Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 sept. 1930
SKEPPSBYGGNADSKONST
87
Panna och maskin i samarbete.
Samarbeta de två elementen panna och maskin, dvs.
lägges fig. 2 resp. fig. 4 över fig. 1, så erhålles
tydligen av denna kombination ett område enligt fig. 5,
som behärskas av de två elementen i samarbete.
Om man övergår från effekt till moment genom
användande av formeln
N = 2 n n ■ M, .................. (2)
bli begränsningslinjerna de i fig. 6 angivna. Linjerna
l0 och lx övergå därvid i k0 och k1 resp., och N r=
konstant blir tydligen i momentdiagrammet en hyperbel.
Propeller och fartyg i samarbete.
Det skulle föra för långt och det är ej heller
nödvändigt att här ingående studera en propellers
karaktäristiker. Förf. hoppas emellertid i annat
sammanhang kunna återkomma till denna fråga. Det torde
vara tillräckligt att för föreliggande problem studera
propellern i samarbete med fartyget.
En viss propeller-bogserbåtskombination kan
karaktäriseras genom de i fig. 7 schematiskt angivna
kurvorna för moment M och motsvarande axiella
propel-lertryckkraft S. Kurvorna 1 motsvara därvid
dragning i kaj och kurvorna 2 lättgång. Om man bortser
från att strömförhållandena till propellern influeras av
den närbelägna fartygskroppen, så kan man
konstatera, att kurvorna 1 endast bero av propellern och ha
intet att skaffa med fartyget och naturligtvis ej heller
med maskinen eller pannan. Kurvorna 2 däremot
bero såväl av propellerns egenskaper som av fartygets
motståndskurva, dvs. fartygets motstånd som
funktion av hastigheten. Kurvorna 1 kunna således
beräknas enbart med kännedom om propellerns data,
medan däremot kurvorna 2 dessutom förutsätta
kännedom om fartygets motståndskurva. — Som kommer
att framgå av det följande äro kurvorna 1 kvadratiska
parabler.
Mellan gränskurvorna 1 och 2 ligga nu kurvorna
för olika "tunga" bogseringar (resp. för olika svår
isgång) så, att ju tyngre bogseringen är (dvs. ju högre
Fig. 7.
Fig. 10.
100 120 140
n V./MIN
100 120 140
n V./MIN.
motståndskurvan av fartyg + bogseringsobjekt
ligger), ju närmare ligga moment- resp.
tryckkraft-kurvorna kurvorna 1.
1 stället för moment kan man givetvis införa
erforderlig axeleffekt genom användande av formeln (2).
Som en tillämpning på fig. 7 återges i fig. 8 efter
tabell I provresultat med två syster-bogserbåtar
("Frans Michael" och "Kolbjörn"). Proven utfördes
åren 1917 och 1918 för Bergsunds räkning av ingenjör
G. Dahlby och förf. Effekten vid olika fall kunde
endast mätas via indikering av maskinen, varför
maskinens egenskaper blivit i viss mån inkopplade.
Sålunda synes att effektkurvan a (dragning i kaj) i fig. 8
ej fullt följer en kubisk parabel, vilket den rätteligen,
som framgår av det följande, borde göra. I stort sett
ha emellertid effektkurvorna samma karaktär som om
de gällt axeleffekten. Tryckkraftkur van a följer
tydligen praktiskt taget en kvadratisk parabel, som sig
bör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
