Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FeBr. 1930
U. S. A., vars försök nyligen att slå ett stort slag för
den elektriska fartygsdriften upptogs ganska onådigt
av engelsmännen. Och dock hade Berg säkert
många tänkvärda ting att förtälja om. Utan tvivel
är sålunda "Virginia"s bränsleförbrukning av 0,32
kg pr likt för alla ändamål en god siffra för ett
oljeeldat turbinfartyg. och det var elakt av en ledande
facktidskrift att göra jämförelser med direkt dieseldrift
och standardsiffran 0.18 kg pr hkt. Skulle endast
bränsleförbrukningen vara utslagsgivande, vore intet
annat än dieselmotorer på sin plats. Så enkel är
kanske ej saken. Det är ytterligt lätt att i dylika
diskussioner blanda bort korten med uppgifter, som
ej äro i alla delar tillämpliga.
Om det är sannolikt, som uppgivits av John Biles,
att framtidens oceanjättar komma att kräva
effektbelopp av storleksordningen 200 000 hk och däröver,
öppnas härmed ett område, som åtminstone f. n.
knappast behärskas av någon annan överföring än
den turbinelektriska. Kommer härtill den för dylika
kolossala fartyg, så vitt jag kan förstå, särskilt
värdefulla möjligheten av full backeffekt — denna faktor
lär f. ö. vid tidigare oceanbyggen emellanåt fått
sitta emellan på driftsäkerhetens bekostnad — snabb
manövrering samt möjligast vibrationsfri gång. Vad
beträffar bränsleförbrukningen tror jag, att den
elektriska överföringens direkta förluster icke komma
att bliva utslagsgivande vid sådana fartyg. Här
torde nämligen ännu återstå betydligt att vinna
genom utnyttjande av de vägar till ångekonomiens
förbättring, som på de senaste åren börjat tillämpas
vid anläggningar på land av motsvarande storlek.
Om vi betänka, att vid dylika anläggningar
kolförbrukningen nedbragts från ca 1 till mindre än 0,5
kg kol pr hkt. och att de flesta bättre
fartygsinstallationer väl f. n. dväljas i närheten av den
förstnämnda siffran, blir uppenbart, att de vinster, som
här böra eftersträvas, äro av högre storleksordning.
i korthet sammanfattat får man betrakta den
elektriska överföringen som en möjlighet med större
eller mindre utsikter, vilkas prövning bör ske
fördomsfritt och förutsättningslöst i varje särskilt fall.
Jag har tagit som min huvudsakliga uppgift att i
detta föredrag giva en kort orientering beträffande
dessa möjligheter — som jag hoppas något så när
opartiskt, trots min ställning som intressent i
elektroteknikens utvidgade användning även inom andra
fackavdelningar än min egen.
VARV OCH VERKSTÄDERT
NORGE. (Forts. fr. sid. 24.)
Porsgrunds Mek. Verksted, Porsgrund, levererade förra
året de båda lastångarna "Frank" och "Ørnefjell" om
1 630 resp. 2 350 tdw. Den förstnämnda hade sjösatts
är 1928. Lastångaren "Havtor", av samma storlek som
"Ørnefjell", en av varvets standardtyper, sjösattes
dessutom i fjol. Ännu en dylik 2 350-tonnare, Nr 92, var
under byggnad vid årsskiftet, beställd av A/S
Lukse-fjell, Oslo. Under fjolåret verkställdes 32 dockningar
och 21 sliptagningar.
Varvet ledes av ingenjör Chr. J. Reim jämte
ritkontorschefen ingenjör Birger Grønn.
A/S Langesunds Mek. Verksted, Langesund, utförde i
fjol haveri- och klassningsreparationer på omkring 45
fartyg jämte 41 sliptagningar. Ett 1 000 tdw komposit-
fartyg håller på att ombyggas till järnfartyg. Vid
årsskiftet var vidare Nr 9, en 2150 tdw lastångare av
"Three Island"-typ, beställd av Ingvald Björnebos
Rederi A/S, Kristiansand, i arbete. Den klassas i Lloyd s
Register samt får dimensionerna: L = 75,70 m, Lmax —
= 79,42 m, B = 11,58 m, B = 5,26 m. Djupgåendet vid
full last blir 4,7 2 m och motsvarande deplacement 3 170
ton. Bruttodräktigheten anslås till ca 1 370 rt,
nettodräk-tigheten till ca 775 rt. Propellermaskinen blir av Lentz
standardtyp nr 8 om 750 ihk vid 75 v/min., då ångarens
hastighet på last beräknas till 9,5 knop. Propellern blir
4-bladig och erhåller 4,io m diameter.
Varvets ledning utgöres av direktör S. Tokheim,
ritkontorschefen på skeppsavdelningen ingenjör A.
Lorent-zen, ritkontorschefen på maskinavdelningen ingenjör S.
Johnsen jämte varvsingenjör R. A. Nyberg.
Kristiansands Mek. Verksted A/S, Kristiansand,
levererade i fjol den året förut sjösatta 1 550 tdw
lastångaren "Jelö". Dessutom omändrades bl. a. två
valfångstfartyg från kol- till oljeeldning.
A/S Trondhjems Mek. Verksted, Trondhjem,
levererade förra året tre komb. passagerar- och lastångare,
"Innherred", "Nesodtangen" och "Barøy".
Vid årsskiftet voro två lastångare under byggnad:
Nr 196, om ca 2 200 tdw och ca 1 580 brt, beställd av
Bachke & Co, Trondhjem. Klass: Det Norske Veritas.
Nr 191, om ca 1 850 tdw och ca 1150 brt, beställd av
Nils Bull, Tönsberg. Klass: Det Norske Veritas.
Båda fartygen erhålla trippelångmaskiner och
4-bladiga propellrar. Deras huvuddata i övrigt bliva.
Nr 196 Nr 197
Längd perp............. 75,94 68,91
„ överallt ......... 79,24 72,21
Mallad bredd ......... 11,56 11,07
Mallat djup ............. 5,11 5,08
Maskinstyrka ............ 900 750
Fart på last ............. 10 9
SVERIGE.
A.-b. Lindholmen-Motala, avdelning Lindholmen,
Göteborg, sjösatte i fjol skrovet till
frukttransportmotor-fartyget "I. K. Ward" om 2 450 tdw (övriga data se stora
tabellen i febr.-häftet), beställt av A.-b. Götaverken,
samt byggde och levererade vidare under året dels
lots-ångaren "Polstjärnan" om ca 100 brt (övriga data se
febr.-tabellen), beställd av Vänerns seglationsstyrelse, dels en
kranponton (L = 29,o m, B = 15,o m, D = 2,i m),
beställd av DEMAG i Duisburg för en ny flytkran till
Göteborgs hamn. För Götaverkens räkning har
Lindholmens varv även byggt skrovet till ett lastmotorfartyg
om ca 5 500 tdw (L = 105,16 m, Lmax= 110,35, B = 15,24
m, D = 10,21 m) av samma typ som "Hammaren" och
avsett för Rederiaktiebolaget Transatlantic. Kölen till
detta fartyg lades den 16 augusti i fjol och sjösättningen
ägde rum den 11 februari i år — bygget, som döpts till
"Gunnar en", har således utförts på den förhållandevis
korta tiden av 5 månader och 25 dagar, en vacker
prestation.
Bland reparations- och ombyggnadsarbeten under
fjolåret märktes ett större dylikt på ångaren "Anfin",
vidare "lentzifiering m. m. på ångarna "Baltica",
"Lestris", "Nippon", "Toppdalsfjord" och "Jotunfjell".
48 dockningar och 102 sliptagningar utfördes.
På nyåret var Lindholmen väl försett med arbete.
Förutom det förutnämnda bygget för Götaverkens
räkning voro tre fartyg under arbete på varvet, nämligen:
Nr 927, en lastångare om 2 850 tdw, 1 980 brt, beställd
av Rederiaktiebolaget Unda, Göteborg. Klass: Lloyd’s
Register.
Nr 932 ("Robur IV") och Nr 933 ("Robur V"), två
lastångare om vardera 3 000 tdw, ca 1 800 brt, beställda
av Polskarob Gdynia, Danzig. Klass: Lloyd’s
Register.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
