Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 7
TEKNISK TIDSKRIFT
JULI 1930
*
SKEPPSBYGGNADSKONST
Redaktör? NilsJ. Ljungzell
TGIVEN AV SVEN5IAA TEKNOLOGFÖRENINGEN.
INNEHÅLL: Om val av varvantal för motorfartygs propellrar, av civilingenjör U. Gawell. — Tillverkning av
stålgjuten ankarkätting vid Jaegerverken i Elberfeld samt några provningsresultat, av mariningenjör H.
Qvistgaard. — Litteratur.
OM VAL AV VARV ANTAL FÖR MOTORFARTYGS
PROPELLRAR.1
Av civilingenjör U. Gawell, Stockholm.
Vid bestämmandet av maskineriet för ett
projekterat motorfartyg är frågan om varvantalet för
propellern en av de första, man möter. Detta varvantal
inverkar ej endast på typ, vikt och pris för
maskineriet och storleken av maskinrummet utan även på
fartygets fart under olika driftförhållanden. Sådana
synpunkter som vibrationer samt underhåll och
skötsel komma också i betraktande. Man finner snart,
att olika personer, som hava med den saken att göra,
ofta hava helt skilda åsikter därom och stödda på
erfarenheter, kalkyler eller instinktiva känslor
framföra ganska divergerande åsikter och fordringar.
Mycket vore vunnet, om man kunde på ett enkelt sätt
få fram siffror och kurvor belysande problemet så,
att åtminstone en del av synpunkterna redan från
början kunde uppskattas till sitt verkliga värde. Jag
har många gånger blivit tvungen att räkna på dessa
saker, och det är några enkla generella resultat av
sådana räkningar, som jag nu djärvs lägga fram, väl
vetande, att de teoretiska beräkningar jag måst
använda för att komma till resultaten för många kunna
synas skäligen elementära. Som en förmildrande
omständighet vill jag anföra, att de flesta kurvor och
resultat, jag ämnar visa, hava bestyrkts genom
verkligt uppnådda resultat med utförda fartyg, vilket ju
icke hindrar, att kurvorna kanske blivit åtskilligt
justerade, om ett ännu större material stått mig till
buds.
Den första huvudpunkten i detta sammanhang är
den välbekanta omständigheten, att propellerns
verkningsgrad kan göras bättre, ju lägre varvantalet kan
hållas, och den första frågan blir då, hur mycket
varv-antalet inverkar, dvs. hur mycket man förlorar i
kraft genom ett högt varvantal. Inom normala
gränser kan man för varje fartyg med ganska stor
noggrannhet beräkna detta, men i alla extrema fall
såsom mycket hög fart i förhållande till fartygslängden,
mycket klumpiga fartyg med god fart osv. står man
sig ganska slätt utan modellförsök till grundval för
kalkylerna. Dessa extrema fall bliva emellertid var
och en ett problem för sig. Jag tänker här hålla mig
till mindre intressanta men mera generella fall och
ber att få visa hur saken ställer sig genom några
enkla diagram.
1. Det första exemplet är en liten klumpig kustbåt
av vanlig typ.
Huvuddata äro:
Längd mellan perpendiklar ............45,3 m
Bredd på spant ...............................8,4 m
Djupgående på last ........................3.0 m
Deplacement ....................................900 m3
Diagrammet i fig’. 2 visar huru många ehk
propellermotorn bör utveckla vid tryckaxelns aktre fläns
för att ge båten lastad en viss fart vid olika
varvantal. Försämringen i propellerverkningsgrad vid
högre varvantal gör sig tydligt märkbar. Så t. e.
erfordras för 8 knop vid 60 v./min. endast 195 ehk,
medan vid 300 och 360 v./min. krävas resp. 260 och
Fig. 1.
LAST FARTYG
_ANG D 45.3M
"3F5EDD ?>A „
DJUPGÅENDE. 3.o ..
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avd
för Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 10 maj 1930.
Fisr. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:58 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930s/0057.html
