Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. 24 jan. 1931
- Litteratur
- Anmälan: Ljuskulturs handbok, av J. K.
- Tekniska föreningar
- Tekniska samfundet
- Chalmersska ingenjörsföreningen, av G. Sr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som av titeln framgår omfattar boken all den nyttiga
kunskap som i val avvägda månadsdoser under det
förflutna året delgivits den ljustekniskt intresserade
svenska allmänheten. I sitt sålunda avslutade skick
utgör arbetet en värdefull uppslagsbok, som ej tidigare
haft någon motsvarighet inom vår tekniska litteratur,
och som genom sin lättfattliga framställning torde
kunna påräkna en vidsträckt spridning.
Efter några inledande kapitel, som avhandla ljustekniska
enheter, glödlampors egenskaper, ljusets mätning,
reflexion och transmission samt grundfordringarna på
god belysning följer en serie tillämpningskapitel, berörande
inomhusbelysning, industribelysning, belysning av kontor,
skolor och sjukhus, försäljnings- och utställningslokaler,
skyltfönsterbelysning, skyltskåp och montrer, ljusskyltar,
fasadbelysning, gatubelysning, belysning av idrottsplatser
och sportlokaler, dekorativ armatur m. m. Kort sagt,
intet är glömt av vad varje modern tekniker bör veta inom
detta område och allt är framlagt med omedelbart syfte på
praktiken. Arbetet, som rekvireras direkt hos utgivaren,
Svenska föreningen för ljuskultur, Kungsgatan 28, kan
följaktligen anbefallas till det bästa. J. K.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska samfundet.
Med anledning av att Sir Venkata Raman, årets
nobelpristagare i fysik, efter förfrågan förklarat sig
villig att hålla ett föredrag inför Tekniska samfundet i
Göteborg, så utlyste samfundet ett extra sammanträde
till den 18 dec. Till detta sammanträde utfärdades
inbjudning till Göteborgs kungl, vetenskaps- och
vitterhetssamhälle, till Fysiska sällskapet i Göteborg
och för övrigt till envar, som vore intresserad av
Sir Ramans föredrag: "On the Study of Molecular
Structure." Sammanträdet avhölls på Valand och
började kl. 7,15 em.
Som ordförande för detta sammanträde fungerade
ordföranden i samfundets avdelning för kemi, professor
J. Arvid Hedvall, som förklarade sammanträdet öppnat
och hälsade samfundets gäster samt professor Raman
välkomna och överlämnade ordet åt föredragshållaren.
Det är uppenbart, att ett föredrag om Ramaneffekten
som sådan eller någon av dess många tillämpningar på
modern materieforskning kan läggas på mycket olika
sätt. Efter vad professor Raman efteråt meddelade, så
var det de många damerna i auditoriet, som kom honom
att i sista ögonblicket något ändra på den kurs han från
början tänkt sig. Några ingående teoretiska synpunkter
blev det därför knappast. Den röda eller snarare blåa
tråden i föredraget blev i stället problemet om luftens
och vattnets blåa färg. På ett sällsynt fascinerande sätt
förmådde professor Raman att exponera detta problem
såväl i dess egenskap av allmänmänskligt, intressant
spörsmål som ock i dess rent historiska miljö, belysande
den genomgripande omdaning som fysiken genomgått
under senare tid.
Sedan auditoriet fått följa äldre föreställningar om
anledningen till högblå luft och djupblått hav, närmast
i kontakt med Lord Rayleigh, så kom föredraganden
in på Ramaneffektens moderna och naturliga lösning
på detta problem. Men för att kunna visa vad denna
förklaring bygger på, hade Sir Venkata naturligtvis först
fått lov att göra en exposé över modern uppfattning
om ljusets natur, om atomers och molekylers konstruktion
och om lagarna för energiutbytet mellan vågrörelse och
materie. Det var följaktligen icke möjligt att helt undgå
kvant- och vågmekanik. Att inför ett auditorium av icke
uteslutande fackmän lyckas göra framställningen av dylika
ting på ett sådant sätt att med säkerhet ingen, som
innehade åtminstone några förutsättningar för
naturvetenskapligt tänkande, undgick att få en idé om
grundtanken i de arbeten, som belönats med årets fysikpris,
och bärkraften och räckvidden av Ramaneffekten, måste
betraktas som en första rangens föredragsgärning.
Referenten har sig nogsamt bekant, att denna konst
framför allt hör hemma i England och det är av särskilt
intresse att se, att den måhända överhuvudtaget
sammanhänger med engelsk tunga.
Föredragshållaren avtackades av ordföranden, som
senare vid den anordnade banketten, likaledes på
Valand, å samtliga närvarande sällskaps vägnar
ytterligare underströk uppskattandet av professor
Ramans och hans makas Göteborgsbesök och uttalade
den åsikten att göteborgarna intet skulle ha att invända
emot, om Sir Venkata vid kollisionen med "molekylen
Göteborg" i överensstämmelse med Ramaneffektens ena
möjlighet skulle ha försatt dess vetenskapliga vibrationer
i än livligare frekvens. Professor Raman tackade i ett
livligt uppskattat anförande och uttalade sin glädje över
att ha fått se ännu ett av Sveriges anleten, vilket han funnit
så behagligt att han med nöje uppskjutit resan till
Köpenhamn ännu en dag och antagit Anglo-Swedish-Society’s
inbjudan till dess fest för Sinclair Lewis den nittonde.
Den följande dagens förmiddag ägnade professor
Raman åt besök på Chalmers’ tekn. instituts kemiska
laboratorier.
Chalmersska ingenjörsföreningen
sammanträdde den 19 december å Palace Hotel i Göteborg.
Därvid valdes funktionärer för år 1931. Till ordförande
utsågs direktör S. Hammarstrand, till vice ordförande
direktör C. A. Reuterswärd och till sekreterare ingenjör
Gunnar Sinclair. Kassör blev ingenjör K. E. Wallman,
klubbmästare ingenjör Th. Vidlund, såsom resp. 1:ste
och 2:dre suppleant valdes greve G. Hamilton och
ingenjör R. Hellström; revisorer blevo ingenjörerna
Arvid Ahnfelt och T. Ekman, revisorssuppleant ingenjör
Evald Dellborg.
Plats- och praktikkommitténs medlemmar blevo följande:
ordförande direktör C. A. Reuterswärd, sekreterare
ingenjör Gunnar Sinclair. För de olika facken valdes: för
mekaniska facket maskiningenjör K. A. Karlsson, för
elektrotekniska facket ingenjör M. A. Seth, för
skeppsbyggerifacket direktör E. A. Hedén, för väg-
och vattenbyggnadsfacket professor Sven Hultin, för
husbyggnadsfacket professor C. M. Wernstedt, för
kemiska facket ingenjör Gösta Håkansson.
Såsom ombud för Chalmersska ingenjörsföreningen i
olika delar av landet valdes: Arvika: stadsingenjör
Uno Sundén, Borås: byggnadschefen Bertil Swedenborg,
Eskilstuna: stadsingenjör W. Dale, Falun: ingenjör
W. Hamnqvist, Gävle: ingenjör C. A. Ridell, Halmstad:
stadsingenjör R. Luttkens, Hallsberg: ingenjör E. Nycander,
Hudiksvall: stadsingenjör D. F. R. Bruno, Hälsingborg:
ingenjör Olof Borrie, Jönköping: stadsingenjör E. Adell,
Landskrona: disponent Albin Yhland, Linköping: ingenjör
Herbert Blide, Lysekil: ingenjör och v. konsul J. G. Gunnerson,
Malmö: ingenjör O. M. E. Zachrisson, Norrköping:
direktör Sven A. Andersson, Nässjö: stadsingenjör och
byggnadschef Carl E. L. Ericson, Ronneby: vägkonsulent
W. Mannerfeldt, Stockholm: ingenjör Gunnar Ehn, Sundsvall:
direktör Harald Magnusson, Uddevalla: stadsingenjör
O. A. Kornell, Västerås: arkitekt Viktor Segerstedt, Åmål:
ingenjör S. I. Westergren, Örebro: stadsingenjör N. Glimstedt.
Såsom ombud i utlandet utsagos: London: ingenjör Sune Busch,
New York: ingenjör J. M. Wennström, Viborg: direktör
Erkki Makkonen.
Disponent Sigvard Reuterskiöld, som varit föreningens
urdförande under 10 år och ordförande i Chalmersska
forskningsfondens insamlingskommitté, utsågs till
föreningens hedersledamot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0065.html
