Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
lösning giver vid garvning i utspädd lösning ett
kromkollagenat av ungefär samma surhetsgrad som
kromsaltets, men vid koncentrationer av 200 g per
liter ett kromkollagenat eller rättare en blandning av
kromkollagenat och kollagenkromiat med en
surhetsgrad över 100 %. Förklaringen härtill ligger i att
vid denna koncentration stora mängder av negativa
komplexer hava bildats, vilka hava hög aciditet.
Bestämningen av ett kromläders aciditet har
emellertid ej blott teoretisk betydelse utan även
praktisk. De bildade kromkollagenföreningarnas
struktur och aciditet äro nämligen utslagsgivande för det
färdiga kromlädrets egenskaper. Hållfasthet,
narvfast-het, känsla m. fi. egenskaper äro nämligen beroende
därav. Dessa egenskaper sammanhänga dock ej som
man förr trodde enbart med den totala aciditeten, ty
tvenne lädersorter med samma totala aciditet kunna
visa vitt skilda egenskaper, utan de senast gjorda
undersökningarna på detta område visa att de
fysikaliska egenskaperna bero i största grad på en av
den totala aciditetens delfaktorer, nämligen
aciditeten hos kromkomplexet. För att bestämma denna
betydelsefulla faktor har Gustavsson utarbetat en
metod, som för den kommande forskningen på detta
område säkert kommer att få den största betydelse,
såväl på det praktiska området som på det teoretiska
för fullkomnandet av vår kännedom om
kromgarv-ningens kemi.
Kromkollagen, erhållet vid garvning med
kromlösningar innehållande kat joniska komplex, avspaltar
vid behandling med vatten relativt lätt de vid
kolla-genets positiva grupper bundna syrorna, under det
att den vid kromkomplexen bundna syran endast
med svårighet låter sig avlägsnas. En borttvättning
av de förstnämnda syremängderna tager dock några
dygn i anspråk, och under denna långa
vattenbehandling sker även omvandlingar i kromkomplexets
struktur på så sätt, att en viss del syra avlägsnas, under
vissa omlagringar i kromkomplexets struktur.
Gustavssons metod för avlägsnande av de vid kollagenets
basiska grupper bundna syrorna består i att behandla
lädret med en utspädd lösning av pyridin. Denna
lösning inverkar på kromkomplexens syrehalt, men
avlägsnar återstoden av syra under loppet av en à
två timmar. Man finner medelst denna metod, att
läder garvat med 60 % sura (utspädda) lösningar av
kromsulfat att den totala aciditeten, som är
omkring 60 %, endast 26—30 % finnes bunden vid
kromkomplexen. Sker garvningen med kromsalter
av hög koncentration, finner man att omkring 50 %
av aciditeten utgöres av vid kromkomplexen bunden
syra. Undersökes tvåbadsgarvat läder, finner man,
att kromkomplexens aciditet är hög. En förklaring
till detta ligger i att då den vid hudfibern bundna
kromsyran reduceras av tiosulfat, kromsaltets
koncentration är hög. Ett sätt att avgöra, huruvida ett
kromgarvat läder är garvat enligt enbads- eller
två-badsmetoden finnes alltså genom bestämning av
aci-ditetstalet hos kromkomplexet.
Yid den praktiska garvningen användes dock ej de
rena kromsalterna utan alltid tillsamman med
varierande mängder neutralsalter, vanligen
natriumklorid och natriumsulfat. Tillsättes en lösning av
kromsulfat med natriumklorid, minskas garvverkan hos
kromsulfatet, vilket beror på uppkomsten av
krom-klorid. Detta utnyttjas i praktiken på så sätt, att i
början av garvningen tillsättes natriumklorid, innan
lösningens kromhalt gjorts hög. Härigenom uppnås
att kromsaltlösningen helt genomtränger huden, innan
alltför stark garvning skett i ytlagren, varigenom
s. k. dödgarvningsfenomen lätt uppstå.
Varierande mängder natriumsulfat finnes alltid i
kromsulfatlösningar. En ökad tillsättning eller
förekomst av detta salt medför en vandring av
sulfatradikaler till kromkomplexen, varigenom dessas
aciditet stiger. Kromupptaget minskas vid tillsättning
av detta salt, beroende på uppkomsten av negativa
kromsaltradikaler.
Då kromgarvningen i praktiken av lätt förståeliga
skäl utföres vid relativt låga koncentrationer, 10—20
g Cr208 per liter, har man ej möjlighet att genom
koncentrationsvariationer i större grad påverka
lädrets egenskaper, men neutralsalternas egenskaper
komma i detta hänseende väl till hjälp. För den
garvare, som helt känner denna faktors inverkan på
läderbildningen, är neutralsalttillsättningen ett av de
mest verksamma medlen att giva en lädersort de
speciellt önskade egenskaperna.
Innan vi gå vidare, torde vara på sin plats att
omnämna de negativa kromsaltkomplexens
bindnings-sätt. Det salt, som innehåller enbart negativa
kromkomplex och är lättast att framställa, är det tidigare
omnämnda natriumoxalatokromiatet. Garvas
kollagen med detta salt, erhålles ett läder av helt andra
egenskaper än läder garvat med kromlösningar
innehållande enbart positiva kromkomplex. Det erhållna
lädret påminner nämligen i mångt och mycket om
vegetabilt garvat läder i känsel och utseende (färgen
är dock violett). Undersökes anodiskt garvat läder,
finner man, att dess isoelektriska punkt fallit från
kollagenets PH = 5,o till PH = 4, således samma som
sker vid vegetabil garvning. Detta talar således för
att kollagenets positiva grupper blivit bundna med
kromiatkomplexer. Med positiva kromkomplex
garvat läder visar ett rakt motsatt förhållande, enär
detta har en isoelektrisk punkt PH = 6.
Färgnings-försök med sura färgämnen och vegetabila garvämnens
upplag visa även, att de positiva grupperna i med
negativa kromkomplexer garvat läder äro upptagna, enär
dessa nämnda grupper absorberas i minskad mängd.
Svårigheten att färga tvåbadsgarvat läder med sura
färgämnen förklaras lätt därigenom, att vid denna
garvningsmetod stora mängder negativa
kromkomplexer uppstå.
Undersökes garvningsförloppet vid garvning med
oxalato-kromiater, finner man, att ett maxima i
garvämnesupptaget sker vid PH-värden mellan 4,o och 5,6,
eller omkring kollagenets isoelektriska punkt, eller
där man, om reaktionen berott på de primära
valen-sernas inverkan, skulle väntat reaktionen skulle
försiggå som svårast. Förklaringen till denna bindning
kan således ej vara en reaktion förmedelst de
primära valenserna utan måste tillskrivas en
sammankoppling av garvämnet med kollagenet med hjälp av
sekundärvalenserna i kromkomplexet.
I lösningar av extremt hög basisitet uppstå lätt
semikolloidala eller rent av kolloidala
kromsaltkom-plex. Om dessa föreningars reaktioner vet man
mycket litet. Förmodligen kunna dock dylika
elektriskt laddade kromsaltmiceller bindas vid
hudsub-stansmiceller av motsatt laddning. För den prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
