Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FeBr. 1930
Fig. 9. Yarrows högtrycksångpanna för kolpulvereldning.
ning och andra hithörande förhållanden uppfördes i
det fria en öppen tegelugn, fig. 7, försedd med en
brännare, i vilken kan förbrännas inemot D/a ton kol
per timme. Å figuren synes det rör, genom vilket
kolpulverblandningen tillföres och en fläkt, som
levererar erforderlig mängd sekundärluft.
De första försöken avsågo åstadkommande av en
god förbränning. (Som av figuren framgår är
förbränningen av kolpulvret icke alltid absolut rökfri.)
Sedan tillfredsställande resultat i detta avseende
ernåtts gällde det att utröna hur "flammens" längd kan
regleras. I en stor vattenrörpanna kan det röra sig om
en längd på förbränningsrummet av ca 10 fot, medan
en liten cylindrisk panna icke medger mer än ca 4 fots
längd på "flammen". Det inses lätt, att bl. a.
kol-partiklarnas antändningshastighet avgör den saken.
Det slutliga resultatet efter många experiment visade
en anmärkningsvärd överensstämmelse med
iakttagelser rörande förhållandena vid god förbränning i en
oljebrännare. En "bakströmning" emot brännaren
inuti lågan, s. k. "burning back" vid oljebrännare,
synes vara fördelaktig. Detta förhållande ernås
genom en brännarkonstruktion, som framgår av fig. 8.
Den består av ett yttre och ett inre rör, mellan vilka
blandningen av primärluft och kolpulver tillföres
pannan. Det inre röret är på ett ställe delat och på
samma plats är den ringformiga kanalen sammanträngd,
så att blandningens hastighet ökas. På grund härav
uppstår vakuum i det inre röret och heta gaser från
eldstaden sugas in i detsamma medförande en effektiv
upphettning av kolpulverblandningen. Längst
inemot eldstaden finnas ledskenor anordnade, vilka ge
bränsleblandningen en roterande rörelse.
Sekundärluften tillföres likaledes genom en sats ledskenor, som
på samma sätt ge luftströmmen en virvlande rörelse.
Härigenom kan god förbränning ernås i relativt korta
eldrör. Genom omställning av sekundärluftens
ledskenor och genom förskjutning av det inre röret
påstås en reglering av "flammens" längd kunna
åstadkommas inom ganska vida gränser.
Sedan ovannämnda resultat ernåtts i den öppna
försöksanläggningen, har firman Yarrow fortsatt sina
undersökningar under mera normala
driftsförhållanden. En skotsk panna, som lämnar ånga för
uppvärmningsändamål och till ånghammare, har försedd
med brännare av ovan beskriven typ under mer än
ett år kontinuerligt eldats med kolpulver. Dessutom
har firman för experimentändamål byggt en
vattenrörpanna, avsedd för ett ångtryck av ca 75 kg/cm2,
vilken eldas med kolpulver. En särskild skorsten har
uppförts, i vilken man försöker utröna någon
tillförlitlig metod att befria rökgaserna från eventuellt
medföljande kol- och sotpartiklar. Bl. a. har för detta
ändamål vatten insprutats i skorstenen för att "slå
ned" fasta partiklar —- som det uppgavs med gott
resultat.
Fig. 9 återger ovan omtalade högtryckspanna och
till densamma hörande kolpulveranläggning.
Sekundärluften uppvärmes dels i vanlig luftförvärmare och
dels på så sätt att luften suges genom en trumma som
omger murverket, vars temperatur därigenom hålles
vid relativt låg nivå. Yarrows hava icke utfört någon
egen kolkvarnskonstruktion utan använda sig för
denna panna av amerikanska kolkvarnar av
standardtyp, tillverkade av The Kenned y—V an Saun
Cor po ratio n. (Forts.)
TVÅ NOMOGRAFISKA LÖSNINGAR AV
HÄSTKRAFTANTALET OCH PROPELLERDIAMETERN FÖR
MOTORBÅTAR VID VISS FARHASTIGHET.
Av ingenjör K. Theodor åsberg, Helsingfors.
(Forts. fr. sid. 64.)
Den nomografiska bilden av propellerproblemet har
uppritats med användande av dr Schmidts kurvor, som
grunda sig på dr Schaffrans försök med 3-bladiga
propellrar med elliptisk bladform.
Då i formlerna ingår värdet på medströmmen
— "wake" — har jag tagit densamma ur Luke’s formel
w = 0,5 ö — 0,05
vari ö= j—(block-koefficienten).
Som medeltal för sjögående motorbåtar, som ju här
avses, tar jag
W = 0,158
dvs. medströmmen har en hastighet, som är 15,8 % av
båtens hastighet.
ø
Jag har utgått från ett ytförhållande — = 0,4 2 och
jjr
ett stigningsförhållande — = 1,0, enär dessa tal vanligen
förekomma hos marknadens propellrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
