Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FEBR. 1930
höllos rätt stora förluster i oförbrända gaser.
Beträffande den högsta belastningspunkten erhölls vid
det senare utförda stilleståndsprovet bekräftelse på
att en högre verkningsgrad kan uppnås. Det
värde som erhölls vid tomgångsprovet giver åter ett
stöd för att verkningsgraden vid den lägsta
belastningspunkten utfallit onaturligt låg. Yi hava därför
i fig. 2 inritat verkningsgradskurvan med hjälp av
biänsle- och förlustkurvorna, som vi grafiskt
utjämnat. Den sålunda erhållna verkningsgradskurvan
torde med rätt hög grad av sannolikhet återgiva det
riktiga förloppet.
Såsom av diagrammet synes kännetecknas pannan
av en ovanligt hög och inom vida
gränser jämn verkningsgrad. Sålunda ligger
verkningsgraden vid belastningar från 7—27 ton ånga
per timme mellan 85 och 88 % och ännu vid 3 ton
ånga/tim. eller ca 1/10 belastning är verkningsgraden
ca 75 %.
Den höga verkningsgraden vid låga belastningar
är en följd av den synnerligen låga
tomgångskolförbrukningen (73 kg/tim.)
utgörande endast ca 2 % av kolförbrukningen vid
fulllast. Den provade pannan är avsedd för en 6 000 kW
turbin vars tomgångsförbrukning inkl.
kondensorar-betet är ca 2 000 kg ånga motsvarande ca 7,5 % av
fullastförbrukningen. Om nu turbinen rullar tom
åtgår enligt fig. 2 per timme 1 800 000 kcal.
motsvarande 300 kg kol à 6 000 kcal. Av dessa 300 kg
komma endast J/4 på pannans tomgång och 3/4
på tillskottsbränsle för turbinens tomgång; ett rätt
förbluffande resultat. Vilken stor betydelse en hög
och jämn verkningsgradskurva och liten
tomgångsförbrukning har för ett elektricitetsverk med
varierande belastning behöver icke påpekas, och det ser
ut som om den hårda konkurrensen på pannteknikens
område och kanske speciellt tävlan mellan
kolpulver-och rostpannor i detta avseende frambragt goda
resultat.
Stilleståndsförlusten.
För att få en uppskattning av
stilleståndsför-iusterna avstannades pannan efter det högsta
belastningsprovet (ca 27 ton/tim.). Efter 4 timmar hade allt
kol på rosten brunnit ut och efter ytterligare 15
timmar börjades uppeldningen. Kolen antändes med
litet ved och nafta och efter 11 minuter hade kolen
antänts över hela rosten och efter ytterligare 25
minuter hade belastningen stegrats till 27 ton/tim.
Under provet gjordes mellanavläsningar å kol- och
vattenförbrukningen. På detta sätt har
verkningsgradens stegring under provets förlopp beräknats och
framställts grafiskt i fig. 4. Fortfarighetstillståndet
uppnåddes efter ca 5 timmar. Ur skillnaden i
kolförbrukningen vid fortfarighetstillstånd och vid provet
kan stilleståndsförlusterna beräknas. Nedan anföras
några data från detta prov.
Pannaggregatets yttre yta ca 300 m2.
Belastning 27 ton/tim. (639 kcal/kg).
Stillestånd (efter det rosten brunnit ut) 15 timmar.
Tillstånd vid uppeldningens början: 4,2 kg/cm2 ö.-tr.
„ vid provets slut: 18,8 kg/cm2, 358°C.
Stilleståndsförlust = 11037 000 kcal = 1 877 kg
kol à’5 880 kcal.
„ = ca 740 000 kcal/tim. = 126
kg kol per stillest.-tim.
„ = ca 2 500 kcal — 0,42 kg kol
per m2 yttre yta och
stille-ståndstim.
,, per tim. = ca. 3,5 % av kolför-
brukningen vid belastning.
Stilleståndsförlusterna äro som bekant i hög grad
beroende på spjällens täthet. Under stilleståndstiden
sjönk panntrycket från ca 19 till ca 4 kg/cm2, vilket
tyder på att läckageluftmängden var rätt stor.
Stilleståndsförlusterna torde därför ytterligare kunna
nedbringas.
Det vore naturligtvis intressant att utföra en hel
serie dylika prov vid olika belastningar och
stilleståndstiden men även detta enda prov ger dock ett
begrepp om storleksordningen på dessa förluster, som
speciellt för elektricitetsverk och enskiftesfabriker äro
av stor betydelse.
Uppkörningstiden.
Detta prov utfördes med pannaggregatet och 6 000
kW turbinen.
Begynnelsetillståndet var följande:
Pannan stod under tryck (16 kg/cm2) med liten fyr
under tändvalvet. Ångledningen till matarpumpen och
till ångreduktionsstationen stodo under tryck. Såväl
huvudturbinen som samtliga hjälpturbiner voro kalla.
Ur protokollet anföres följande:
kl. 10,10; signal gavs för igångkörning,
ångtryck 16 kg/cm2
„ 10,19; turbinen infasad i nätet, „ 19
„ 10,22; belastningen 5 000 kW, „ 17 „
„ 10,24; „ 5 200 „ , „ 18 „
» 10,26; „ 6 000 „ , „ 19 „
6 000 kW belastning kunde utan svårighet
upprätthållas. Provet avbröts 10,47.
På 16 minuter kunde således panna och turbin
köras upp till 6 000 kW, motsvarande en ångmängd
av ca 30 ton/tim.
Timmar
Fig. 4. Verkningsgradens stegring vid 27 tons belastning efter
ett 15 timmars stillestånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
