Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1931 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Gävle, av Hgn. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Tekniska föreningen i Karlskrona, av H. O. S—bg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anläggningskostnad vinnes. I Europa använder man
sig vanligen av ett tryck om 30–50 kg per kvcm,
medan man i Amerika vanligen går högre, upp mot 100
kg per kvcm. Ett utmärkande drag för moderna
ångpannor är även deras förmåga att snabbt kunna
följa belastningsvariationerna. Verkningsgrader av
86–89 % erhållas nu utan svårighet.
Efter det aktuella och intressanta föredraget vidtog
gemensam supé. Hgn.
Skånska ingenjörsklubben
höll under ledning av förste vice ordföranden direktör
H. M. Molin ett talrikt besökt sammanträde på Kungsparkens
restaurang i Malmö den 20 februari. Styrelsen avgav
berättelse för år 1930. Under året hade 9 ordinarie
sammanträden hållits, därav två med damer, samt ett extra
sammanträde. Av medlemmarna hade 5 avlidit under året,
nämligen förste fartygsinspektören H. Erdtman, ingenjör
John Carlsson, professor J. Rosengren, disponent A. Grill
och arkitekt Y. Herrström. Vid årsskiftet räknade klubben
424 medlemmar, därav 368 betalande. Inkomsterna under
året hade överstigit 12 000 kronor och behållningen ökats
från 86 till 92 000 kronor. Därpå upplästes revisorernas
berättelse och beviljades styrelsen decharge. Årsavgiften
bestämdes till 15 kronor. Till ledamöter i valberedningsutskottet
valdes disponent Anders Ambolt, kapten Harald Gustafsson,
ingenjör Erik Holmdahl, ingenjör Carl Hultman, ingenjör
Alfred Jerdén, ingenjör Ivar Larsson, direktör Oscar Mellkvist,
ingenjör Eskil Rydholm, ingenjör Richard Sandmark, ingenjör
Ejnar Warholm och lektor Nils Åkesson. Den sistnämnde
lämnade ett kortare meddelande om "Ekolodning med
ultrahörbara ljudvågor". Metoden, som installerats på
åtskilliga fartyg, innebär registrering av den tid, som ett
ljud behöver för att gå ned till havsbottnen och reflekteras
tillbaka samma väg. Det har visat sig, att strålknippet blir
mera koncentrerat, om våglängden är relativt kort, endast
3,5 cm. Detta motsvarar i vattnet en så hög frekvens,
40 000, att tonen icke kan uppfattas av örat. Problemet
att utsända dylika vibrationer och att inregistrera de
återkommande vibrationerna, vilkas amplitud blott är
0,00001 av de utsändas, har lösts av den franske professorn
Langevin med hjälp av den s. k. piezoelektriska effekten.
En kvartsplatta mellan tvenne stålplattor ökar och minskar
sin tjocklek, när stålplattorna utsättas för växelspänning.
Plattan har härvid en viss egenfrekvens, vars värde beror
av tjockleken, och om växelspänningen har exakt samma
frekvens, bli vibrationerna av tillräcklig amplitud.
Utsändningen, "lodskottet", varar en tusendels sekund.
De återkommande vibrationerna alstra variationer i
kvartsplattans tjocklek, varav växelspänning framkallas.
Tiden registreras grafiskt, och djupet erhålles med sådan
noggrannhet, att felet icke överstiger 1 %. Man lodar
från 6 till 600 m djup och kan även mäta avstånd i
horisontal led t. e. till isberg, drivminor och fartyg, vilket
i dimman kan vara av stor betydelse. Kvällens huvudföredrag
"Något om cementanvändning i U. S. A." hölls av direktören
i Svenska cementföreningen Tage Bilde, som med stöd av
ett stort antal ljusbilder påvisade de områden, där
amerikanarna hunnit längre än vi i fråga om utnyttjande
av betongen. Beträffande byggnader var detta fallet med
fasaderna, som med lämplig utformning och ytbehandling
kunde ges ett mycket tilltalande utseende. Samma var
förhållandet med golven, som även i mycket förnämliga
lokaler vore gjutna. För att undvika sprickbildning
indelades golvet medelst på kant stående mässinglinjaler
i rutor av lämplig storlek, bildande ett mönster. Rutorna
fylldes i olika färger och det hela gjorde efter ytans
avslipning ett smakfullt intryck. I fråga om lätta och
djärva konstruktioner av betong äro amerikanerna
underlägsna, beroende på cementens lägre kvalitet,
men i U. S. A. nedlägges mer arbete än annorstädes
på beredningen av betong. Sand och sten vägas före
blandningen och tvättas, där så erfordras, mycket
omsorgsfullt. Ofta beredes betongen i särskilda fabriker
och transporteras i lastbilar till förbrukningsplatsen. Är
denna mera avlägsen, inblandas vattnet, som då förvaras
i en särskild ficka på lastbilen, först under vägen, då
man kommit så nära, att målet börjar skönjas. I stor
utsträckning göras lyktstolpar och sarkofager av
betong, men framför allt dominerar betongen såsom
material för permanentvägar. Sprickbildning undvikes
genom en längdfog, bestående av en på kant stående
plåt av stor sammanhängande längd, samt tvärfogar
eller sprickanvisningar på 10–30 m avstånd. I Illinois,
där 94 % av permanentvägarna äro av betong, anser
man det vara billigare att laga de uppkommande sprickorna
och nöjer sig med tvärfogar på 240 m avstånd och en
längdfog, bestående av en två tum djup nedskärning, fylld
med asfalt. Såsom materialprov anses icke de hos oss
använda provkuberna tillförlitliga utan prov tages med
diamantborr direkt ur vägbanan.
Efter förhandlingarna intogs gemensam supé. Vid det
efterföljande samkvämet sjöng direktör Bilde till luta
åtskilliga sånger, därav ett par av Fridas visor, och utförde
under pianoackompagnemang av ingenjör V. Månsson
ett musiknummer på fiol. Tal, hurrarop och unison sång
höjde ytterligare stämningen. F. M.
Tekniska föreningen i Karlskrona
hade ett talrikt besökt sammanträde å (Stadshotellet i
Karlskrona onsdagen den 25 februari 1931 under
ordförandeskap av ingenjör H. O. Segerberg. Efter
inval av en ny medlem och sedan en del inkomna
skrivelser och ärenden behandlats föredrogs
balansräkning och revisionsberättelsen och beviljades
styrelsen full och tacksam decharge för föregående års
förvaltning. Årsavgiften bestämdes till samma belopp
som för föregående år, dvs. 10 kr. för medlemmar i
Karlskrona samt 5 kr. för medlemmar boende utom
Karlskrona och medlemmar tillhörande Flottans
ingenjörsförening. Vid val av styrelse och funktionärer
utsagos i stället för ingenjör H. O. Segerberg och
ingenjör Chr. Sunde vall, vilka voro i tur att avgå,
stadsingenjör Egron Sellergren, Ronneby, och konsul
Gordon Ernberg, Karlskrona. Kvarstående i styrelsen
äro: vägkonsulent Mannerfelt, ingenjör Th. af Geijerstam
och marindirektör J. Kinnman. Till styrelsesuppleanter
nyvaldes maskiningenjör F. Åberg och omvaldes direktör
E. Kockum och trafikchef J. Wetterberg. Till sekreterare
omvaldes trafikchef J. Wetterberg med ingenjör N. Lindbäck
som suppleant; till skattmästare omvaldes ingenjör
Th. af Geijerstam; till klubbmästare omvaldes disponent
R. Molander med ingenjör N. Lindbäck som suppleant.
Till revisorer omvaldes ingenjör J. Löfgren och
lantbruksingenjör M. Wixell och till revisors-suppleant
omvaldes arkitekt A. Ruben.
Föredraget för aftonen hölls av kaptenen vid flottan
Ernst Ström om "Några intryck från Andréerelikernas
hemförande från Tromsö till Stockholm 1930". Det
synnerligen väl utformade och intressanta föredraget
avtackades med kraftiga applåder och frambar
ordföranden de närvarandes hjärtliga tack till
föredragshållaren. I samband med föredraget förevisades
utmärkta skioptikonbilder och films.
Efter sammanträdet samlades medlemmarna till
angenäm supé och "eftersits". H. O. S–bg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
