Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1930
*
SKEPPSBY66NADSK0NST
Redakt ön- Nils J. Ljungzell
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOG FÖRENI NGE1IN.
INNEHÅLL: "Isherwood Bracketless System" och dess tillämpning i svensk tankskeppsbyggnad, av överingenjör
J. A. Sjöström. — Litteratur. — Notiser.
"ISHERWOOD BRACKETLESS SYSTEM" OCH DESS
TILL-LÄMPNING I SVENSK TANKSKEPPSBYGGNAD.1
Av överingenjör J. A. Sjöström, Malmö.
De handelsfartyg, av större typ, som för
närvarande byggas vid våra svenska skeppsvarv,
utgöras till övervägande del av s. k. tankfartyg,
avsedda för transport av oljor, såsom bensin, petroleum
eller smörjolja av olika slag, direkt i lastrummen. i
november förlidet år voro ej mindre än 30 sådana
fartyg, samtliga dieselmotorfartyg med en
lastkapacitet av tillsammans cirka 320 000 ton dödvikt
under byggnad eller beställda vid skeppsvarv i
Göteborg och Malmö. Såsom en parallell härtill torde
framhållas ett tidigare skede i svensk
skeppsbygg-nadsverksamhet, cirka 35—40 år tillbaka i tiden, då
ävenledes tankskeppsbyggnad, som dock avsåg
fartyg av vida blygsammare dimensioner än i våra
dagar, bedrevs i en betydande omfattning här i landet.
Dessa fartyg voro med få undantag avsedda för
fraktfart å Kaspiska havet. — Att denna
byggnadsverksamhet bragtes att upphöra — den sista
tankångaren från denna period "Aga Dadascheff", om ca
1 300 tons d. w., levererades från Lindholmen i maj
1903 —- därtill torde de oroliga politiska
förhållandena i Ryssland hava utgjort en bidragande orsak.
Sedan i och med detta århundrades ingång oljan
såsom energikälla vunnit insteg i det praktiska livets,
industriens och sjöfartens tjänst, och förbrukningen
av densamma stegrats år efter år, har även behov
av för transport av oljor över världshaven speciellt
inrättade större lastfartyg gjort sig gällande, och
under loppet av ett fåtal år tillkommo i utlandet,
särskilt i England och Amerika, ett stort antal
tankfartyg, så att sammanlagda bruttodräktigheten av
desamma vid världskrigets utbrott 1914 utgjorde
nära 1 500 000 registerton. Såsom byggnadssätt för
dessa tankfartyg användes till en början det för
lastfartyg i allmänhet brukliga tvärskeppspantsystemet,
dock med kraftiga långskeppsförstärkningar i botten
och i däck, sidostringers och vebspant, för att
tillförsäkra fartyget erforderlig styrka i långskepps- och
tvärskeppsled. Redan vid ett tidigt stadium kom
man nämligen på det klara med, att ett tankfartyg
som en följd av den rörliga oljelasten bleve utsatt
för långt större och mera växlande påkänningar än
1 Föredrag, hållet vid Svenska teknologföreningens avd.
för Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte den 30 nov.
1929.
lastfartyg av annan art. För att förringa verkan av
genom oljans skvalpning framkallade stötar mot
bordläggning och skott, såg man sig nödsakad
uppdela tankfartygets lastrum genom långskott och på
ett avstånd av ca 9 m från varandra placerade
tvär-skott i ett antal mindre, oljetäta lastrum eller
tankar. Då olja föres såsom last, uppstå även vissa
olägenheter tillfölje oljans egenskap att i långt högre
grad än exempelvis vatten tära sig fram genom de
allra minsta läckor eller ofullständigt tillhamrade
nit-naglar i skrovet, vårföre nitning och diktning av
tankfartygets oljetäta väggar, isynnerhet de
tvär-skott, som uppdela lasttankarna, måste utföras med
en speciell omsorg och sakkunskap. För oljetäta
nitförbindningar i tankfartyg tillämpas vanligen den
metoden, att hål i anliggande plåtar, resp. plåtar och
hornjärn, pressas med ett par millimeter mindre
diameter än nitdiametern och uppborras på platsen.
Härigenom tillförsäkras nithålet för hela sin längd
en noggrant rätlinig, cylindrisk form och
nitförbindningar en större förmåga att motstå framläckande
olja.
Vid lastning och lossning av ett tankfartyg
inträffar alltsom oftast, att en tank är helt fylld,
under det den angränsande är tom. Vätskan framkallar
härvid i skottet och särskilt i dess nere vid botten
belägna delar en betydande påkänning, vars storlek
är beroende av tryckhöjden, och som nödvändigtvis
medför en, låt vara obetydlig, inbuktning av skottet,
vilken huvudsakligen gör sig bemärkbar i skottets
centrala delar. Som en följd härav ansågs det
rimligt och fullt i sin ordning att vid ett tankskepps
oljetäta skott omsorgsfullt infästa stagen, såväl
ver-tiKala som horisontala, i båda ändar. Denna
infästning verkställdes genom knäplåtar, vilka
samman-bundo skottstagens ändar med bottenstockar och
däck. Då, såsom framhållet, en viss inbuktning av
skottet svårligen kunde helt undvikas, blev det ej
heller möjligt att i längden helt förebygga läckor i
skotten, speciellt vid de nitar, som sammanfogade
övre ändan av de vid bottnen belägna knäplåtarna
till skottet. Knäplåten utgör nämligen icke någon i
nämnvärd mån elastisk förbindning mellan
skottstaget och botten. Tvärskeppsspantsystemet, sådant
detta tillämpades vid tidigare byggda större
tankfartyg, utgjorde därför en ständig källa till svårig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:58 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930s/0069.html
