- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
207

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1931 - Maskinunderhållet i verkstäderna, av S. Weil - Jämförande matlagningsprov mellan gas och elektricitet. Några principiella synpunkter, av Axel Härlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motor eller, vid växelström, en elektromagnetisk
friktionskoppling kan ersätta den besvärliga
remöverföringen med vanligen mycket breda remmar.
Vid mindre, transmissionsdrivna hyvlar är ofta
kraftbehovet vid rörelsens omkastning ovanligt stort,
beroende på de fasta skivornas stora svängmoment.
En minskning i kraftbehovet kan man i sådant fall
åstadkomma genom att införa remskivor av aluminium
eller annan lättmetall.

Stora radialborrmaskiner kräva en betydande
kraftansträngning för svängning av utliggararmen, vilket
är desto olägligare, som armen måste svängas för nästan
varje nytt hål som skall borras. Denna olägenhet kan
vanligen effektivt hävas genom att man monterar in ett
rull- eller kullager för armens rörelse.

Vid en hel del svarvningsarbeten är det stundom lämpligt
att utbyta toppsliden mot ett revolverhuvud, i vilket flera
stål kunna inspännas, varigenom man kan inbespara den
tid som åtgår för utbyte av stålen. Då det gäller svarvning
av axlar och bultar med flera avsatser kan man lämpligen
använda en specialsupport med ett flertal parallella stål;
därigenom förverkligas till en viss grad den under senare
år så aktuella idén om "rnängstålsvarven". Genom att flera
stål komma att arbeta samtidigt blir kraftbehovet och
därmed påkänningarna i maskinen åtskilligt högre än normalt,
och man måste därför innan man vidtager en dylik förändring,
undersöka, om svarven är kraftig nog att upptaga den ökade
påkänningen. För säkerhets skull kan man i de mest utsatta
maskindelarna (huvudsakligen växelhjulen) anbringa en
avskärningsbult eller en friktionskoppling, som vid inträffande
överbelastning skyddar dessa delar mot brott. Som en
avslutning kan framhållas, att kontrollen även måste utsträckas
till de i maskinerna använda stålen, så att dessa bliva riktigt
slipade. Erfarenheten har visat, att man genom modernisering
av stålen kan avsevärt öka maskinernas avverkningsförmåga
utan att därmed kraftbehovet ökas. Under senare år har
framkommit en serie förträffliga automatiska slipmaskiner för
svarv- och hyvelstål, frasar och spiralborrar, som ej borde
saknas i någon verkstad. Man övergår vidare alltmera till att
standardisera samtliga skärverktyg och centralisera dessas
behandling, så att arbetarna kunna erhålla de erforderliga
verktygen från en för hela verkstaden gemensam central.

JÄMFÖRANDE MATLAGNINGSPROV MELLAN GAS OCH ELEKTRICITET.

NÅGRA PRINCIPIELLA SYNPUNKTER.
Av civilingenjör Axel Härlin.


Vid jämförande kalkyler mellan gas och elektricitet som
värmekälla vid matlagning spelar "gasekvivalenten" eller
"relationstalet" en avgörande roll. Hur många kWh, som
i praktiken motsvara 1 m3 gas, har man mycket
skilda meningar om; framför allt spänna på statistisk väg
erhållna värden över en vid amplitud, och detta av nära
till hands liggande skäl. Säkrare värden erhållas självfallet
genom direkta försök, låt vara att dessa värden bli bundna
till den vid försöken använda materielen.

I syfte att få fram relationstal för materiel, som f. n. anses
modern, anordnades år 1929 dylika jämförande
matlagningsprov av tvenne kommittéer, den ena tillsatt
av Ingenjörsvetenskapsakademien, den andra av Gasverks-
och elektricitetsverksföreningarna gemensamt. Resultaten
äro givetvis av intresse rent direkt men framförallt, och
mindre tillfälligt, genom de principiella synpunkter, som
framkommit vid en analys av hela det samlade materialet.

Föreningarnas prov ha beskrivits i Svenska gasverksföreningens
årsbok 1929: II; originalprotokollen ha även stått till förf:s
disposition. För akademiens prov föreligger en utförlig
rapport i akademiens arkiv.

För att skarpare framhäva den principiella sidan av saken
medtagas här endast de försöksserier, som utförts under
någorlunda likartade betingelser och därför äro fullt
jämförbara. Vid dessa prov utfördes under två veckor
all matlagning och bakning för en antagen "genomsnittsfamilj"
om tre vuxna och två barn. En person arbetade med en
gasspis av gängse typ, en annan samtidigt och efter
samma matsedel med direktverkande elektrisk materiel
(dubbelkokplattor och ugn). Kokkärlen voro i regel av
aluminium, för de elektriska spisarna med tjocka
planslipade bottnar.

Mätning av ström ocli gas skedde särskilt för ugn och för
"häll". En separat undersökning visar, att mätnoggrannheten
varit så god som mätarnas avläsningsmöjligheter tillåtit.

De vid proven direkt noterade förbrukningssiffrorna per
vecka och därur härledda relationstal voro följande:
Föreningarnas prov Akademiens prov
Total förbrukning: F:a F:b A:a A:b
Häll: kWh . . . 30,9 31,6 32,3,5 29,06
m3[1] . . . 8,97 9,12 10,07 8,75
kWh/m3 . . . 3,44 3,46 3,21 3,32
Ugn: kWh . . . 5,22 3,75 3,44 3,13
m3 . . . 3,37 2,26 3,60 3,60
kWh/m3 . . . 1,55 1,66 0,98 0,87

Medan relationstalen för hällen ej skilja sig särdeles
mycket, är för ugnens vidkommande differensen mellan
F- och A-proven mycket utpräglad. Då emellertid
ström- och gasförbrukning härvidlag gå i olika riktningar,
få vi t. v. avstå från att draga några slutsatser i denna
fråga och skärskåda i stället till en början siffrorna för hällen.

Vissa olikheter de olika proven emellan må först
noteras. Matsedeln var densamma för prov F:a, A:a




[1] Gasens eff. värmevärde c:a 4 000 kcal/m3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free