skrivelse
angående 1931 års konferens, vari bl. a. meddelades, att
manuskript till föredrag för konferensen mottagas t. o. m.
den 31 december 1930. Intresserade medlemmar
hänvisades i övrigt till föreningens sekreterare.
Härefter företogs stadgeenligt val av valnämnd,
varvid ordföranden meddelade, att han för sin del till
medlemmar av denna nämnd utsett statsinspektör R. Holmer
(sammankallande) samt civilingenjör Mauritz Möller.
Föreningen valde härefter med acklamation
ytterligare följande personer till medlemmar av valnämnden,
nämligen byrådirektör N. Hedén, förste byråingenjör H.
Fransén samt civilingenjörerna K. Laurell, E. O.
Löfgren och H. Sterky.
Härefter övergick man till huvudpunkten på dagens
program, som utgjordes av korta föredrag över ämnet
"Högfrekvensugnar", varvid ordföranden först riktade
en hälsning till dem av medlemmarna av avdelningen
för Kemi och bergsvetenskap, som hörsammat inbjudan
att närvara vid sammanträdet, samt uttalade sin glädje
över att så många gäster infunnit sig.
Ordet lämnades därefter till doktor L Dreyfus, som
behandlade "Högfrekvensugnens teori". Talaren gav en
synnerligen klar och koncis framställning av de lagar,
som bestämma fältfördelning, energiomsättning och
uppvärmning i en högfrekvensugn, samt påvisade, att en
del av de antaganden, som ute i praktiken lagts till
grund för dimensionering av dylika ugnar, varit
principiellt felaktiga. Så t. e. är ett högt periodtal
ingalunda så gynnsamt, som man varit van att anse. Valet
av periodtal bestämmes till stor del av förhållandena
vid igångsättning av smältningen. Vidare påvisades de
ganska stora fördelar, som kunna vinnas med
användande av järnkärna. Framställningen avslutades med
några uppgifter om lämpligaste anordning för elektrisk
anslutning, varvid speciellt intresse knöts till en nyligen
föreslagen anordning med seriekondensator direkt
utanför högfrekvensgeneratorn i ändamål att stabilisera
spänningen.
Näste talare var ingenjör J. Härdén, som behandlade
"Experimentell forskning rörande högfrekvensugnar".
I föredraget berördes huvudsakligen de erfarenheter,
som vunnits vid forskningar i Metallografiska institutets
laboratorium i Stockholm. Särskilt analyserades de
relativa fördelarna vid matning av högfrekvensugnar med
kontinuerlig växelström resp. från gnistgenerator. Det
sistnämnda systemet synes erbjuda stora fördelar vid
mycket små ugnar. Några olika system för anordnande
av gnistgapet skisserades, varefter angåvos några siffror
över erhållna verkningsgrader vid olika typer av ugnar.
Tredje talare var överingenjör J. österberg, vars ämne
fått titeln "Högfrekvensugnen ur elektrisk
anläggningssynpunkt". Talaren berörde närmast ugnar för större
industribehov och enkannerligen de nyligen fullbordade
ugnsanläggningarna vid österby och Sandviken. Medelst
kopplingsdiagram, planer och fotografier gavs en
åskådlig bild av ugnsanläggningens praktiska utförande med
hänsyn till minsta ledningslängder för högfrekvensen,
bekväma tippningsanordningar för ugnarna etc.
Efter föredragen vidtog en kortare diskussion med
inlägg av herrar Benedicks och Liljeblad samt
föredragshållarna, varvid särskilt dryftades frågan om
möjligheten att i framtiden sänka periodtalet för den
behandlade typen av ugnar till 50, och i vad mån de
elektrodynamiska krafterna inom smältan vid ett dylikt lågt
periodtal och därmed sammanhängande högt
ampère-varvtal skulle komma att vålla svårigheter, en fråga, i
vilken meningarna voro ganska delade.
Sedan ordföranden framfört föreningens tack till
föredragshållarna och de i diskussionen deltagande,
avslutades det av ett 100-tal medlemmar och gäster besökta
sammanträdet kl. 22, varefter vidtog supé och samkväm
under övliga former.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
