Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 apIiil 1930 SKEPPSBYGGNADSKONST 55
E FF
hk
.BOSSERBÅT
L"iN6(3 24 MET
kurvans vändpunkt och där lyckade propellerkurer
kunna göras med vinst i både fart och ekonomi.
Vissa flodbåtar och kanalfartyg få emellertid
räknas för mycket låga farter, och jag kan som exempel
nämna en typ fartyg, som gå i fraktfart mellan Paris
och Rouen (fig. 3). Deras längd är 37,74 m, bredd 5,0
och djupgående 2,6 m. Deplacement på last 416 tons
och lätt 86 tons. Block-koefficienten 0,87. De ha
försetts med motorer från Atlas Diesel i Stockholm. I
varje båt har insatts en 80 ehk motor om 300 v./min.
Farten på full last är 6V4 knop. Detta är mer än de
flesta fartyg på denna trade hava och anses mer än
tillräckligt. Propellern är 3-bladig med en diameter
av 1 290 mm.
Nästa exempel är en passagerarebåt för trafik
inomskärs eller på sjöar. Huvuddata:
Längd ..........................................38,0 m
Bredd ............................................7,6 m
Djupgående ...........................2,4 m
Deplacement ................................280 m3
Största propeller diameter ..........2 200 mm
Kurvorna i fig. 4 äro* uppdragna som förut, och
punkterna för maximala propollerdiametern hava
förenats med en linje.
Man finner, att t. e. för 13 knop är det ur
fartsynpunkt meningslöst att köra långsammare än 210
v./min. Här kommer en annan synpunkt till och det
är vikten, som spelar en högst avsevärd roll, och man
finner, att enda sättet att få fram en sådan båt med
erforderligt antal passagerare, utrymmen etc. och
med 13—13,5 knop är att gå in för en motor med 220
eller 230 v./min. Ännu högre varvantal skulle
förenkla problemen ytterligare, men här möter man
frågan om vibrationer och ljudet. Detta skulle
kunna ge anledning till ett långt föredrag i och för
sig själv, men i detta sammanhang vill jag endast
säga, att det gäller att bedöma motortypen, cylinder-
antal, antal rörliga delar etc. samt naturligtvis att ju
lägre man håller varven, dess mer på den säkra sidan
ställer man sig.
Nästa diagram gäller en bogserbåt.
Propellrarna för bogserbåtar beräknas ju icke för
att ge fart åt båten ensam. Problemet ligger väl
oftast så, att man önskar bogsera med en viss
dragkraft och en viss fart. Vid sitt föredrag inför avd.
för Skeppsbyggnadskonst den 11 maj 1920 lämnade
doktor Schaffran några data om en bogserbåt med
dimensionerna:
Längd .......................... 24,0 m
Bredd ......................... 6,3 m
Max. djupgående ................ 1,75 m
En sådan båt ser ut ungefär som visas på fig. 5.
Om denna båt skall förses med motor för att få en
dragkraft i bogserkabeln av 2 500 kg, och propellern
skall beräknas för en bogserfart av 3 knop, fås
erforderliga hästkrafttalet ur kurvan i fig. 6, som även
ger motsvarande kurva för 4 knop. För att uppnå
detta fordras emellertid att propellerdiametern kan
göras tillräckligt stor i varje fall. I en liten
bogserbåt är emellertid propellerdiametern oftast
begränsad; i detta fall är 1 600 mm maximala diametern. Då
bli förhållandena helt annorlunda. De prickade
linjerna bortfalla, och de heldragna tillkomma. Här
kan man säga, att kurvorna ge ett bestämt svar på
problemet. Varvantalet skall lämpligen vara 230
resp. 253 v./min. och hästkrafttalet 187 resp. 208. En
propeller 1 600 mm i diam. med stigning 1 120 mm
skulle passa för båda fallen.
Dragkraften i kabeln blir 13,4 resp. 12,0 kg per ehk
av motorn, vilket är fullt normala värden.
Fig. 3.
Fig. 4.
Fig. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
