Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 4
TEKNISK TIDSKRIFT
KEMI
Redaktör: Evert Norlin
utgiven av svenska t e k n o iqgffcsre ni nge.n.
APRIL 1930
INNEHÅLL: De senaste framstegen inom den tekniska elektrokemien, av civilingenjör Gösta Angel. —
Framställning av rågummi, speciellt i Nederländska Indien, av dr T. Å. Tengvall. — Föreningsmeddelanden.
DE SENASTE FRAMSTEGEN INOM DEN TEKNISKA
ELEKTROKEMIEN.
Av civilingenjör Gösta Angel.
Smältelektrolys.
(Forts. fr. sid. 24.)
Vad smältelektrolysen beträffar torde det
intressantaste framsteget vara, att beryllium numera
framställes i kommersiell skala. Svårigheterna ha
härvid varit betydande, först och främst på grund
av metallens höga smältpunkt, 1 285°, men även på
grund av dess föreningsbegär till syre och kol.
Rent beryllium framställdes först av Lebeau
1898. Hans metod var emellertid icke av
beskaffenhet att kunna användas i praktiken. 1919 grep sig
en del tyska vetenskapsmän an med att lösa detta
problem. Goldschmidt, Praetorius, Priess och
Stock lyckades även utarbeta en metod att genom
elektrolys av barium-beryllium-fluorid erhålla
beryllium i smält tillstånd. På basis av de nämnda
forskarnas laboratorieförsök utarbetades senare av
Siemens & Halske en tekniskt användbar process.
Enligt denna drives elektrolysen vid 1400° under
tillsats av berylliumoxifluorid till den förutnämnda
fluoridsmältan. Siemens & Halske har nu en
anläggning i gång med en kapacitet av 1 ton beryllium
pr år. Produkten säljes nu för 1,5—6,0 M. pr gr, men
man beräknar vid en större anläggning kunna så
småningom komma ned till silverpriset, 100 M.
pr kg.
En annan metod har utarbetats av
Beryllium-Cor-poration of America. Enligt denna elektrolyseras
beryllium-natrium-klorid vid 700° temperatur.
Härvid erhålles metallen i fast form och nedsmältes
sedan i grafitdegel i högfrekvensugn.
Svårigheterna vid elektrolysen synas sålunda vara
övervunna. För att komma ned i pris å metallen
gäller det nu att få en lämplig metod att framställa
ren berylliumoxid av beryll (3 BeO, A1203, 6 SiCL).
Tidigare har man i regel uppslutit mineralet med
fluorvätesyra och skilt Al och Be genom kokning
med bikarbonat, varvid Al utfaller. Enligt denna
metod förbrukas stora mängder kemikalier,
filtre-ringarna äro svåra att genomföra och man erhåller
endast med svårighet en ren produkt. En betydligt
förmånligare process har nyligen utarbetats vid The
Brush Laboratories Co i Cleveland. U. S. A., i första
hand genom civilingenjören Bengt Kjellgrens
arbete. Enligt denna, som ännu ej får offentliggöras,
regenereras de använda kemikalierna och erhålles en
synnerligen ren berylliumoxid. Vid ett pris av 30
dollar pr ton beryll beräknar man komma ned till
ett pris å berylliummetallen = två gånger priset å
magnesium eller c:a 14 kr. pr kg Be. Detta är som
synes avsevärt lägre, än det ovan angivna pris,
vartill Siemens för två år sedan hoppades kunna nå.
Beträffande användningsmöjligheterna för
beryllium1 är det ännu för tidigt att yttra sig. Det synes
emellertid som om förhoppningarna åtminstone i
vissa avseenden varit för högt ställda.
Även litium har på senare tid börjat användas i
lättmetallegeringar och tillverkas nu i kommersiell,
ehuru ytterst liten skala, genom smältelektrolys av
kalium-litium-klorid.
Av än så länge endast vetenskaplig betydelse är,
att det lyckats för amerikanaren F. C. Mathers
att konstruera en cell för
produktion av fluor i
större skala. I denna (se fig.
5), som väsentligen är
gjord av magnesium med
en anod av grafit,
elektrolyseras smält,
kaliumfluor-vätesyra. Man väntar sig,
att möjligheten att erhålla
fluor till billigt pris skall
medföra en viss
användning av denna vid
kemiska reaktioner hittills
föga utnyttjade gas. Bland
annat öppnas ett helt nytt
forskningsfält inom den
organiska kemien.
Fig. 5. Miithers cell Jör
fluor-framställning.
Elektrolys i vattenlösning.
Vad de elektrolytiska
processerna i
vattenlösning beträffar, torde den
storartade utvecklingen av den elektrolytiska
zink-tillverkningen under de senaste åren utan tvivel
vara den viktigaste tilldragelsen. Å fig. 6 visas
grafiskt världens totala produktion av zink och
av elektrolytzink samt zinkpriserna från 1913
till och med 1928. Som synes tillverkades 1928
i Hallström: Lättmetallen beryllium, Tekn. tidskr. 1929,
Allm. avd., sid. 441.
Kloumann: De lette metaller, Tekn. tid skr. 1927, Allm.
avd., sid. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>