Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 24 jan. 1931 - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetsdomstolen inrättades på grund av riksdagsbeslut år
1928, förelågo inga säkra grunder för beräkning av
dess blivande arbetsbörda. Under det antalet till
centrala skiljenämnden hänskjutna mål år 1928 eller
sista året för nämndens verksamhet utgjorde endast 40,
och till arbetsdomstolen under 1929 hänskjutna mål
81 st., hade målens antal vid arbetsdomstolen år 1930
stigit till 150. Under sådana förhållanden kan det knappast
anses riktigt att fortfarande betrakta ordförandeskapet
i domstolen som en bisyssla, vars utövare samtidigt
skall innehava annat domarämbete. Socialministern
har därför föreslagit höjning av ordförandens arvode
från nuvarande 7 000 kr. till 21 000 kr., motsvarande
lönen till justitieråd, vilkas övriga förmåner dessutom
i huvudsak skulle tillkomma domstolens ordförande.
Sekreteraren, som åtnjutit ett arvode av 4 000 kr.,
föreslås nu erhålla lön enligt lönegrad B 24. Arvodet
till den som vice ordförande fungerande ledamoten
föreslås höjt från 5 000 till 6 000 kr., medan de övriga
ledamöternas arvoden skulle förbli oförändrade.
Domstolens stat föreslås ökad från 51 000 kr. till
75 000 kr., men domstolen skall allt fortfarande
uppföras på extra stat.
Kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande under
det löpande budgetåret ha av arbetslöshetskommissionen
beräknats till i runt tal 7 628 000 kr., varvid kommissionen
räknat med att vid den tid, då arbetslösheten är som mest
omfattande, kunna bisträcka ca 7 100 personer med arbete.
Den 1 juli 1930 fanns för kommissionens verksamhet ett
disponibelt kapital av 5 488 000 kr., varför ett underskott
på ca 2 140 000 kr. skulle komma att uppstå utöver
tillgängliga medel. Då dessutom fordras en medelsreserv
på ca 1 500 000 kr., skulle således erfordras 3 640 000 kr.
för bestridande av kommissionens verksamhet under
innevarande budgetår. För nästa budgetår beräknar
kommissionen ungefär samma kostnader som under
det löpande. Socialministern har i avvaktan på den
pågående s. k. arbetslöshetsutredningens resultat och
på utvecklingen på arbetsmarknaden icke ansett sig
nu kunna förelägga riksdagen definitivt förslag, men
då det redan nu är uppenbart, att en högst avsevärd
höjning av anslagsbehovet blir nödvändig, har
regeringen föreslagit riksdagen att för arbetslöshetens
bekämpande under budgetåret 1931–32 beräkna ett
anslag av 7 000 000 kr.
Beträffande reseersättningen till yrkesinspektionen föreslås,
att dessa ej såsom hittills skola bestridas från femte
huvudtitelns anslag till rese- och traktamentsersättningar
utan inräknas i anslaget till yrkesinspektionens verksamhet.
För denna begäres nu ett anslag av 195000 kr. Till
föreningen för arbetarskydd föreslås ett med oförändrat
belopp utgående anslag av 6 000 kr. Arbetsrådets stat,
som f. n. utgör 56 000 kr., föreslås höjd till 59 600 kr.
Det av Sveriges industriförbund inrättade centrala
arbetsledarinstitutet i Stockholm hade anhållit dels
om ett statsbidrag å 6 480 kr. för innevarande budgetår,
dels om ett för nästa budgetår utgående bidrag å 22 980 kr.
motsvarande 2/3 av lärarlönerna för de av institutet
planerade fyra kurserna samt hälften av kostnaderna
för undervisningsmateriel. Statskontoret hade ansett,
att bidrag för verksamheten under det löpande budgetåret
ej borde beviljas utan riksdagens medgivande, och att
institutet sålunda icke skulle erhålla något understöd,
såvitt k. m:t ej därför ville disponera åttonde huvudtitelns
anslag till extra utgifter. Statskontorets uppfattning
delas av socialministern, som ej heller begärt anslag till
bidrag åt institutet under innevarande år. Angående
bidraget under nästa budgetår, har skolöverstyrelsen
föreslagit detsamma att utgå med 15 000 kr., medan
statskontoret, som ansett att antalet kurser kunde
inskränkas till tre, förordat 11 000 kr. Å andra sidan
har socialstyrelsen tillstyrkt de av institutet begärda
beloppen för bägge åren. Socialministern har av
statsfinansiella skäl föreslagit riksdagen att besluta om
ett bidrag av endast 10 000 kr.
För Sveriges deltagande i den internationella
arbetsorganisationens konferens m. m. begäres ett
anslag av 25 000 kr. och för avveckling av statens
byggnadsbyrå 5 000 kr.
Det ordinarie anslaget till försäkringsrådet föreslås
utgå med oförändrat belopp eller 83 600 kr., medan
det extra anslaget för rådets verksamhet föreslås höjt
från 44 600 till 59 100 kr. Höjningen motiveras med
den med åren ökande arbetsbörda som åvilat rådet och
det till följd härav ökade antalet balanserade ärenden,
vilka för sin avverkning erfordra förstärkning av rådets
personal.
Anslagen till vägväsendet.
Anslagsäskandena inom sjätte huvudtiteln
(kommunikationsdepartementet) sluta på en utgiftssumma
av något över 80 mill. kr., därav enbart för väg-
och vattenbyggnads väsendet 68,8 mill. kr.
Den av fjolårets riksdag beslutade decentraliserande
omläggningen av den statliga lokala vägadministrationen
har ännu ägt bestånd så kort tid, att frågan om den
nya vägadministrationens inverkan på väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens organisation ej kunnat upptagas
till prövning. För att möjliggöra den centrala
väginspektionsverksamheten har emellertid väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utrustats med tre väginspektörer
och en broinspektör, varjämte medel beretts för den
inspektion av enskilda vägar, som tidigare tillkom
distriktstjänstemännen.
För vägorganisationen i länen äskas anslag å sammanlagt
66,57 mill. kr. Till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer
och vägingenjörsassistenter beräknas avlöningarna komma
att uppgå till ca 380 000 kr., varifrån dock avgå
statsverkets inkomster för förrättningar, utförda av
dessa tjänstemän, med ca 80 000 kr. Återstoden, eller
300 000 kr,, skall direkt utgå av automobilskattemedel.
Till resekostnader för vägingenjörer m. fl. föreslås ett
anslag av 150 000 kr. Till byggande av landsvägar och
vanliga bygdevägar föreslås 5 mill. kr. Till byggande av
enkla bygdevägar har kommunikationsministern föreslagit
ett anslag av 1,2 mill. kr. samt begärt riksdagens medgivande,
att statsbidrag till dessa vägbyggnader i allmänhet må
utgå med högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden.
Till byggande av ödebygds vägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs län föreslås ett anslag av 800 000 kr.
Till byggande av enskilda utfartsvägar föreslås 500 000 kr.
samt för tillfartsvägar till inlandsbanan likaledes 500 000 kr.
Slutligen begäres 70 000 kr. för anläggning av en enkel
bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kieksisvaara
i Norrbottens län.
De av riksdagen beslutade anslagen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
