Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 sept. 1930
MEKANIK
119
Vattenlådan 2 är försedd med tre
anslutningsmunstycken för gummislangar. Vattnet ledes in i bottnen
och avrinner genom två bräddavlopp vid bestämd
höjd.
Ramen 3 är anordnad för insättande av tre eldfasta
stenar av normalformat.
Försökets utförande:
Sedan tre normalstenar inspänts i ramen 3, insättes
denna i ugnen. Strömmen tillslås. När stenarnas
underkant uppnått en temperatur av ca 850°C, lyftas
de upp ur ugnen och sänkas omedelbart ned i
vatten-lådan 2. Man låter kylvattnet rikligt rinna igenom
lådan. Tre minuter efter nedsänkningen upplyftas
stenarna ur vattnet och placeras så, att det uppsugna
vattnet får avdunsta. Man undersöker nu om
sprickor uppstått i tegelmassan. Efter ytterligare fem
minuter insättas stenarna åter i ugnen. Behandlingen
skall upprepas så många gånger, att teglet slutligen
brister. Motståndskraften bestämmes av det antal
avkylningar, som åtgå för att antingen den
upphettade delen av teglet faller bort, eller stenens massa
så uppluckrats att den kan smulas sönder mellan
fingrarna.
De övriga apparaterna finnas avbildade och
beskrivna i en annan artikel.1
III. Hållbarhet i drift.
Den praktiska driftens villkor äro dock till sist
avgörande för den eldfasta stenens livslängd. Vid alla
hållbarhetsberäkningar måste detta beaktas.
Det nästan oändliga antal olika slags påkänningar,
som uppträda vid ångpanneeldning är anledningen
till teglens olika sätt att förhålla sig i praktisk drift.
Några av de faktorer, som direkt eller indirekt
inverka på det eldfasta murverkets livslängd äro:
1) Faktorer, bestämda av konstruktionen och
utförandet av eldstadsanläggningen.
a) eldstadens storlek,
b) tjocklek och höjd hos väggarna,
c) användning av avlastningsbågar eller
sektionsvis stöttade väggar,
d) isoleringens omfattning,
e) anordningarna för kylning av de eldfasta
delarna med luft eller vatten,
f) valvets konstruktion,
g) valvets höjd över rosten,
h) åtgärderna för murverkets fria värmeutvidgning,
i) graden av noggrannhet och arten av
tillvägagångssättet vid inmurning av teglet,
j) murbrukets egenskaper.
2) Faktorer, beroende av bränsleslaget och
eldningssättet.
a) handeldning eller automatiska roster,
b) rostens, eldstadens eller brännarnas
konstruktion,
c) bränslets art och egenskaper,
d) riktningen å flamman och arten av dess kontakt
med murverket,
e) egenskaperna hos askan eller ev. flussmedel i
askan,
f) mängden av aska ellér flussmedel i askan,
g) askans smältbarhet och viskositet.
3) Faktorer, beroende av eldningens skötsel.
i K. Endell: Feuerfeste Baustoffe in Stahlwerken,
Jernkontorets annaler, aug. 1930.
a) otätheterna i eldstadsväggarna,
b) eldstadstemperaturen,
c) omsorgen och punktligheten vid rengöring av
tuberna,
d) kontinuerligt el. intermittent driftsätt,
e) eldstadsgasernas karaktär,
f) temperatur variationernas häftighet,
g) eldstadsbelastningen,
h) fördelningen av de olika kornstorlekarna hos
bränslet vid kedjerost,
i) tryck- och dragförhållandena i eldstaden,
j) omsorgen och punktligheten vid utförandet av
smärre reparationer,
k) metoden att avlägsna smält slagg från
eldstads-väggarna,
1) slitaget hos murverket.
IV. Kvalitetsfordringar.
Sedan de karakteristiska egenskaperna hos eldfasta
tegel blivit någorlunda kända, har Deutsche
Normen-ausschuss fastställt en del provningsnormer. I
anslutning härtill försöker man numera att bestämma
de väsentligaste och mest karakteristiska
egenskaperna för varje visst ändamål och att anpassa
kvalitetsbestämmelserna därefter. Härvid måste man
räkna med ett flertal synpunkter:
1) För bestämning av de karakteristiska
egenskaperna måste relationen mellan teglets olika
delegenskaper och dess förhållande i olika avseenden uti drift
fastställas. Tyvärr finnes f. n. för de flesta
användningsområden ännu icke något nöjaktigt
siffermaterial härför. Samlandet av dylika sifferuppgifter och
deras riktiga bedömande — i första hand
konsumentens uppgift — kommer naturligen att ta lång tid i
anspråk; men endast ett dylikt arbete kan leda till
ett slutgiltigt klarläggande av de olika förbrukarnas,
t. o. m. inom samma industri ännu mycket stridiga
åsikter.
2) Normerna måste bygga på teknikens nuvarande
ståndpunkt och få ej föregripa utvecklingen.
3) Vid bestämmandet av normer får man ej
glömma att vid eldfast material, till skillnad från
andra material, vissa variationer i egenskaperna äro
oundvikliga, beroende på ojämnheter i råmaterialen,
i förbearbetningen och i bränningen. Man får icke
fordra alltför stor noggrannhet. För att hänsyn
skall tagas härtill har man till en början uppställt
ett anslagsblad till kvalitetsnormerna, vilket
innehåller tillåtna toleranser för respektive egenskaper,
motsvarande nuvarande kännedom om desamma.1
4) Slutligen måste även hänsyn tagas till de
ekonomiska förhållandena. Man måste skilja på prima
och lägre kvaliteter. De av antalet av de föreskrivna
garantivärdena beroende undersökningskostnaderna
måste stå i lämplig proportion till
materialkostnaderna, så att dessa ej fördyras i orimlig grad.
Man måste vid dessa undersökningar inom alla
intresserade kretsar ihågkomma att normerna icke
representera slutet utan blott början av en ny
utveckling. De redan nu utkomna och under närmaste
1 De redan färdiga normbladen DIN nr 1 061—1 064,
1 065, 1 067 och 1 086 kunna erhållas hos Beuth-Verlag, G.
m. b. H., Berlin S. 14, Dresdenerstr. 97 ; alla andra
upplysningar angående normerna inom industrien för eldfasta
material lämnas av Deutsche Normenausschuss, E. V., Berlin
N. W. 7, Dorotheenstr. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
