- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Elektroteknik /
236

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-236

När N på detta sätt användes för att förmedla
övergången från den elektriska till den magnetiska
kretsen eller omvänt, kan man lämpligen räkna som
om N hörde samman med den i förhållande till
strömkretsen radiella riktningen. Uttrycket för M enligt
(16) ger då riktningen xy = z, som sig bör.

Den magnetiska fältstyrkan är H = dM/dl, där
längden dl är mätt i samma riktning som dU. Till
sin dimension är alltså fältstyrkan

ty yxjz — 1.

Om den magnetiska fluxen är av sådan storlek
att den vid försvinnande på tiden t ger
medelspänningen E i den öppna strömkretsen, få vi i analogi

med (16) och frånsett tecknet

E — 1 g ■ N

ty yz = x. Alltså

Q-’jf.................. (17)

Tätheten är

X

eftersom =1. Absoluta permeabiliteten är alltså
yxy

till sin dimension, eftersom A’2 är ett rent tal,
_ B __ tE

■u ~ Ti ~ u

vilket är motstånd/hastighet.

Vi skola även bilda uttrycket för induktans. Ofta
ser man L — N <&/I men det måste här ihågkommas,
att L mätes i den elektriska strömkretsen som

E :f—’. Till sin dimension är alltså
dt

alltså motstånd gånger tid.

Permeansen däremot mätes i den magnetiska
kretsen och är

(p _ 1 q ■ Et __ I Et
M = 1 q ■ N2 I A’2 T
alltså av samma dimension som L. men numeriskt
i regel icke överensstämmande.

Det fysikaliska föremål, hos vilket de magnetiska
storheterna äro egenskaper (och tillstånd), är det
magnetiska fältet. Ofta ser man "fält" definierat som
ett rum, som innehåller vektorstorheter. Detta kan
naturligtvis icke vara rätt, ty då skulle "roterande
fält" vara ett roterande rum. I stället är t. e. ett
magnetiskt fält att förstå som sammanfattningen av de
i rummet rådande magnetiska egenskaperna och
tillstånden. Först härigenom blir det förnuftigt att tala
om "homogent fält", "starkt fält", "roterande fält",
"växelfält". Rummet kan fixeras genom ett
koordinatsystem, och i förhållande till detta kan fältet rotera
eller på annat sätt ändra läge.

Vad måttenheterna beträffar, finna vi av denna
utredning att enheten för ström och enheten för mmk
böra särskiljas. Den förra är i praktiska
måttsystemet 1 ampere (A). Den senare kallas i detta system
vanligen 1 amp ere var v (Av). I tillägget -varv få vi
tänka oss den inre riktningsändringen dold, ty enligt
(16) är

1 Av = 1 q A

1 febr. 1930

Spänningsenheten är 1 voit (V). Fluxenheten
borde alltså heta 1 voltsekund per varv (Vs/v). I
praktiken säger man kortare 1 voltsekund, vilket
tydligen är oegentligt i betraktande av enhetsnamnet
amperevarv för mmk och emedan enheten för flux
enligt (17) är

1 £ Vs

Ur denna synpunkt måste det anses välbetänkt att
ett särskilt namn för fluxenheten i det praktiska
systemet nu internationellt antagits: namnet är
pramaxwell.1

Några viktiga elektriska och magnetiska storheters
dimensioner angivas i tabell 2. Grundstorheter äro,
såsom i tabell 1, vinkel (a), längd (l), tid (t) och
energi (TF) samt ström (/).

Tabell 2.

Storhet Dimension

Ström ................................................................................................................................I

Strömtäthet .................................................... Il~2

Elektricitetsmängd ....................................... It

Elektrostatisk täthet .................................... Il~~~ t

Spänning............................................................ / " 1 II / 1

Elektrisk fältstyrka....................................... I^WT^r1

Motstånd (resistans)........................................ I~2Wt~l

Specifikt motstånd ........................................ / -117/ 1

Kapacitet ....................................................... I2 W~x P

Dielektricitetskonstant ................................ PW~ll~A t’1

Magnetisk flux ................................................ al"1 W

Magnetisk täthet............................................. I-1 W f~2

Magnetomotorisk kraft ................................ « I

Magnetisk fältstyrka .................................a. IV1

Reluktans ....................................................... PW’1

Permeans............................................................ I~ W

Induktans ........................................................ »

Permeabilitet.....................................................I 1 Wl~~l

72. Periodiska förlopp, bildvinklar,
växelströms-storheter.

Om man i ett rätvinkligt koordinatsystem ritar en
kurva för en vinkels sinus som funktion av vinkeln

Fig. 5.

själv, erhåller man en s. k. sinuskurva. Se fig. 5.
Vad man i denna kan mäta är längder, dels i
abskiss-axelns riktning, dels i ordinataxelns riktning; längder
mätta i andra riktningar äro utan mening i en
grafisk framställning av detta slag. De mätta
längderna omräknar man enligt den valda skalan. Så

i Se prof. Kennellys redogörelse i förra numret av
Elektroteknik, sid. 214. För det "praktiska måttsystemet" se J.
Wennerberg : Ett sammanslaget tekniskt-praktiskt
måttsystem, Elektroteknik 1921, h. 9 och 10.

teknisk tidskrift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:26:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930e/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free