Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 sept. 1930
MEKANIK
huvudtaget blivit uppförd, men det måste likväl
anses såsom en av kylteknikens nya och vackraste
landvinningar i vårt land, då vi här uppe i höga norden
på Stockholms breddgrad ansett oss kunna upptaga
konkurrensen med den nordiska vinterkylan; som ju
skänker oss is och i regel relativt god sådan i
överflöd. Den manuella arbetskraftens alltjämt
fortgående prisstegring, tillgången av elektrisk energi
till moderata priser, ökade sanitära fordringar äro
givetvis faktorer, som skänkt de fulkomnade
kyltekniska konstruktionerna ett kraftigt stöd i tävlan med
dén nordiska vinterkölden, då det gäller en
anläggning av detta slag.
Ett annat exempel på ett relativt nytt arbetsfält
för kyltekniken erbjuder en del av kylanläggningen
vid Konsumtionsföreningens nya bageri. Då detta
för c:a 6 år sedan byggdes, uppstod tanken att utan
rubbning av den ordinarie arbetstiden ordna
wiener-brödstillverkningen så, att stockholmarna — även de
mera morgontidiga — kunde få sitt wienerbröd till
morgonkaffet. Den nya arbetstidslagstiftningen lade
nämligen hinder i vägen för ett ändamålsenligt
utnyttjande av arbetskraften, om
wienerbrödstillverkningen skulle löpa i en hittills tillämpad kontinuerlig
följd, förutsättande nattarbete. Ett avbrott kan
endast ske omedelbart före gräddningen, dvs.
införandet i ugnarna, om brödet skall bliva färdigt vid
önskad tidpunkt eller ungefär kl. 7 på morgonen.
Man hade då ej annat val än ätt, sedan degarna
uppslagits under den ordinarie arbetstiden å dagen,
som avslutas kl. 4 e. m., på ett eller annat sätt
avbryta den omedelbart följande
jäsningsprocessen för att slutföra densamma påföljande morgon
omedelbart före gräddningen. För vinnande av detta
mål anordnades ett kylrum till en början i mycket
blygsamma proportioner, i vilket det färdigbakade
brödet på sina resp. plåtar infördes å särskilda
vagnar och där fick kvarstanna från kl. 3—4 e. m. èna
dagen till kl. 6 f. m. påföljande dag. Temperaturen
hölls vid + 4 à -|- 6 gr. C och det visade sig snart,
att man på ett synnerligen lyckligt sätt vunnit sitt
mål.
Jäsningen upphör nämligen omedelbart efter det
brödet införts i kylrummet och kan fortsättas
närhelst man så önskar. En viss relativ fuktighetshalt
a luften visade sig för ändamålet lämplig och sedan
erforderliga erfarenhetsrön i såväl detta hänseende
som beträffande temperaturerna gjorts, utbyggdes
kylrum för bageriets hela wienerbrödstillverkning.
Man kan givetvis under vintersäsongen, då
temperatur och fuktighetshalt å den kalla yttre luften så
medgiver, använda sig av denna och ett
ventilationssystem har därför anordnats, vilket dock kräver en
viss försiktighet vid sin användning.
Ett flertal stockholmsbagerier har sedermera följt
exemplet och även i landsorten har man börjat
till-lämpa metoden i fråga, som nog så småningom
kommer att tillämpas vid de flesta större
wienerbrödsbagerier i landet.
Även inom en annan gren av bagerihanteringen har
kylmaskineriet fått en uppgift att fylla.
Fabrikationen av s. k. delikatessbröd fordrar låg temperatur,
som erhålles genom direkt tillsättning av is till degen
för att den vid bearbetningen i maskinerna, som
användas för ändamålet, skall "gå upp", som
facktermen lyder. Det är naturligtvis ett ofrånkomligt
villkor i ett fall som detta, då isen skall blandas
direkt med mjölet och sålunda ingå som ingrediens i
degen, att den är fullständigt steril, vilket man icke
kan garantera, om endast vanlig naturis finnes att
tillgå. Man bör följaktligen använda sig av den
konstfrusna isen, som sedan den lämnat iscellerna,
vari frysningsprocessen ägt rum, störtas mer eller
mindre direkt i degmaskinerna, sedan vederbörlig
styckning eller krossning under fullt betryggande
hygieniska former ägt rum. En dylik
konstisfrysnings-anläggning är för närvarande under projektering vid
Kooperativa förbundets under utförande varande
stora spisbrödsfabrik vid kvarnen Tre kronor å
Hästholmen, och man har där sökt tillgodose alla
berättigade sanitära krav, i det man så mycket som
möjligt frigjort sig från manuell behandling av
isblocken.
Vid låga temperaturer, åstadkomna med hjälp av
kylteknikens maskinella anordningar, utföres
härd-ningsprocesser av skilda slag; man härdar stål genom
vattenbad vid konstant låg temperatur, man härdar
och impregnerar vissa byggnadsmateriel under
inflytande av lämpliga syror vid låg temperatur,
varigenom de kemiskt frätande egenskaperna hos resp.
syror bemästras, man härdar glacemassa for
tillverkningen av s. k. isbrix och eskimåpaj och använder
sig härvid av så låga temperaturer som —20 à 25
gr. C för att glacemassan skall kunna behandlas i
resp. maskiner för tillverkningen och emballeringen.
Dessa sinnrikt konstruerade maskiner taga hand om
glacemassan härdad till — 22 gr. temperatur i form
av staplar, skära ut tärningar, doppa dessa i
varmflytande chokolad, emballera tärningarna, varefter
den färdiga produkten undergår förnyad kylning för
att kunna uthärda i sitt frusna tillstånd till dess
konsumtionsprocessen inträder någon följande, varm
solskensdag.
En mera medelbar eller sekundär, men därför icke
mindre betydelsefull uppgift inom härdningsområdet,
har vår kylteknik att fylla inom växtkulturområdet
för att bestämma vinterhärdigheten hos växter och
sädesslag och då speciellt för vårt vidkommande
höstvetet, som måste kunna uthärda vår nordiska
vinterkyla under övervintringen.
Jag skall uppehålla mig något utförligare vid detta
spörsmål, ehuru det kanske ligger utanför ämnets
ram, med tanke på den aktualitet, som
jordbruksintresset just i dessa dagar bjuder.
Vittomfattande experiment och undersökningar
med tillhjälp av bl. a. på mekanisk väg alstrad kyla
hava utförts av doktor Åkerman vid Sveriges
utsädesförening i Svalöv, som i sitt arbete "Studien
über den Kälte-Tod und die Kälteresistenz der
Pflanzen" utförligt skildrar den oändliga rad av skilda
omständigheter, som utöva inflytande på växternas
förmåga att uthärda köld och de resultat, som
vunnits genom undersökningar dels på öppna fält, dels
i kylrum.. Det är inte bara temperaturgraden, som
det gäller att bestämma, köldperiodens tidslängd,
hastigheten för temperatursänkningen, hastigheten
för upptinandet, luftens fuktighetshalt i de olika
fallen, om snötäcke på marken är förhanden eller
icke, äro exempel på faktorer, som spela in på
växternas förmåga att motstå frostens verkningar.
De klimatiska förhållandena under vintern kunna,
som bekant, i de kalla och tempererade klimatområ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>