Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FeBr. 1930
verka fullt centrerat för att god anliggning mot
bålkanterna skall kunna ernås. Vid tätnitning äro hålen
i allmänhet rena med god passning, varför den på
ovansidan släta nagelskallen ej giver någon fördel.
Den senares företräde i andra fall beror därav, att på
grund av det tunna godset vid kanten materialet lätt
stukas ut vid snedhållning av stansen, och man kan
härigenom även vid ganska sneda hål få en på
ovansidan till synes fullgod nagel. Om nagelskallen skulle
råka hava för liten höjd i förhållande till
försänkningsdjupet, slår man ävenledes lättare ut en större
skalle genom eftergift och snedhållning av stansen.
3. Svårigheter vid en allmän dimensionering.
Man skulle nu kanske kunna tro, att med stöd av
klassificeringssällskapens bestämmelser och tab. 1 det
skulle vara en tämligen enkel sak att konstruera en
försänkt nitskalle, som kunde godkännas av alla
parter. Detta är dock långt ifrån fallet. Man kan skylla
på flera orsaker. Först och främst på det egentligen
ganska märkliga förhållandet, att samtliga
klassificeringssällskap hava olika bestämmelser om
ifrågavarande nitning. Att skiljaktigheten även är
förhållandevis stor skall i det följande visas. Det är
således omöjligt, åtminstone teoretiskt, att med en
konstruktion tillfredsställa samtliga sällskaps fordringar.
Granskar man vidare reglementenas föreskrifter,
skall man finna, att samtliga, med undantag av
Germanischer Lloyd, dimensionera nagelskallen icke
efter nageldiametern utan efter plåttjockleken i det
ifrågakommande förbandet. Att bestämma
nageldiametern efter plåttjockleken är ju både praktiskt och
teoretiskt riktigt, men att fordra, att skallens
utseende ävenledes skall variera med densamma, är
mindre motiverat och är från sällskapens sida
inkonsekvent, då skallens storlek på den vanliga niten, den
s. k. ’"pan head’’, enligt deras reglementen skall vara
konstant för samma diameter.
Lloyd’s Register fordrar t. e. vid plåttjocklekar över
9 men ej överskridande 12,5 mm, att 3/4" nagel skall
användas. Vidare att försänkningen skall gå igenom
hela tjockleken, varest denna ej överskrider 12,5 mm.
Försänkningsvinkeln skall härvid vara c:a 60°.
Härav följer, att om man ville noga följa
bestämmelserna, ett skeppsvarv skulle vara tvunget att
använda sju typer av försänkt nagel, 3/4" i diameter:
för 9,5, 10, 10.5, 11, 11,5 12 och 12,5 mm
plåttjocklekar. När man vidare betänker, att för varje typ
ett flertal olika nagellängder bleve erforderliga, då
inses utan vidare, att ett strikt följande av sådana
bestämmelser ej är möjligt.
Konstruktören har än vidare hänsyn att taga till
varvets verktygsutrustning och lagerhållning.
Härvid är särskilt att beakta följande. Verkstaden vill
använda ett mininum av olika försänkningsborrar,
och man bör ordna så, att desamma bliva användbara
för flera olika nageldiametrar. Försänkningsborren
böra för att underlätta arbetet vara försedda med
stoppare, vilket ock nödvändiggör konstant
försänk-ningsdjup för samma nageldiameter.
För att undvika för stor lagerhållning bör man
sträva efter att minska antalet typer till om möjligt
en för samma diameter.
En annan svårighet vid dimensionering av en
standardtyp tillkommer genom
klassificeringssällskapens föreskrift, att i fartygsstävarna nageln skall vara
två dimensioner (1/4") större i diametern, än vad som
av plåttjockleken egentligen skulle erfordrats.
4. Klassificeringssällskapens föreskrifter.
a) Bet Norske Veritas.
Nageldiametern och försänkningens utseende
bestämmes av nedanstående tab. 2, där bokstäverna
a och b hänföra sig till fig. 3.
Tab. 2.
Plåttjocklek, mm d mm « mm b mm
under 5,5............................ 12,5 20,5 14,5
5,5 och 8,5 .......................... 16,0 25,5 17,5
8,5 „ 12,0............................ 19,0 30,0 20,5
12,0 „ 17,o............................ 22,0 35,0 24,5
17,0 „ 22.5............................ 25,5 39,5 27,0
22.5 „ 29,0............................ 28,5 4£,5 30,0
29,0 „ 30,5............................ 32,0 49,0 33,5
Fig. 3.
Försänkningen skall vidare gå igenom hela
tjockleken, varest denna är under 15 mm och till 9/10 vid
15 mm och däröver. Det föreskrives även särskilt,
att vid försänkt nitning ytan ej får vara plan utan
skallen böra hava rundning utåt.
Dessa bestämmelser äro desamma, som Lloyd’s
Register förut haft. men i senare reglementen frångått.
Som en sammanfattning finner man: både höjden h
och försänkningsvinkeln cp varierar vid samma
nageldiameter med plåttjockleken.
I tab. 5 äro max- och minimihöj derna med
tillhörande försänknings vinklar med tillhjälp av tab. i
uträknade.
b. Lloyd’s Register.
Nageldiametern bestämmes av nedanstående tab. 3.
Tab. 3.
Plåttjocklek, mm
d
mm
Ej överskridande 9,0 ..............................16
Över 9,0 och „ „ 12,5 ................................19
„ 12,5 „ „ „ 18,5 ............................22
„ 18,5 „ „ „ 24,0 ................................25
„ 24,5 „ „ „ 29,0 ............;... 28
>i 29,0 „ „ „ 32,0 ................................32
När tjockleken ej överskrider 12,5 mm. skall
försänkningen gå rakt igenom och försänkningsvinkeln
vara ca 60°. Över denna tjocklek försänkes endast
till 9/10 och användes ca 45° försänkningsvinkel.
Som en sammanfattning finner man: vid samma
nageldiameter är höjden h variabel men
försänkningsvinkeln (p konstant.
Max- och minimivärdena på h äro i tab. 5
uträknade.
c. Bureau Veritas.
Nageldiametern bestämmes av tab. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
