Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b mars 1930
KEMI
23
I nedanstående tabell har gjorts en uppskattning
av världsproduktionen av kväveprodukter i ton
kväve under 1928.
Tab. I. Världsproduktionen av kväveprodukter i
ton N år 1928.
Världsproduktionen beräknas sålunda för 1928 till
c:a 1 700 000 ton kväve mot c:a 1560 000 ton 1927
och 1400 000 ton 1926. Under de närmaste åren
beräknas produktionen ökad med 200 000 ton i
Frankrike, 150 000 i England, 100 000 i Tyskland,
60 000 i Norge och 20 000 ton i Holland. Dessutom
äro nyanläggningar under uppförande i U. S. A.,
Italien, Ryssland, Polen m. fi. länder med en
produktionsförmåga, som ej är närmare känd.
Såsom framgår av tabellen har ammoniakmetoden
icke endast överflyglat övriga
kvävefixeringsmeto-der utan även chilesalpeterindustrien. Därmed har
även Tyskland såsom den största producenten av
syntetisk ammoniak och närmast
sammanslutningen av dess viktigaste kemiska industrier, I. G.
Farbenindustrie A. G., kommit att bliva
bestämmande på kvävemarknaden. Härtill bidrager även,
att den tyska trusten hösten 1927 träffade en
överenskommelse med Norsk Hydroelekt.risk Kvælstof
A. S., gående ut på ett intimt samarbete i tekniskt
avseende, ömsesidigt utbyte av aktier och
överlåtande av försäljningen utom Norge på I. G. Under
senare år har I. G. även träffat viktiga avtal för
reglering av kvävemarknaden med flera av de
ledande firmorna på området i andra länder. Det
sista i raden av dessa träffades i juni 1929 mellan
I. G., Imperial Chemical Industries och chilenska
regeringen.
Den tyska politiken på kvävemarknaden måste
hittills betecknas såsom för världshushållningen
gynnsam. Monopolsträvandena ha sålunda icke,
såsom vanligen är fallet, gått ut på en inskränkning
av produktionen och höjning av priserna. Tvärtom
har Tyskland genom successivt sänkta priser, en
sund propaganda och utexperimentering av nya
gödselmedel ökat avsättningen. Prissänkningen har
å sin sida möjliggjorts genom tekniska förbättringar,
organisatoriska åtgärder och ökning av
produktionsenheterna. Ännu så länge svnas
avsättningsmöjligheterna för kväveprodukterna icke vara begränsade,
trots den enorma ökningen av produktionen. Det är
därför att hoppas, att politiken på kväveområdet
icke kommer att läggas efter mindre tilltalande
linjer, då man numera närmar sig ett världsmonopol.
Om utvecklingen, såsom nyss nämndes, måste
betecknas såsom gynnsam för världshushållningen i
sin helhet, har å andra sidan den ökade
produktionen och de sjunkande priserna berett avsevärda
svårigheter för de företag, som stått utanför de stora
kvävetrusternas intressesfärer, särskilt i de länder,
där icke statsmakterna genom tullar eller understöd
sökt skydda kväveindustrien. I vårt land, där som
bekant endast salpetersyra, ammoniumnitrat,
ammo-niumfosfat och ammoniak numera äro tüllskyddade,
har sålunda kalkkväveprodüktionen gått tillbaka
från 34 369 ton 1925 till 13 415 ton 1928 och
uppgick den sammanlagda inhemska produktionen 1928
endast till 4 045 ton kväve vid en förbrukning av
14 761 ton, trots vi här äga alla naturliga
förutsättningar för en kväveindustri. De ledande inom
Stockholms superfosfatfabriks a.-b., vilket bolag som
bekant är det enda i Sverige som bedriver
kvävetillverkning, har emellertid varit förutseende nog att i
tid gå in för den metod, som sedermera visat sig
överlägsen i konkurrensen. Sålunda har
Kalkkväve-fabriken i Ljungaverk nedlagts och 1928 igångsattes
därstädes en anläggning för produktion av syntetisk
ammoniak enligt Fausers metod, baserad på
elektrolytisk vätgas. Där framställes nu ammoniumsulfat
och -nitrat samt kaustik ammoniak.
Någon tillverkning av koncentrerad salpetersyra
lörekommer däremot icke. På grund av de
synnerligen låga priserna på denna för krut- och
sprängämnestillverkningen viktiga vara torde knappast
någon tillverkning därav komma till stånd utan
understöd från statsmakternas sida i en eller annan
form.
Vad vårt grannland Norge beträffar var man där
tidigt på det klara med att ljusbågsmetoden i
längden måste ligga efter i konkurrensen med
ammoniakmetoden. 1926 började man därför gå in för den
senare genom uppförande av en anläggning med
3 500 tons kapacitet vid Notodden, vilken
projekterades av The Nitrogen Engineering Corporation i
New York. Härigenom kom Norsk Hydro upp i en
produktion om 33 000 ton kväve pr år. Som förut
nämnts träffades 1927 ett avtal med I. G., som bland
annat resulterat i en ökning av produktionen med
ytterligare 50 000 ton kväve i form av ammoniak.
Denna utvidgning har på den korta tiden av l1/2 år
slutförts med en kostnad av 80 millioner kronor.1
I Finland tillsatte regeringen 1925 en kommitté
med uppgift att utreda kvävefrågan med särskild
hänsyn till utnyttjandet av Imatra kraftverk. I det
1927 avgivna betänkandet förordades uppförandet
av en anläggning vid Imatra för i första hand 2 800
ton kväve, motsvarande landets fredsbehov.
Kostnaderna härför beräknades till 64 000 000 Fmk.
Fausers metod förordades och kalksalpeter ansågs
vara det för finska jordbruket lämpligaste gödsel-
1 Se vidare norska Aftenpostens Norsk-Hydro-nummer, nr
215, den 1 maj 1929.
Land [-Chile-salpeter-] {+Chile- salpeter+} Bi-
pro-dukt-ammo-niak Sal-peter-syre-meto-den Kalk-kväve-metoden Ammoniakmetoden Summa
Tyskland . 96 000 95 000 509 000 700 000
England.. — 84 000 — — 60 000 144 000
Frankrike — 20 000 — 15 000 35 000 70 000
Belgien .. — 15 000 — — 9 000 24 000
Holland . . — 7 000 — — — 7 000
Sverige .. — 2 000 — 6 000 — 8 000
Norge. . . . — — 33 000 12 000 — 45 000
Jugosla-
vien ..... — 2 000 — 4 000 — 6 000
Polen .... — 3 000 — 25 000 — 28 000
Tjekoslo-
vakien .. — 2 000 — 5 000 — 7 000
Italien . . . — 4 000 — 20 000 20 000 44 000
Spanien . . — 2 000 — — — 2 000
ü. S. A. . — 100 000 — 2 000 28 000 130 000
Canada... — 4 000 — 24 000 — 28 000
Chile .... 420 000 — _ .— — 420 000
Japan.... — 10 000 — 19 000 — 29 000
Australien — 2 000 — — — 2 000
Summa 420 000 353 000 33 000 227 000 661 000 1 694 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
