Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 sept. 1930
KEMI
55
n e r u n g, Hannover. Denna, fig. 15, består av en
skål a, en malcylinder b och ledbanan för kulorna e.
Som malkroppar tjänstgöra ett stort antal små kulor,
1 000 till 100 000, av 8 till 15 mm diameter. Yid
skålens snabba rotation drivas de av centrifugalkraften
upp mot den fasta malcylindern b, mot vilken godset
krossas. Malgodset går samma väg. Kulorna falla
sedan tillbaka utefter ledbanan e. Godset tillföres
genom matarapparaten g och träffas vid sin
genomgång i kvarnen av flera millioner slag pr minut. Det
färdigmalda godset borttransporteras genom sugröret
i upp till en vindsikt k. Härifrån går det färdigmalda
godset till avskiljaren l, från vilken godset kan
tappas i lämpliga kärl. Genom mikrofotografier av
slutprodukter erhållna vid målning av grafit och
tungspat ha konstaterats erhållna korndiametrar av 2 till
4 ju, jämte åtskilliga ännu mindre. På bekostnad av
avverkningen kan finkrossningen drivas ända ned
till kolloidala kornstorlekar. Detta är ett av de få
torra malsystem, som lämpa sig för detta ändamål.
Under de senaste tio åren har således ett intensivt
arbete utförts för att frambringa lämpliga apparater
för mekanisk nedkrossning i teknisk skala av fast
gods. Sedan konstruktörerna satt sig in i
betingelserna för stabil existens av kolloidala korn, och i
vissa fall genom ett intimt samarbete mellan
vetenskap och teknik, har en hel del lyckade
konstruktioner för olika ändamål framskapats. Men icke blott
konstruktören utan också driftsingenjören måste fullt
behärska de kapitel inom fysik och kemi, som
avhandla det kolloidala kornstorleksintervallet. Vid
den mekaniska dispersionen är det särskilt väteion-
Fig. 15. Hildebrandt-kulkvainen.
koncentrationen, temperaturen och användningen av
skyddskolloider samt peptiseringsmedel, som spela
stor roll.
Förteckning över använd litteratur:
Naske, Z. V. B. I., Vol. 65, 1921, sid. 495.
Auspitzer, Z. Ang-. Chemie, Vol. 40, 1927, sid. 1337.
Kaiser, Z. Ang. Chemie, Vol. 40, 1927, sid. 1339.
Liesegang, Kolloidchemische Technologie, 1927, sid. 57.
Reitstötter-Bergl, Kolloid-Zeitschrift, Vol. 46, 1928, sid. 53.
Travis, Ind. Eng. Chem., Vol. 21, 1929, sid. 421.
Naske, Z. V. D. I., Vol. 73, 1929, sid. 1781.
FRAMSTÄLLNING AV RÅGUMMI SPECIELLT I
NEDERLÄNDSKA INDIEN.
Av dr T. Å. Tengvall.
(Forts. fr. sid. 40.)
För att erhålla så blek crepegummi som möjligt
tillsättes, sedan mjölksaften förtunnats, ungefär 1
gram natriumsulfit per liter latex. Om gummit är
mörkare eller ljusare, har icke den minsta betydelse
för kvaliteten, men däremot har det stor betydelse i
handeln.
För koagulering användes förr ättiksyra och
numera begagnar man sig i allt större utsträckning,
framför allt i Nederländska Indien, av myrsyra. Man
tillsätter ungefär 1/2—1 cm3 per 1 förtunnad latex.
Man blandar mycket noga och övertäcker därefter
bassängen för att förhindra, att föroreningar komma
ned i vätskan.
Den koagulerade massan (coagulum), som närmast
påminner om en filbunke, upptages följande dag ur
bassängen. Den styckas på så sätt, att man helt
enkelt skär den med kniv. Sedan valsas den. Man
använder i allmänhet ett helt batteri av valsar för
att få crepen så tunn, man vill ha den. Man börjar
med starkt rafflade valsar och övergår sedan till allt
mindre och mindre rafflade. Den sista är inte alls
räfflad. På detta sätt går massan igenom valsarna
10—12 gånger. Tjockleken är 1—11/2 mm, bredden
helt och hållet beroende på de lådor, i vilka crepen
sedermera förpackas.
På längden finnes intet som helst standardmått,
utan denna beror helt på torkhusens beskaffenhet.
Dessa byggas i höjden, för att man skall få så
mycken luftcirkulation som möjligt. — Atmosfären är ju
ofta mycket fuktig. — De uppföras så gott som
uteslutande av korrugerad plåt.
Nu har man också börjat med konstgjord
uppvärmning med varmvatten eller ånga.
i torkhuset hänges crepen upp på bambu- eller
trästänger. Den får hänga omkring 10 dagar och måste
under denna tid skötas ordentligt, så att inte
mögelsvamp och dylikt kommer på densamma. Detta
inverkar visserligen inte på kvaliteten, men priset i
marknaden blir betydligt lägre, om köparna upptäcka
föroreningar i gummit.
Den andra formen av plantagegummi är "smoked
sheet". Mjölksaften förtunnas på samma sätt som
förut beskrivits. Därefter hälles den i små fat, lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
