Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FeBr. 1930
och 5 000 kW maskineri, som under reverseringen
fullt utnyttjas, motsvarar detta en tid av runt 1 min.
Själva reverseringsmanövern tar högst 5 sek., och
kan i förhållande till hela backslagningsproceduren
försummas. Vid ångdrift eller direkt dieseldrift
torde vara att räkna med 15—20 sek. för omkastning
av maskinen samt härutöver ca 50 % lägre tid för
själva retardationsförloppet, sammanlagt närmare 2
Generator xh matare-
fjädrande element ingå i konstruktionen, dels kan den
förses med anordningar av olika slag, som automatiskt
begränsa överbelastningspåkänningar på
primärmotorn. Yid stationära Leonardsystem användes som
bekant ofta svänghjul, vilka upptaga tillfälliga
påkänningar. Om dessa svänghjul göras tillräckligt kraftiga,
såsom vid reverservalsverk, kunna de verksamt
bidraga att minska den från primärkraftkällan uttagna
öenerator
Fig. 8.
Flodspruta med dieselelektriskt maskineri för propellrar och pumpar — en kombination, som särskilt väl lämpar sig för det
elektriska systemet.
Maskin
nr. 1
min. eller bortåt dubbla tiden. Med turbinmaskineri
bliva förhållandena än ogynnsammare.
Av väsentlig betydelse är varvtalets nedväxling
vid dieselelektrisk drift. Dieselmotorns utveckling
har av vikts- och kostnadshänsyn gått mot högre
varvtal, som bliva allt mer olämpliga för
direktkoppling. För effekter mellan 500 ocli några tusentals
hästkrafter hava hittills byggts motorer med varvtal
mellan 200 och 100. men dessa
varvtal torde avlägsna sig alltmer från det
ekonomiska optimum för
motorkonstruktioner. Såväl svenska som
utländska firmor bygga motorer för
väsentligt högre varvtal. Även om f. n.
motorer med exceptionellt höga
varvtal, såsom Beardmore’s i England,
betinga jämförelsevis höga priser, som
göra deras användning berättigad
endast vid undervattensbåtar och
lokomotiv, där viktsfrågan är
utslagsgivande — för att ej tala om
flygmaskiner — får man kanske räkna med, att
vad som i detta avseende är speciellt
i dag, kan bliva tämligen normalt om
ett årtionde. Och härmed blir frågan
om utväxling av ett eller annat slag
aktuell vid oljemotor drift även ur ren
konstruktionssynpunkt.
Det har i samband med val av
drivkraft för den föregående
statsisbrytaren — och även för andra fartyg
med krävande tjänst — ifrågasatts
huruvida dieselmotorn är lämpad för
de kraftiga och variabla påkänningar,
som liär bliva oundvikliga, i samma
grad som den gamla beprövade
ångmaskinen. Yid direkt koppling torde
man hava anledning härutinnan ställa
sig tvekande. Vid elektrisk
överföring ställa sig däremot förhållandena
helt annorlunda. Dels erbjuder
nämligen den elektriska överföringen en
inherent elasticitet, som överträffar
varje mekanisk koppling, även där
toppeffekten. För marina behov torde i regel mera
betydande svänghjul ej vara motiverade — man måste
ju taga i beräkning dessas kontinuerliga
friktionsarbete som en utgiftspost, men det är ej uteslutet att det
för sådana specialfartyg som isbrytare kan befinnas
tekniskt och ekonomiskt lämpligt att vid upprepad
forcering till generatorn koppla ett extra tungt
svänghjul, som eljest ej göres bruk av. En överslagsberäk-
Maskin
nr. 2
Maskin
nr. 3
Maskin
nr. 4
—UAAAÄ>1 p-l^yw^l -J^vwvj| pjvwvgl
p||l|| 111*1
y____y Frånskiljare
Fig. 9. Kopplingsschema iör dieselelektrisk fartygsanläggning med fyra
generatoraggregat och en dubbelmotor. Bilden visar en motormanövrerad huvudaxel för
samtliga magnetreostater ävensom de frånskiljareanordningar, som linnas för eventuell
bort-koppling av generator- eller motorströmkretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
