Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 3
MARS 1930
TEKNISK TIDSKRIFT WIåH
MEKANIK.
Redaktör-, hf. Nordström
utgiven av svenska t e k holoc f o r e m i inse.n
INNEHÅLL: Undersökning för utrönande av möjligheten att reglera en förgasaremotor med ett enda organ.
— Matarvattenfrågan, av diplomingenjör Collet Lindén. — Berättelse över Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik verksamhet under 1929. — Litteratur.
UNDERSÖKNING FÖR UTRÖNANDE AV MÖJLIGHETEN
ATT REGLERA EN FÖRGASAREMOTOR MED ETT
ENDA ORGAN.
Teknisk tidskrift Mekanik fortsätter här
publiceringen av framlidne civilingenjör
G. Lönns examensarbete, vars förra del
inflöt 1 februarihäftet. Professor
Hubendick svarar liksom tidigare för några
redaktionella ändringar och smärre
uteslutningar i det ursprungliga manuskriptet.
Vi övergå nu till diskussion av ort-kurvorna
fi — † (anmaK)
för maximipunkterna till de nyss betraktade
varvtalskurvorna. Att dessa ort-kurvor visa en ökning av det
ekonomiska tändningsläget med varvtalet är enligt
föregående helt naturligt. Enklast kan orsaken
uttryckas så: den tid, som ligger mellan gnistbildningen
och förbränningens slut, är nära konst., varav följer,
att vid höga varvtal, dvs. stor kolvhastighet,
tändningen bör ske tidigare. Enligt föregående gäller för
kolvens vägkoordinat ekv.
X ö? r (1 — eos oit).
Här är +
æt = z,
varför, om t är konst., z varierar med co eller n efter
en rät linje. Vi skola undersöka, huruvida kurvan
n — † (z,,max)
n
är en genom origo (z = 0, n = oj =0) gående rät
linje. Fig. 22 visar de två huvudtyperna av nämnda
kurva, varvid 1. har erhållits vid stor, 2. vid liten
spjällöppning. Kurvan 1 visar vid låga varvtal stora
avvikelser, i det tändningen har betydligt högre
värden än dem den räta linjen ger. Förklaringen härtill
är att söka i ändringar i förgasareförloppet. Vid lågt
varvtal ger förgasaren en svag blandning, och vid en
sådan kan enl. Neumanns undersökningar en högre
tändning tillåtas, utan att knackningar erhållas.
Fullt analogt härmed förklaras avvikelsen från den
räta linjen vid höga varvtal, kurvan 2, bero på, att
den rikare blandningen vid höga varvtal ej tillåter så
hög tändning.
Ur de nyligen diskuterade locus-kurvorna härledas
slutligen kurvorna
S = † («).
Man kan därvid framställa denna funktion, antingen
vid konst, varvtal, fig. 23, eller vid konst, bromskraft,
fig. 24.
JÖ
Fig. 22.
Fig. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
