Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5. 31 jan. 1931
- Notiser
- Flygrouten Stockholm—Malmö och Malmölinjernas elektrifiering
- Elektricitetsverksföreningens statistik
- Litteratur
- Anmälan: Svenskt bankväsen i våra dagar, av C. K.
- Anmälan: Nordisk familjebok, band 12, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsatts försiggå utan mellanlandningar och dess fördelar
därför skulle begränsas huvudsakligen till Stockholm.
Motionärerna lämna slutligen den upplysningen, att en
utredning i motionens syfte redan igångsatts inom
järnvägsstyrelsen.
Elektricitetsverksföreningens statistik. Svenska
elektricitetsverksföreningens statistik för driftåret 1929
har nyligen utkommit. Liksom i föregående årsstatistik
ha verken delats i två grupper, dels A-verk eller kraftverk
för huvudsakligast allmän distribution av kraft en gros samt
industriella och andra speciella verk, dels B-verk eller
elektricitetsverk i ordets vanliga bemärkelse. Statistikens
omfång har sedan fjolårets upplaga avsevärt ökats,
beträffande A-verk från 21 till 27 och beträffande B-verk
från 103 till 116. Bland de företag som lämnat uppgifter
till statistiken märkas även några som ej tillhöra föreningen.
Genom att uppgifterna insamlas på frivillighetens väg måste
statistiken komma att lida av en viss ofullständighet. Å
andra sidan är det av kommerskollegium insamlade
obligatoriska statistiska materialet fullständigt beträffande
distributionsverk med egen kraftkälla på mer än 50 kVA
samt industriföretags kraftverk över 500 hkr, men den
officiella statistiken ger endast ett fåtal summariska uppgifter.
Nominalvärdena behandlas dessutom konfidentiellt i fem år.
Ett samarbete mellan kommerskollegiets statistiska byrå och
elektricitetsverksföreningen har dock kunnat etableras
i den formen, att kort uppläggas för samtliga anläggningar
som rapportera till den officiella statistiken, vilka anläggningar
klassas med hänsyn till läge, ägare, art osv. Med bibehållen
sekretess för alla enskilda sifferuppgifter har
elektricitetsverksföreningen genom detta system blivit i stånd
att erhålla ett antal gruppsummeringar av allmänt intresse.
Elektricitetsverksföreningen söker dessutom åstadkomma
en löpande översikt dels av hela landets energiproduktion,
dels av energiomsättningen vid samhällenas elektricitetsverk.
Underlaget insamlas på frivillighetens väg, men intresset för
detta arbete har redan under 1930 varit så stort, att
statistiken under detta år omfattade ca 70 % av landets
totala energiproduktion. En första början till denna
energistatistik utgjordes av den snabböversikt av
energiförhållandena 1929, som utfördes under
januari år 1930.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Svenskt bankväsen i våra dagar, av Karin Kock.
Kooperativa förbundets bokförlag. Pris 3:50. Nordisk
rotogravyr, Stockholm 1930.
K. F:s bokförlag har givit ut en del skrifter av stort värde.
Hit räkna vi bl. a. Svenskt näringsliv i tjugonde seklet av
G. Westin Silverstolpe, Sveriges jordbruk av Ernst Höijer.
Det moderna näringslivets uppkomst av Gösta Bagge m. fl.
Svenskt bankväsen i våra dagar har samma tendensfria
karaktär som dessa föregångare. Dr Kocks ekonomiska
inställning borgar också härför.
Bankerna ha trots sin kontakt med nästan alla former av
mänsklig verksamhet likväl för den stora allmänheten
kommit att framstå som rätt dunkla företeelser, om vilkas
verksamhet, frånsett in- och utlåning samt växeldiskontering,
man egentligen icke har något klart begrepp. Denna
bristande kunskap om bankväsendet har emellanåt tagit
sig uttryck i rätt så hårda och groteska omdömen om
bankerna även på håll, där man haft anledning vänta mera
förstånd och omdöme.
Dr Kocks bok är emellertid icke någon plaidoyer för
våra bankers sätt att i trängre mening sköta sina
uppgifter och sin klientel. Förf. inlåter sig överhuvudtaget
icke på något försök till värdesättning i detta avseende
utan begränsar sig som ovan antytts till en saklig
framställning av bankväsendets syfte, organisation
och arbetssätt i tekniskt avseende, samt kommenterar
vissa företeelser ur allmänekonomiska synpunkter.
Boken inledes, som sig bör med en redogörelse för
riksbankens organisation, sedelutgivning och rörelse
sådan den bestämts av riksdagen och utformats i
anslutning därtill. Därefter redogöres för affärsbankerna
och deras organisation samt för lagstiftning rörande
bankväsendet. Bokens tyngdpunkt ligger på avsnittet
om affärsbankernas rörelse. Såväl de enklare in- och
utlåningsformerna som de mera komplicerade formerna
för finansiering av in- och utrikes handel, arbitrageaffärer
och terminshandel i utländska valutor m. m. beskrivas.
Även fondmarknaden i dess olika faser avhandlas,
särskilt redogörelsen för bankernas befattning med
emission av obligationslån och aktier är av intresse.
Sparbanksväsendet behandlas utförligt; därvid beröres
den olika karaktären av affärsbankernas och
sparbankernas utlåningsverksamhet varjämte
postsparbanken och K. F:s inlåningsverksamhet
avhandlas i samband med sparbankerna. Fastighets-
och jordbrukskrediten har fått sitt särskilda kapitel, i
vilket redogöres för hypoteksinstitut, inteckningsbolag
och kreditkassor. Härvid skildras de typer av
institutioner som finnas, hypoteksföreningarna med
sin centralorganisation för belåning av jordbruksegendomar
och jordbrukskassorna för tillhandahållande av driftkredit
för jordbruket, vidare beskrivas formerna för
spannmålsbelåning, fastighets-kreditmarknaden (i städer
och samhällen) samt dess organisationer, den sekundära
fastighetskreditens tillgodoseende samt belåning av fartyg
genom skeppshypotekskassan m. m.
Som avslutande kapitel ingår en redogörelse för
penningmarknaden och räntepolitiken, ett område
som dr Kock ingående sysslat med i sin doktorsavhandling
för något år sedan och som nu ventileras med svenska
förhållanden och ekonomiska faktorer för ögonen.
Anmälaren har läst dr Kocks bok såsom lekman, dvs.
för att själv bliva informerad och är icke i tillfälle att
underkasta den en kritisk granskning. Någon sådan
är ju ej heller knappast nödvändig. Boken har icke
tillkommit såsom vetenskaplig prestation utan är en
upplysningsskrift till vilken förf. knutit en del reflexioner
och erinringar. Litteraturen om vårt bankväsen är
ytterst mager och delvis onjutbar utan ingående studier.
Dr Kocks bok fyller därför en verklig uppgift, nämligen
att sprida objektiv kunskap om det svenska bankväsendet.
Detta sker dessutom i lättläst och överskådlig form vilket
förhöjer värdet av boken. C. K.
Nordisk familjebok. Tredje, väsentligt omarbetade
och koncentrerade upplagan. Tolfte bandet:
Krageholm–Lissa. Stockholm 1930. A.-b. Familjebokens
förlag.
Familjeboken har tydligen numera kunnat inrätta
sig för den åtminstone för subskribenterna behagliga
utgivningstakten med två praktband om året. Utstyrseln
är fortfarande lika förnämlig med koppartrycksporträtt
av odödliga personer, färgkartor och planscher. Att
upplagan är koncentrerad märker man tydligare för
varje nytt band, men verkets en gång för alla bestämda
utrymme måste ju tvinga till ganska kännbara offer.
Det vill synas som om särskilt tekniken hade måst
pruta på sina anspråk i denna upplaga, ehuru det må
erkännas, att tolfte bandets bokstavskombinationer
ej rymma så mycket av tekniskt intresse. Man lägger
dock märke till några större artiklar, t. e. Kvarn och
Kväveindustri. Å andra sidan kan man ju beklaga
frånvaron av en del uppslagsord, såsom Labyrinttätning,
Landshövdingshus och Lawaczeck, men koncentrationskravet
ställer ju heller icke måttliga anspråk på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0078.html
