Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 apIiil 1930
SKEPPSBYGGNADSKONST
79
2?
Fig. 3.
Fig. 4.
Utan att närmare visa huru jag ur Schaffran-Schmidts
kurvor härlett en formel för uträkning av diametern för
nyssbeskrivna propellrar, nämner jag ifrågavarande
formel här nedan:
B
18,72 V Ve Ne
-57=–’
j/n2
där
B = diametern i meter.
ve — fartygets hastighet v i knop med
minskning av medströmmens hastighet; alltså
ve —v (1 — w)
Ne = effektiva hästkrafter hos motorn.
n = varvantalet per minut.
Om jag nu, enligt vad jag tidigare nämnt, tager
w = 0,158, så får den nomografiska bildens formel
följande utseende:
B =
18
,2 V V •
Ne
y n2
Den nomografiska bilden illustreras i fig. 3.
Vad effekten vidkommer, så är den ju, genom på
förhand valda yt- och stigningsförhållanden, icke alltid den
bästa möjliga, men håller den sig i normala fall mellan
50 och 65 %.
Den nomografiska lösningen av ett propellerproblem
sker på följande synnerligen enkla sätt:
Vi antaga att det gäller att bestämma diametern (och
stigningen) på en 3-bladig propeller med ytförhållandet
0.42 till en motorbåt med 20 hästkrafters motor, som gör
1 000 varv per minut, och 10 knops beräknad fart.
Lösning enligt figur 4: Uppsök på ^-linjen 20 och
på v-linjen 10 knop; sammanbind dessa punkter.
Genom punkten A, där denna linje skär produktlinjen
och punkten för n — 1000 varv, drages en rät linje,
som förlänges tills den skär D-linjen. Skärningspunkten
giver den önskade diametern och stigningen, vilka i detta
fall bliva 439 mm.
Ifall denna skärningspunkt faller utanför ett
skalsträck på D-linjen, så kan det noggranna D-värdet lätt
uträknas ur figuren på följande vis:
Vi antaga att avståndet 100—1 000 mm å figuren
är l mm och att skärningspunkten med den ovan
anvisade konstruktionen föll på a mm avstånd frän
100 mm punkten. Då är diameterns värde
B
100 nig — mm.
D = 100 nig
Om sålunda a = 77,3 mm och l = 120,5 mm så är
77,3
120,5
= 100 nig 0,642
= 100 x 4,39
B == 439 mm.
Propellern för denna motorbåt vore alltså:
3-bladig, elliptisk.
H ,
B = 439 mm
11 = 439 mm
© r\
o =
ø = 0,0635 ~m2
för Ne = 20 effektiva hästkrafter
n = 1 000 varv pr minut
v — 10 knop
Av intresse kan vara att nämna att den "bästa
möjliga" propellern med samma ytförhållande enligt
Shaff-ran—Schmidt skulle hava
B = 465 mm
H = 400 „
^ = 0,86
rjpr = 0,59 (propellerns effekt)
Den på nomografisk väg erhållna propellern har en
effekt av 58,5 %, alltså i det närmaste samma effekt som
den "bästa möjliga" propellern med 59 %.
Företager man en kontrollräkning av denna
nomo-grafiskt beräknade propeller med stöd av Tayloks’
propellerförsök, och använder man de av professor
Lindfors i Skeppsbyggnadskonst 1920 häft. 7 framförda
kurvorna, så får man en fullständig överensstämmelse i
varvantalet, då man tager medströmskoefficienten till
0,1, som är i god samklang med professor Lindfors
med-strömstabell. Enligt Taylor vore effekten 62 %. Den
tidigare omnämnda "bästa möjliga" skulle enligt Taylor
hava en effekt av 67 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
