Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. 3 jan. 1931
- Konjunkturförhållandena vid årsskiftet, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 1 ÅRG. 61 3 JAN. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Konjunkturförhållandena vid årsskiftet. – Några anteckningar från den internationella
järnvägskongressen i Madrid 1930, av maskiningenjör Hjalmar Nordenhem. – Notiser. – Litteratur. – Sammanträden.
KONJUNKTURFÖRHÅLLANDENA VID ÅRSSKIFTET.
Fjolåret ingick under synnerligen ogynnsamma
auspicier och den ekonomiska utvecklingen under
detsamma har allt annat än jävat dessa. Den senaste
högkonjunkturens höjdpunkt nåddes, vad produktionen
i U. S. A. beträffar, redan i juni 1929, då Federal
Reserve Boards produktionsindex visade en siffra på
127 (1923–25 = 100). Den svagt fallande tendensen för
produktionsvolymen, som framträdde under de närmast
följande månaderna, uppfattades endast såsom en tillfällig
överbetoning av säsongavmattningen i förening med en
del andra omständigheter av övergående karaktär.
Fondbörsen bibehöll sin starka optimism ända till slutet
av augusti, då dissonansen mellan utvecklingen på
fondbörsen och den sakta fortskridande nedgången i
produktionen blev allt mer i ögonen fallande och bildade
den reella grunden till en mot spekulationen mera
restriktiv kreditpolitik. Denna ledde till sammanbrottet på
fondbörsen i början av september, vilket till slutet av
november resulterade i ett kursfall på cirka 50 %. En mindre
återhämtning gjorde sig gällande på börsen under den
återstående delen av 1929. Produktionsvolymen sjönk
dock alltjämt, och förutnämnda index visade en siffra på 99.
De första månaderna av fjolåret kännetecknades av en
målmedveten strävan inom amerikansk bank-, finans- och
industrivärld att söka på rent psykologisk väg påverka
konjunkturläget genom att låta de förnämsta ekonomiska
auktoriteterna göra optimistiska uttalanden beträffande
kortvarigheten av det avbrott i "prosperity", som för tillfället
rådde. Genom ökade statliga och kommunala nyanläggningar
av olika slag sökte man hålla industriens orderstock uppe,
och storindustrien utlovade vid de av presidenten arrangerade
konjunkturkonferenserna att vidtaga utvidgningar och
upprätthålla produktionens omfång, allt i akt och mening
att stimulera konsumenterna. Om ej förr så kunde man till
hösten vänta en återgång till före omslaget rådande förhållanden.
Till en viss grad lyckades man ock i sina strävanden; förut
nämnda produktionsindex stiger sakta under det gångna
årets fyra första månader och är 102 för januari samt 106
för april. Denna förbättring av situationen påverkade, såsom
kunde väntas, starkt fondbörsen och densamma diskonterade
frejdigt höstens väntade förbättring, så att kursfallet sedan
toppnoteringarna reducerades till endast 17 à 18 %.
Medio april bröt "höstoptimismen" samman. Börskurserna
dalade starkt och särskilt markerat fr. o. m. medio av
september, då det står allmänt klart, att vi befinna oss mitt
uppe i en regelrätt lågkonjunktur och icke i en tillfällig
avmattning av kortvarigare natur. New Yorkbörsens
noteringar lågo strax före årsskiftet under bottennoteringarna
vid det stora sammanbrottet och kursfallet sedan toppunkten
i början av september 1929 var genomsnittligt cirka 55 proc.
Detta fortskridande kursfall avspeglar produktionens pågående
minskning. Förutnämnda produktionsindex har fortsatt utför
och den senast framlagda siffran, den för oktober, var 88.
Med hänsyn till andra föreliggande produktionsstatistiska
data för de båda sista månaderna torde man kunna vänta
ytterligare betydlig nedgång under såväl november som december.
Med den centrala betydelse, som det amerikanska näringslivet
har för världsmarknaden i dess helhet, framför allt via
råvarumarknaderna, har Europas näringsliv i stort sett företett
samma utveckling som den amerikanska, om än graden av
depression är väsentligen olika i olika länder beroende på
deras ekonomiska struktur. Att krisen icke begränsats
företrädesvis till vissa branscher utan omfattar näringslivet
i dess helhet beror icke blott på att den till sitt ursprung i
U. S. A. är av utpräglad finansiell art och sålunda får en
generell verkan utan till mycket väsentlig del därpå, att
förutsättningarna för en allmän jordbrukskris voro för
handen även bortsett från nämnda allmänna finansiella betingelser.
Beträffande orsakerna till det nuvarande ekonomiska läget
har bland nationalekonomerna gjorts gällande vitt skilda
uppfattningar. En inom vårt land synnerligen representativt
företrädd åsikt är, att krisen har en rent monetär grund
och bottnar i den bristande guldförsörjningen inom flera
av de ekonomiskt mest betydande länderna, vilken till
väsentlig del förorsakas av Frankrikes nuvarande guldpolitik.
En annan ganska allmänt accepterad uppfattning är den,
att en verklig överproduktion ägt rum, framför allt av de
mest betydande råvarorna i intimt samband med de
mycket omfattande kartelliseringssträvanden, som gjort
sig gällande före krisen. Ännu en uppfattning, som särskilt
från vissa håll i vårt land lanserats, är den, att krisen är en "förtroendekris".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0011.html
