Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 28 feb. 1931 - Tekniska högskolans nya bibliotek. II, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
über die Fortschritte der Chemie und verwandter Teile
anderer Wissenschaften, Journal für (die) Chemie und
Physik samt dess fortsättning Journal für praktische
Chemie, Zeitschrift für analytische Chemie, Zeitschrift
für anorganische und allgemeine Chemie, Zeitschrift für
Elektrochemie, Zeitschrift für physikalische Chemie,
slutligen Comptes rendus . . . de l’Académie des
sciences från 1860 samt Jahrbuch für Mineralogie etc.
Av den utomordentligt viktiga periodiska publikationen
Chemisches Centralblatt och dess föregångare
Pharmaceutisches sedermera Chemisch-pharmaceutisches
Centralblatt äger biblioteket tyvärr blott årg. 1834–1852
och 1897 tills dato, och en synnerligen önsklig komplettering
av denna serie kan biblioteket på grund av den dryga
kostnaden icke göra.
Under senare tider, då kravet på högskolans bibliotek ökats
i takt med de tekniska vetenskapernas snabba utveckling
och högskolans därav betingade utvidgning, har behovet av
omedelbar tillgång till större litteraturresurser icke blott inom
de tekniska utan även inom de matematisk-fysiska
vetenskaperna gjort sig allt kraftigare gällande. Högskolans
bibliotek har dels genom extra statsanslag de senaste åren
satts i tillfälle att i någon mån utfylla förefintliga luckor, särskilt
i tidskriftsbeståndet, dels hava även de årliga anslagen till
bokinköp, bokbindning m. m., som år 1828 utgjorde ca 750 kr.,
ökats från 4 500 kr. för budgetåret 1911 till sammanlagt
30 000 kr. för budgetåret 1930–1931.
Trots dessa höjningar förmå emellertid anslagen icke att
täcka behovet av litteratur inom alla av högskolan
representerade ämnesgrupper, vilka år för år få större
räckvidd och ökas till antalet. Den litteratur, som i första
hand måste inköpas, är den nyaste och mest efterfrågade
tidskrifts- och uppslagslitteraturen under det att monografier
i specialämnen och lärobokslitteraturen ävensom litteraturen
i ekonomiskt-industriellt betonade ämnen m. m. på grund
av otillräckliga anslag endast mera undantagsvis kunna
anskaffas. Tyvärr saknar biblioteket därför möjlighet att
tillhandahålla de studerande vid högskolan med erforderligt
antal för kurser och examina stipulerade, för den enskilde
vanligen alltför dyrbara läro- och handböcker. Denna fråga
torde vara lika svår att lösa vid andra tekniska högskolor,
icke minst i Tyskland, där statens resurseiför närvarande
äro minimala. Vid tekniska högskolan i München har detta
nödläge behjärtats och föranlett särskilda donationer till
biblioteket för inköp av duplettexemplar av dylika
läroböcker för utlåning åt de oftast ekonomiskt mindre
väl lottade studerande.
Det är otvivelaktigt en värdefull, i många fall oersättlig
litteratur, som under årens lopp genom köp men även
genom gåvor och slutligen från och med de senaste
åren tillika genom bytesförbindelser[1] samlats i
Tekniska högskolans bibliotek. Från en obetydlighet
år 1826 av ca 800 band, huvudsakligen härrörande
från Mekaniska skolan, hade bokförrådet vid slutet av
år 1930 vuxit till inemot 60 000 band med över 1 200
tidskriftsserier och permanenta monografiserier, av vilka
ett stort antal från första utgivningsåret, ca 22 000
dissertationer och småskrifter, ca 250 kartverk, över
500 manuskript inklusive reseberättelser, ritningar, skisser
m. m. Av de över 700 löpande facktidskrifterna år
1930 hava ca 180 rent naturvetenskapligt innehåll, ca 80
omfatta allmän ingenjörsvetenskap inkl. patentväsen,
provningsväsen och teknisk hygien m. m., ca 120 beröra
praktisk byggnadskonst och arkitektur med dekorativ
konst m. m., ca 35 skeppsbyggnad och sjöväsen, ca 165
maskinteknik och elektroteknik, ca 70 bergsvetenskap
samt ca 60 kemisk teknologi.
Bibliotekets nuvarande bokbestånd har givetvis
huvudsakligen förvärvats genom köp, men redan
under 1800-talet fick biblioteket icke sällan emottaga
gåvor av värde från såväl institutioner etc. som
enskilda personer. Efter Falu bergsskolas förening
med Teknologiska institutet erhöll institutets bibliotek
genom särskilt beslut 1868 bergsskolans boksamling.
Den därvid i biblioteket inrangerade boksamlingen av
ca 2 400 band omfattande arbeten, som ej förut funnos
i institutets bibliotek, kan otvivelaktigt betecknas såsom
det värdefullaste tillskottet i bibliotekets bokbestånd
sedan dess grundande. Dessa böcker utgjorde
huvudsakligen arbeten i matematik, fysik, kemi, geologi
och mineralogi, bergsvetenskap, bergs juridik och
maskinteknik, men även andra ämnesgrupper voro
representerade. Icke minst märkligt var detta tillskott
därigenom att med detsamma följde en betydande del
av assessor Johan Gottlieb Gahn’s boksamling, som
tilllika med Gahn’s välförsedda laboratorium och rikhaltiga
samlingar i övrigt år 1818 inköpts av staten för
grundläggande av Falu bergsskola[2]
Det är särskilt bland dessa bergsskolans samlingar
och i bokbeståndet från bibliotekets tidigaste
verksamhetsår, som synnerligen värdefulla arbeten
ända från 1500-, 1600- och 1700-talen, ävensom
en stor del från 1800-talets början påträffas i högskolans
bibliotek, och av dessa äro icke så få mera sällsynta
och dyrbara. Sålunda kunna nämnas arbeten av Abel,
Agricola, d’Aviler, Berzelius, Cesalpino, Ercker, Forsius,
C. af Forsell, Hevel, Linné, Newton, Polhem, Reaumur,
Rinman, von Schéele, Schluter, Swedenborg, Vitruvius
m. fl., såsom t. ex. Agricola’s De re metallica, 1556,
d’Aviler’s Cours d’architecture qui comprend les ordres
de Vignole, 1694 o. 1693, Hevel’s Machina coelestis,
P. l, 1673, Neander’s Tabacologia, 1626 (elseviertryck),
Ercker’s Aula subterranea, 1672, Polhem’s Twenne
betänkande ang. oeconomien och commersen uti
Swerige, . . . (samt) . . . öfwer segelfartens inrättande
emellan Stockholm och Giötheborg, 1821, Schéele’s
Stämpelbok öfwer hyttorne inom Wermlands
bergmästaredöme, 1833, Swedenborg’s Opera
philosophica et mineralia, 1–3, 1734, m. fl.
Den år 1857–1862 av engelska regeringen till
Teknologiska institutet skänkta samlingen (med
tillhörande kataloger) av inemot 48 000 engelska
patentskrifter jämte tillväxt avstods – efter hemställan
av dåvarande chefen för civildepartementet
E. v. Krusenstierna – av högskolans bibliotek år 1884
till det nygrundade patentverket, vars första
verksamhetsår inträdde 1885. De större gåvo
samlingarna i övrigt synas emellertid hava influtit
huvudsakligen under detta århundrade. Särskilt
kan nämnas den av civilingenjör Carl Nyströmers
sterbhus år 1914 överlämnade gåvan av ca 2 000
arbeten berörande vattenbyggnad och sanitär
vattenteknik, väg- och brobyggnad m. m., vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
