Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 31 jan. 1931 - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet i Göteborg, av P. Å. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
industrialisering skedde med utländskt kapital, som
mot slutet av denna period före kriget drog stora räntor,
vilka landet betalade genom större export än import.
Detta exportöverskott togs från bönderna, precis som
nu, och dessa fingo nöja sig med att konsumera mindre.
Den industriella produktionen ökades vid sekelskiftet
med 10 % och under åren 1905–1915 med över 8 %
per år. Denna procentuella, stegring är nära nog
densamma som i U. S. A. motsvarande år.
Den genom revolutionen avbrutna industrialiseringen i
Ryssland skall nu fortsättas enligt femårsplanen men
i ett ännu hastigare tempo än tidigare. Den planerade
ökningen av den industriella produktionen skall vara
icke mindre än 20 % per år. För att finansiera denna
plan tagas 23 1/2 % av nationalinkomsten i anspråk för
kapitalbildning. För att få fram denna kapitalbildning går
man fram på två vägar, å ena sidan ökas produktionen,
å andra sidan minskas konsumtionen. För femårsplanens
genomförande tvingas hela folket till en kraftansträngning
utan like.
Talaren lämnade detaljerade statistiska uppgifter angående
befolkningsfrågorna i Ryssland, angående industriens och
jordbrukets produktionssiffror, angående nationalinkomsten
och angående landets export och import före och efter kriget.
Talaren poängterade särskilt: att Rysslands befolkning för
närvarande uppgår till 150 millioner människor; att denna
befolkning ökas med 3,8 millioner om året; att
medelinkomsten per innevånare visserligen knappast är en
fjärdedel av medelinkomsten per innevånare i Sverige, men
att nationalinkomsten i Ryssland genom befolkningens storlek
är närmare fem gånger så stor som den svenska; att Rysslands
utrikeshandel år från år utvecklat sig efter revolutionen; att den
under åren 1928–29 utvisade aktiv balans; att den till sin
storlek mycket nära överensstämmer med Sveriges utländska
handelsomsättning; att ryska exporten uppgår till ungefärligen
5 % av landets hela årliga produktion; att en försäljning till
20 % underpris av hela den ryska exportkvantiteten svarar
mot en minskning utav Rysslands nationalinkomst av 1 %.
Talaren gjorde därefter en uppdelning av de olika, skäl, som
tala för och emot möjligheten för femårsplanens genomförande.
För ett lyckligt genomförande talar följande skäl: De styrande
i landet ha klart för sig, att arbetet är grundvalen för välstånd
och makt. De tvinga folket till ökat arbete. Nationen ledes nu
mycket bättre än före kriget. Den ledande klassen då stod rätt
lågt, var njutningslysten och föga energisk. Den nu styrande
klassen ledes av ett moraliskt mål, och det finnes en fast vilja
att nå detta mål. På någon regimförändring trodde talaren ej.
De nu makthavande äro där och bli där, ingen kan störta dem.
De ha regeringsmakten, de ha organisationen, de ha stödet av
en målmedveten ledande klass, de ha ungdomens stöd.
För ett misslyckande tala följande moment: Den snabba
utvecklingen kan lätt leda till överkapitaliseringskris. Hur länge
kan folket hålla på med att producera mera och äta mindre?
De praktiska svårigheterna äro stora. Det saknas kunniga
arbetare. Det är vanskligt att bygga nya jättefabriker, men
ännu vanskligare att driva dem. Byråkratiseringen har antagit
farliga dimensioner. I Västerlandet arbetar man under frihet
och belönas om man lyckas. I Ryssland arbetar man under
tvång och straffas, om man misslyckas. Var och en försöker
då i första hand att komma undan allt ansvar. Sammanträden
och kommittéförhandlingar upptaga en större del av dagen
än produktivt arbete. Förvaltningsapparaten blir synnerligen
tungrodd. Slutligen vet man ännu icke, om de ledandes
målmedvetenhet och uthållighet, hur stora de än äro, äro
tillräckliga för att få fart på den stora orörliga massa, som
ryska folket utgör. Det finnes fara för att det omedvetna,
passiva motståndet skall visa sig för stort.
Kommer femårsplanen att lyckas eller misslyckas?
Man kan icke tala om femårsplanen som en sak. Den är ett
utvecklingsskede. Den kan sålunda icke helt misslyckas.
Den kan stanna vid 10–20 eller 80–90 procents
förverkligande, men det som är gjort, det har gjorts, och
man kan icke förneka, att ryssarna under de två år, som
hittills gått, kommit en god bit på väg.
Om femårsplanen sålunda endast lyckas delvis, så är den
del av den, som lyckas, att notera som ett framsteg. Lyckas
den helt och hållet, blir Rysslands maktkänsla stegrad på
ett för Europa mycket obehagligt sätt. Man får då räkna
med Ryssland som ett expansivt och aggressivt land. Med
en lyckligt genomförd femårsplan kan Ryssland bli ett
exportland i stort, som det ej blir lätt att stå i vägen för.
Naturen sörjer emellertid för att träden icke växa upp i
himlen, slöt talaren. Femårsplanen kan icke misslyckas,
men det är icke troligt, att den kan lyckas till hundra procent.
De båda såväl för Börssällskapet som Tekniska samfundet
synnerligen intressanta och aktuella föredragen mottogos av
det talrika auditoriet med kraftiga applåder.
Efter föredragen samlades ca 150 st. av de närvarande till
gemensam supé, vid vilken det förekom tal för de bägge
föredragshållarna, för de fyra föreningarna, som deltagit i
dagens sammanträde, samt en kortare diskussion med
anledning av föredraget om Ryssland. P. Å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
