Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 51 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 24 jan. 1931 - Notiser - Krångedefallens utbyggnad - Selenlikriktaren - Metalliseringspistol, typ Schori

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Förslag till kraftstationsanläggning vid Krångede. Horisontalsektion
genom maskinsalen.

framkommit ett helt nytt system för maskinuppställningen,
vara patent sökts -och vilket system Krångedebolaget
torde överväga att tillämpa.

Tilloppstuberna äro insprängda i berget liksom
maskinsalen, vars golv befinner sig ca 40 m under
markytan. Maskinsalen utgöres endast av en ca 6 m
hög och maximalt ca 9 m bred gång och inrymmer
förutom lager för maskinaggregaten endast
regulatorerna, medan aggregaten själva monterats
i var sitt vertikalt, cirkulärt, i berget drivet schakt
med maximalt 11 m diameter. Ventilationsluften
insuges genom schakten, och den uppvärmda
luften utsuges i mellanrummet mellan schaktväggen
och en i schaktet inbyggd plåtcylinder. Tillträdet
till maskinsalen förmedlas genom andra schakt,
inrymmande person- och materialhissar samt
trappvägar över schaktöppningarna är uppförd
en byggnad för monteringshall och verkstad samt
lågspänningsställverk, kontrollrum, ingenjörs- och
personalrum. Högspänningsställverket är förlagt i det fria.

Första utbyggnadsstadiet planeras att omfatta två
aggregat om sammanlagt 60 000 kW. Fullt utbyggt
och efter planerade sjöregleringar avses kraftverket
att kunna lämna omkr. 180 000 kW.


Fig. 1. Selenlikriktarelement. c isolation, d fjädrande tryckplatta,
f, g, kylplattor, h kopparplatta, i selenskikt, k metallfolium.
Fig. 2. Ström- och spänningskarakteristik för selenlikriktaren vid likström.

Selenlikriktaren. I VDI-Zeitschrift (10 januari 1931)
har dr F. Noack lämnat beskrivning av en ny, intressant
likriktartyp, selenlikriktaren. Det verksamma organet i
denna apparat är en platta av selen, vilken å ena sidan
är fastsvetsad vid en kopparplatta, å andra sidan
anligger mot ett metallfolium. Kopparplattan bildar
alltså likriktarens ena pol, metallfoliet den andra.
Metallfoliet pressas medelst en elastisk kropp mot
selenen, så att strömmen fördelas fullt likformigt över
ytan. Likriktningsverkan är så god, att strömgenomgången
i de båda riktningarna förhålla sig som 1 000 : 1 vid lika
stora men motsatt riktade spänningar. För att selenens
egenskaper skola komma till sin rätt, måste materialet
äga en stor elektrisk ledningsförmåga och en lämplig
kristallinisk struktur. Vidare måste anliggningen mot
kontaktytorna vara god och likaså kylningen, för vars
skull man försett apparaten med utskjutande kylplattor.
Likriktaren kan belastas med ca 24 V per element
eller ca 6 gånger så mycket som en kopparoxidlikriktare.

Apparaten säges vara okänslig för mekaniska skakningar
och atmosfäriska faktorer. I motsats till kopparoxidlikriktaren
är den okänslig också för starka temperaturväxlingar,
varför den kan användas även via 100 °C. Om likriktaren
överbelastas och på grund därav uppvärmes, så tilltar
ledningsmotståndet, varför den till en viss grad reglerar
sig själv. Genom seriekoppling av flera celler kunna
givetvis även högre spänningar likriktas.


Fig. 1. Tvärsnitt och längdsektion av "Schori-pistolen".

Metalliseringspistol, typ Schori. En metalliseringspistol,
som ej torde vara mera känd i Sverige och som i vissa
detaljer avsevärt skiljer sig från Schoops bekanta
konstruktion (om denna se bl, a. Teknisk tidskrift
1930, sid. 375), är den s. k. Schori-apparaten, av
belgiskt ursprung.

Till apparaten, vars utseende framgår av fig. 1, föra fyra
gummislangar, nämligen från en syrgasbehållare, en
acetylenbehållare, en pressluftbehållare och en behållare
för det metallpulver som användes vid spritsningen.
Pistolen saknar, som synes, alldeles rörliga delar.

Behållaren för metallpulvret har form av ett timglas
(fig. 2), och pulvret utsuges genom en öppning i
förbindelseröret mellan de båda delbehållarna. För
att möjliggöra utsugningen av pulver, som t. e. på
grund av fuktighet icke vill självrinna, finnes vid
förbindelseröret en liten luftdriven turbin, som genom
sin vibration luckrar upp pulvermassan.

Acetylengasens tryck är 0,5 à 0,7 atm., syrgasens ca
2,5 kg och pressluftens ca 3 kg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>