Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5. 31 jan. 1931
- Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
- Notiser
- Skellefte älvs reglering
- Stipendier för studier inom väg- och vattenbyggnadsväsendet
- Fabrik utan fönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjukhus (General Electric Review, h. 12, s. 723). Ett
15 kW rör för 6 m våglängd har utförts med intressanta
verkningar. En i närheten stående person får inom en
kvart en temperatur av 38°. På en i närheten upphängd
kopparskena kan man koka och steka. Röret är
600 mm långt med 125 mm diameter. Skall användas
för medicinska ändamål (Engineer & Engineering,
h. 11, s. 300).
Ingenjör Elfström vid Fagersta bruk har konstruerat en
glödgningsugn, där luften utestänges medelst saltvatten
i stället för olja och där gasen icke innehåller någon luft
(Svenska bruk, h. 11, s. 3). Babcock Wilcox, Ohio,
undersöker alla svetsar på tryckkärl med Röntgen och
använder härför en apparat för 220 000 volt med en
anläggningskostnad av 56 000 kronor (Iron Age, 1930
II, h. 25, s. 628). Svetsade byggnadskonstruktioner
användas i allt större omfattning. De kunna göras
starkare än något nitförband och svetsarna behöva
blott en bråkdel av den plats nitförbandet erfordrar.
Ett svetsförband kan ej arbeta sig loss utan
har blott den elasticitet, som konstruktionen själv har.
Svetsning på platsen är billigare än nitning (Electric
Journal, h. 11, s. 632). Norsk Hydro har till 1929
nedlagt sammanlagt 252 millioner kronor på
anläggningar och sedan sitt stiftande utbetalat
sammanlagt 957 millioner kronor. Bolaget förbrukar
nu 361 000 hkr och producerar 90 000 ton kväve
per år (Norsk Elektroteknisk Tidskrift, h. 33, s. 459).
En lina i form av en ändlös talja med speciell
spännrulle, uppfunnen av Ovrebeck, avser att
ersätta remdrift, typ Lenix, och har en verkningsgrad
av 97 % (Ingeniören, Köpenhamn, h. 48, s. 573).
Woodhuysen har uppfunnit ett kemiskt preparat,
"Oilfilm", som kan användas som smörjmedel upp
till ett lagertryck av 200 kg/cm2. Det är
fritt från fria syror, asfalt och paraffin, är ej brännbart
och har en friktionskoefficient, som blott är en bråkdel
av den hos ricinolja och bästa mineralolja (Petroleum,
h. 50, s. 12). Frithiof Holmgren.
NOTISER
Skellefte älvs reglering. Kommunikationsministern
har i särskild proposition (nr 28) föreslagit riksdagen
medgiva, att kronan må för bättre utnyttjande av
vattenkraften i Skellefte älv deltaga i regleringen av
sjöarna Uddjaure och Storavan.
På initiativ av Skellefteå stad och med bidrag även från
kronan ha sedan några år tillbaka förarbeten pågått för
reglering av vattenföringen i Skellefte älv. Älven har
mellan Storavan och havet en längd av ca 207 km med
en sammanlagd fallhöjd av något över 418 m. I sin övre
del avvattnar älven ett flertal stora sjöar, bland vilka
märkas Hornavan, Uddjaure och Storavan om resp.
248, 179 och 174 km2. Avrinningen i älven
vid Storavans utlopp uppgår vid exceptionell
lågvattenmängd till 13, vid 9-månaders vattenmängd i
medeltal till 36, vid medelvattenmängd till 94 och vid
exceptionell högvattenmängd till 504 ms/sek. I älvens
övre fallsträcka, från Storavan till och med Vargforsen,
om sammanlagt 237,4 m, torde kronan äga ca 174 m
eller ca 73 %. I den nedre fallsträckan, från Vargforsen
till havet, äger kronan nästan ingenting, Skellefteå stad
ca 81 m eller nära 45 % och enskilda byamän något
över 99 m. De vattenfall i den nedre sträckan som icke
ägas av staden äro knappast utbyggbara. Staden äger
också de enda utbyggda fallen i älven, nämligen
Finnforsen och Krångforsen.
Genom Skellefteå stads försorg har en plan blivit uppgjord
för regleringen av sjöarna Uddjaure och Storavan, enligt
vilken regleringen skulle genomföras i tre stadier, dragande
en engångskostnad av resp. 1 800 000, 1 000 000 och
1 050 000 kr. samt en årskostnad av resp. 135 000,
70 000 och 75 000 kr. Häremot svarar en årlig energivinst
per meter fallhöjd av resp. ca 250 000, 480 000 och
560 000 kWh.
Skellefteå stad har hemställt hos vattenfallsstyrelsen,
att kronan i egenskap av den jämte staden störste
fallägaren i älven ville jämte staden hos vattendomstolen
anmäla sig som sökande till regleringen och deltaga i
kostnaderna för densamma. Staden skulle gentemot
kronan förbinda sig att tills vidare gälda alla kostnader,
intill dess kronan bebyggde något av sina fall. Staden
räknar med, att regleringsvinsten enbart för stadens
bebyggda fall motiverar nedläggandet av den kostnad,
regleringen medför.
Stipendier för studier inom väg- och vattenbyggnadsväsendet.
Det tidigare med 3 000 kr. utgående ordinarie
reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar av väg-
och vattenbyggnadskåren har med hänsyn till det
ekonomiska läget under en följd av år uppförts i
riksstaten utan angivet belopp. Så har föreslagits även
i årets statsverksproposition, fortfarande av
statsfinansiella skäl. I motion i första kammaren (nr 7)
har emellertid professor Carl Forssell hemställt, att
riksdagen måtte under rubriken "stipendier för studier
inom väg-och vattenbyggnadsväsendet" uppföra ett
ordinarie reservationsanslag av 3 000 kr.
Motionären framhåller, att starka skäl tala för att
medel nu åter beredas för stipendier, avseende
sådana studier, och hänvisar därvid till den
genomgripande om- och nydaningsprocess som
f. n. pågår på vägväsendets område. Att med
åberopande av statsfinansiella skäl hesitera inför
detta anslagsbehov, synes motionären ej vara
förenligt med god ekonomi. Helt säkert kunna
genom ett anslag av denna art möjliggöras
tekniska förbättringar, besparingar och ökad
ekonomisering i allmänhet vid vägmedlens
användning i sådan omfattning, att utgiftssumman
mångfaldigt uppväges. Motionären uttalar slutligen,
att stipendierna böra utan begränsning till väg-
och vattenbyggnadskårens medlemmar avse
studier i allmänhet inom väg- och vattenbyggnadsväsendet,
en ändring, varom redan tidigare väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen hemställt.
Fabrik utan fönster. En hos byggnadsfirman The
Austin Company, Cleveland, Ohio, U. S. A., anställd
svensk ingenjör Odd Albert har tillställt Teknisk
tidskrift följande beskrivning av en originell fabriksbyggnad
för firman Simonds Industries, vilken bl. a. bedriver
tillverkning av sågar.
Byggnaden blir endast en våning hög och består av
ett enda stort rum med dimensionerna ca 110 X 170 m.
Taket uppbäres av 136 längsgående takstolar med
längden 21,3 m och 63 tvärgående takstolar rned
längden ca 12,2 m. Alla takstolar äro av stål och
svetsas. Byggnaden lär f. ö. bli den största svetsade
byggnaden i Amerika. Konstruktionen av takstolarna
erbjöd en hel del besvärligheter, då det var svårt att
få dem tillräckligt styva i sidled. Man löste problemet
på det icke heller i Europa okända sättet, att
ramstängerna gjordes av I-balkar (i detta fall 16"),
som skuros upp mitt i livet, så att den ena halvan
kunde användas till den övre stången, den andra
till den undre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0075.html
