Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
J
60-
15 MARS 1930
32
Tab. Ill (fortsättning).
Serie Grupp Nr ■ S P z n N
1 L 1 12° 13,0 3 780 2,54
2 n 13,0 5 840 2,74
3 13,0 7 885 2,88
4 ,, 13,0 9 930 3,04
5 77 13,0 11 935 3,05
6 13,0 13 905 2,95
2 11 1 12,5 3 880 2,76
H 2 ,7 12,5 5 945 2,96
11 3 77 12,5 7 965 3,02
4 77 12,5 9 965 3,02
5 12,5 11 1010 3,17
6 „ 12,5 13 1005 3,16
1 1 7 77 12,5 15 980 3,08
3 V 11 1 2 77 77 11,5 11,5 5 8 1 050 1 0«5 3,03 3,14
3 ,1 11,5 10 1 085 3,14
4 77 11,5 12 1085 3,14
11 5 77 11,5 14 1080 3,12
11 6 J) 11,5 16 1050 3,03
4 11 1 ,7 10,5 7 1 195 3,15
11 2 77 10,5 10 1 225 3,22
11 3 7, 10,5 12 1210 3,19
1« 4 77 10,5 14 1 200 3,16
11 5 77 10,5 16 1205 3,18
11 6 77 10,5 18 1215 3,20
11 7 10,5 20 J 170 3,08
5 11 1 9,5 8 1365 3,26
2 77 9,5 10 1375 3,28
3 9,5 12 1 400 3,34 !
4 ,1 9,5 14 1400 3,34
5 „ ; 9,5 16 1385 3,30
il 6 77 9>Ö 18 1360 3,24
1 M 1 7 ° 10,0 10 760 1,91
11 2 „ 10,0 12 770 1,93
11 3 „ 10,0 14 765 1,92
11 4 „ 10,0 16 765 1,92
11 5 „ 10,0 18 770 1,93
» 11 6 11 ’ 10,0 20 730 1,83
2 1 11 9.5 10 820 1,95
» 11 2 11 9,5 12 820 1,95
3 jj 9,5 14 820 1,95
„ 4 J7 9.5 16 820 1,95
11 5 11 9,5 18 805 1,92
6 11 9,5 20 805 1,92
3 11 1 11 8,5 12 950 2,02
11 2 11 8,5 14 955 2,04
11 3 11 8,5 16 950 2,02 t
11 4 11 8,5 18 945 2,01
4 11 1 11 7,0 12 1180 2,08
11 2 11 7,0 14 1 195 2,10
11 3 11 7,0 16 12< iO 2,U
11 4 11 7,0 18 1185 2,08
11 5 „ 7,0 20 1 155 2,03
5 " 11 1 ,. 6,0 14 1345 2,03
2 6,0 16 1340 2.02
11 3 11 6,0 18 1340 2,02
11 4 11 6,0 20 1350 2,04
11 1 5 11 6,0 22 1325 2,00
Kurvorna i fig. 23 äro som synes till sitt förlopp
ganska lika. Varje sådan kurva kan approximativt
anses sammansatt av tvenne räta linjer, en för stora,
en för små spjällöppningar och skärande varandra
vid S ös 20 à 25°. Den för samtliga kurvor
karakteristiska inbuktningen vid S Sä 25° kan knappast
förklaras pä annat sätt, än att vid detta spjäll-läge
förgasaren givit en på bensin mycket rik blandning,
vars tändningshastighet enl. Neumann är stor.
Gnist-bildningen kan således ske nära övre dödpunkten,
dvs. tändningen vara låg.
Vid strypning av spjället under S öi 25° stiger
tändningen hastigt beroende på, att en allt svagare
blandning erhålles. Härtill bidrog i hög grad den om-
Fig. 24.
ständigheten, att anordningen för tomgång var satt
ur funktion.
Utseendet av kurvorna över S Si 25° tyder på, att
blandningsförhållandet vid stora spjällöppningar är
tämligen konstant vid ett bestämt varvtal. Detta är
också helt naturligt, då vid dessa spjäll-lägen ett rel.
stort tillskott i spjäll-läget S motsvaras av ett
obetydligt tillskott i den area A, som trotteln lämnar
öppen. Detta framgår av fig. 25, som framställer
funktionen
A = † (S).
Kurvorna för konstant bromslast P i fig. 24 ha här-
A
/»rn *
JÖO
•430
öoo
2oo
/bo
o /O £o JO 4o jSo
Fig. 25.
letts ur samma kurvor, som använts för uppritande
av fig. 23. Vid små spjällöppningar ge emellertid
dessa serier på grund av de begränsande
varvtalskurvornas ringa lutning mot a-axeln alltför få punkter
för att medge ett noggrant uppritande av kurvorna
för P < 13,0 kg. Därför provades motorn även vid
S = 17. 12 och 7°. motsvarande grupperna K. L och
M, tabell III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
