Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 14 feb. 1931 - Notiser - Normer för transformatorer - Lödning av aluminium - Industrijubileum - Elektriska klubben i Västerås - En ny glödlampfabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under titeln Svenska teknologföreningens handbok
IX, Normer för elektriska maskiner och
transformatorer. För maskiner tillämpas, som
bekant, sedan 1930 de nya normerna SEN 3.
Transformatornormerna SEN 4 gälla för
transformatorer, vilkas tillverkning påbörjas efter
den 1 mars 1931. Handboken, som betingar ett
pris av 2: 20 kr., distribueras av Svenska
teknologföreningen och Sveriges elektroindustriförening.
Lödning av aluminium. Som bekant har
man hittills endast kunnat löda aluminium mot
aluminum men däremot ej mot andra metaller.
Det är därför med stort intresse Teknisk tidskrift
erfar, att en svensk uppfinning nyligen gjorts,
som innebär en avsevärd utvidgning av möjligheten
att löda aluminium. Patent har nämligen sökts av f. d.
verkmästaren hos A.-b. Ljungströms ångturbin,
E. L. Johansson i Stockholm, på en uppfinning,
avseende en metod att med användande av vanligt
lödtenn löda aluminium mot vilken förtent metall som
helst. Metoden innebär, att det uppvärmda lödtennet
på aluminiumföremålet bestrykes med en ten av en
viss metallegering, som därvid smälter. Under fortsatt
uppvärmning utbredes legeringen på aluminiumytan
medelst en lämpligt formad stav, så att man erhåller
ett tunt överdrag på aluminiumföremålet. Mot detta
överdrag kan man sedan löda med vanligt tenn,
som flyter ut och fäster sig vid den preparerade ytan,
under det tennet på en vanlig aluminiumyta bildar
isolerade droppar, som icke fastna vid metallen. Den
nya beläggningsmetallen kommer inom kort i
marknaden och torde kunna få en rätt stor användning,
bl. a. i sådana fall, där lödningen kan innebära en
förenkling av konstruktionsdetaljerna. Lodfogens
mekaniska styrka bestämmes givetvis av tennets
hållfasthet. Vilken inverkan beläggningen kan hava
på aluminiets korroderbarhet är tills vidare ej undersökt.
Industrijubileum. Den 2 februari kunde Färg-
och fernissfabriks a.-b. Standard i Trälleborg fira
25-årsminnet av sitt stiftande. Med denna ålder är
bolaget ett av de äldsta företagen inom sin bransch
i Sverige och kan tillskriva sig en stor del av
förtjänsten av att den svenska färg- och fernissindustrien
trots en från början övermäktig utländsk konkurrens
lyckats tillkämpa sig sin nuvarande goda ställning.
Elektriska klubben i Västerås räknar enligt sin
senaste medlemsförteckning 252 medlemmar, vartill komma
17 elever vid ASEA. Klubbens ordförande är ing.
S. Norberg, v. ordförande ing. C. Wijkborn samt
sekreterare och bibliotekarie ing. E. Westman.
En ny glödlampfabrik har i dagarna börjat sin
verksamhet i Stockholm. Den äges av Kooperativa
förbundet och är belägen på södra sidan av
Hammarbyleden, öster om Skanstull. Fabriken har
f. n. en dagsproduktion av 8 000 lampor, vilken i
den mån personalen får större yrkesvana skall bringas
upp till ca 10 000. Årsproduktionen beräknas skola
uppgå till ca 2 millioner lampor, motsvarande 2.0 %
av Sveriges förbrukning, och fabriken är därmed den
största i landet. Personalen uppgår f. n. till omkring
100 personer.
Fabriksbyggnaden är i sin helhet uppförd av armerad
betong och består av en huvudbyggnad i tre våningar
med 6 m takhöjd samt tre från huvudbyggnaden
framspringande flyglar med fem våningar i varje.
Huvudbyggnaden upptages av de egentliga arbetssalarna,
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
